Woop

2,5 kilometer – korta slingan på Bulltofta. BACKAR! Jag trodde att jag var snabb men det var jag såklart inte. Ändå väldigt nöjd. Lite för varmt för mig ikväll egentligen, men jag skall strax skutta in i duschen och sedan läsa mig till sömns och det ser jag fram emot :))))

Köpte två bikinis och ett par shorts på hemvägen förut. Skall se ifall jag kan få tag på 1-2 par shorts till, men detta var ju en bra start! 50:- på H&M, kan leva med det. Men hur djävla sorgligt är det att prova bikinis, egentligen? Hur mycket jag än älskar min kropp om morgnarna när jag passerar min spegel så är min kropp fel och fruktansvärd när jag står avklädd i en provhytt i skrikande vitt ljus iklädd plagg som inte passar som jag vill. Jag hoppas att jag har lite mer kärlek till och självförtroende i min kropp när jag slänger mig i pappas pool om 5 veckor, detta är ju bara sorgligt.

I ALLA FALL, det var allt! Heja mig!

Diskuterade jag just M-ordet? Japp! #noshame

Jag lade mig i tid igår, efter en kvällspromenad över Bulltofta i solskenet. Satte klockan tidigare än vanligt, eftersom jag tänkte inleda onsdagen med ett springpass nu när mitt ben verkar ha givit med sig och är på rätt humör igen. So far, so good. Och sedan vaknade jag en timme före larmet av ÅRTUSENDETS spöregn, cirka. Hepp. Jag insåg att jag verkligen inte hade lust att springa i det regnet – missförstå mig rätt, jag har inga problem alls att springa i regn, men det finns ju ändå gränser – så jag ställde fram klockan och somnade om. Var oerhört trött när jag väl gick upp imorse.

Martin tipsade häromdagen om ett traillopp i Ale på 17k vilket låter JÄTTEKUL men jag klarar ju inte 17k i dagsläget. Jag klarar 5k. I morse när jag kom till kontoret hade han skickat och tipsat om ett kortare lopp i samma regi; 6,3 kilometer! OKEJ! Jag anmälde mig ju direkt, såklart.

Så nu är träningspeppen stor – 6,3 kilometer i SIG är inte direkt någon jätteprestation, men vi snackar alltså traillopp. Skog, backar och snår – beroende på väderlek även lera och modd. DET KOMMER ATT BLI JÄTTEKUL! :D Så jag skall springa ikväll, såklart. Det hade jag redan en plan om när jag ställde om klockan imorse, men nu har jag ännu mer lust att komma ut och springa igen. Jag har en månad på mig att komma i form inför detta, och det är 100% doable. Också skön *sistagrej* att göra innan det är dags att sätta sig på flyget till Filippinerna, typ. Då hamnar ju träningen på efterkälken igen i tre veckor, bortsett från att jag kommer att försöka gå så mycket det bara går + simma varje dag. Meep!

Jag skrev ut en kalender över september+oktober igår och just nu känner jag att jag har någorlunda bra koll på läget inför och omkring Filippinernaresan. Kommer att behöva jobba en helg, bland annat. Detta inkluderar även planering över mensen – så fan heller att jag vill behöva hantera en sanitär olägenhet i ett land där handfat på toaletten är en chansning (jag menar – det finns vanligtvis varken sittring eller toalettpapper, hade DU velat ha mens där då? :P) så just nu blir det mens veckan före och veckan efter Filippinerna, om allt stämmer. Så himla najs ändå när man faktiskt har möjligheten att styra sådant? :D

Idag skall jag ta en vända inom H&M och kolla vad de har i sitt shortssortiment. Snart (redan?) försvinner sommarsortimentet och blir utbytt mot höstjackor, sweatshirts och långbyxor. Jag har dock NOLL OCH INGA shorts i nuläget, och åker som sagt mot varmare breddgrader om typ 5-6 veckor SÅATTEH. Håll tummarna att jag hittar vad jag letar efter! Jag tänker att 2-3 par borde räcka.

Ha en bra dag! :)

Bla bla bla

Håret är längre än aldrig förr och jag tror faktiskt att det är dags att klippa det lite igen. En decimeter, eller något. Eller mer. Jag är kluven mellan att vