Mina små mantelspännen har ju kommit! I förrgår, eller något. Det blev så himla bra med dem på manteln, väldigt nöjd! Nu skall vi se hur många gånger jag kommer att lyckas sticka mig själv på dem, bara :P Jag har ju en viss talang för att skada mig själv på ohemult fåniga sätt hela tiden så Death By Mantelspännen är väl något som ligger ganska högt på trolighetsskalan.

Igår kväll blev det ”dricka öl, lyssna på musik och sy fast knappar”-kväll och det var väldigt bra. Kom jättelångt med knapparna, nu har jag slut på alla mina i god tid förberedda knappar så nu blir det till att hitta något att titta på medan jag gör cirka 30 knappar till. Räknar med att det kommer att bli cirka 50 knappar framtill på klänningen, och ~10 per ärm. Öh. Jag kommer VERKLIGEN att spåra på allvar när det är dags för ~70 knapphål. Herregud.

Klänning utanpå mantel är ju ett annorlunda grepp, to say the least. Hade jag haft fler än en provdocka hade jag kunnat ha ett litet galleri av upphängda plagg, men nu får allt samlas på samma docka. Just nu är det bara förvaring, så ni behöver inte tro att jag inbillar mig att jag skall kunna måttanpassa min klänning med en hel djävla mantel inknödd under, SÅ blond är jag inte! :P

Idag skall jag promenera hem från jobbet (i solen!) och ikväll är det tvättid, men jag skall även sy massor av knappar och försöka rätta till längden på klänningen. Håller jag igång med denna och tråden inte tar slut (skall försöka komma ihåg att köpa en ny på hemvägen) så bör jag kunna bli klar med denna nu i helgen. Nästkommande projekt blir antingen den korta röda capen eller den svarta underklänningen, vi får se vad jag känner för. Skall även fortsätta brodera nattlinnet + någongång i framtiden vara såpass modig att jag kommer igång med broderiet på den orangea klänningen.

HADE även velat hinna åka till Hisingen i helgen pga Eva skickade förra veckan en bild från en secondhand-butik som hade tokfint utbud på vinglas och annat som jag fick lite habegär till. Får se ifall de har öppet, man kan ju ta bussen dit. Vill inte köra själv och vill heller inte att Martin skall ut och fladdra så om jag bara får lite koll på var det ligger och hur man tar sig dit så kan jag dricka vin med elegans sedan :)

Jag har legat vaken i stort sett uteslutande sedan klockan 02:00 i nättras så jag är lite seg idag. Förståeligt! Jag hoppas att det inte skall påverka min promenadork senare, eller göra så att jag får för mig att skippa att tvätta. Jag tror dock att det skall lösa sig, om inte annat så finns det glass hemma så jag får väl boosta peppen med lite socker :P

Det har varit en märklig vecka. Jag är fortfarande väldigt fram- och tillbaka i humöret, det pendlar snabbt mellan ”allt är ändå helt okej” och ”VI KOMMER ATT DÖ” så jag vetefan. Det är en väldigt konstig tid att leva i, det tror jag att vi alla kan konstatera. Mängden människor som blivit arbetslösa denna vecka? Företag som måste stänga… Det kommer att ha väldigt långtgående konsekvenser. Jag hoppas att vi tar oss ur detta med huvudet över ytan, faktiskt. Jag vill inte tänka för mycket på det för jag tycker att det är väldigt obehagligt, men någongång måste man ju tänka på det. Vi får se.

Ni får ha en fin dag! Just nu siktar jag på en liten tur till Vättlefjäll imorgon + att faktiskt blogga på en lördag (woo) så förhoppningsvis så postas ju något här imorgon, kanske till och med lite BILDER. Vilken grej!

Hejdå!

Jag började sy fast knappar på min klänning igår och jag tog lite kort på det som jag tänkte dela här men sedan kände jag bara att NAJ jag vill hellre dela en bild från en glad och varm sommar och medeltidsvecka, när jag var glad och allt var bra. Bättre så! Knappar kan vi titta på vilken annan dag som helst.

Jag är helt okej idag också. Veckan pendlar upp och ner, men solen skiner idag, jag har gått en mil (ÄNTLIGEN, tå-djävel!) och vi skall äta tårta på lunchen för att tacka av vårt trogna släp efter lång och god tjänst. Släpet är alltså verkligen ett släp, det är inte en omskrivning för en person av något slag :D Ikväll skall jag sy vidare, så jag har saker att sysselsätta mig med. Jag bara önskar att jag slapp vara orolig hela tiden, men just nu hanterar jag det ganska bra ändå.

Arbetsdagen inleddes med att jag fick bära ner en massa bös från vinden, och sedan få feedback från min chef om HUR man bör uttala bös för tydligen är mitt gotländska ö inte godkänt. ”Du visste vad du gav dig in på när du anställde en gotländska!” sade jag och sedan gick jag och köpte tårta. Dagen kommer dock att gå väldigt långsamt, men jag har med mig så att jag kan göra 35 knappar till så öh. Det löser sig. Det är i alla fall ljust ute, det gör så stor skillnad.

Insåg igår att lajvet kommer att avslutas den 19 juli. 19 juli 2020 är det 15 år sedan min syster dog. Detta blir …spännande. Med tanke på hur trasig jag brukar vara kring de dagarna varje år såååå känns det ju jättekul att jag skall behöva utsätta intet ont anande lajvarkompisar för mitt mest bräckliga lilla jag. Host. MEN jag och Frans skall ha en plan B ifall det verkligen krackelerar helt och det finns ju människor jag kan få en kram av om det behövs. Vem vet, kanske lajv på Annas dödsdag är precis vad jag faktiskt behöver för att inte bryta ihop fullständigt? Det märker vi! Allt blir bra kompis!

Men ja. Torsdag. Världens långsammaste vecka. Humöret pendlar upp och ner. Jag ser fram emot helg fast jag inte direkt har något att göra. Sova, antar jag. Ta en promenad. Kanske göra någon form av matsäck och gå upp till Vättlefjäll och chilla där ett par timmar? Vi får se.

Ha en fin dag!

Gårdagens fixande av klänningen; syr fast linnekanter vid öppningen på framsidan, så att yllet inte brister när jag sätter knappar och knapphål sedan :) Det blir bra! Jag myste lite över hur bra jag är på att sy ibland, haha. Betänk nu dock att jag inte RIKTIGT har kommit in i ”ARGH JAG HATAR ALLT”-fasen än, för då lär jag ju hata allt jag gjort hittills osv.

Mitt i sömmandet hörde Camilla av sig och ville ses på Hyttan så jag knödde ner klänningen och alla små sybehör i en påse och gick dit. Det blev två glas vin, bra progress med klänningen och en massa bra snack = SÅ BRA GREJ. Behövde detta!

Idag är jag trött men annars vid gott humör. Fick en väldigt lätt panikattack imorse när jag var med Martin hos läkaren och satt i väntrummet på Bohuspraktiken för sist jag var där låg Martin och svävade mellan liv och död och jag försökte förtvivlat bli sjukskriven. Det var konstigt. Martin höll mig i handen och klappade mig på huvudet och förstod att jag hade en liten jobbig period just då, och efter mötet med läkaren så kändes det klart bättre. Vi vet nu att så länge Folkhälsomyndigheten (eller vad de heter) säger att anhöriga till riskpersoner skall hållas i karantän så är det ingen fara att jag är ute och jobbar, så länge jag fortsätter att tvätta händerna + inte vidröra människor. Det kan också vara en bra grej att fixa cykeln så att jag kan undvika kollektivtrafiken, men jag har också 25 dagar kvar på åkkortet så inte jättepepp på att låta det rinna ut i sanden. Jag vet inteeee vi får se.

Idag skall jag bara sy och chilla. Planen är att börja sätta knappar i klänningen för innan knäppningen är klar kan jag inte justera ryggen och då står allt still, så ja. Imorgon lär jag ju vara i den tidigare nämnda ”ARGH JAG HATAR ALLT”-fasen så ni kan ju vara beredda på att det eventuellt kommer att drypa av fucking AVSKY här :P

Handledarkurs om en timme, hemgång om två timmar, sedan sy och chilla. Det blir bra. Allt löser sig. Jag intalar mig detta hela tiden: Allt kommer att lösa sig. Jag kan inte leva ifall jag tror att det inte blir så.

Vi får se.

ha en fin dag!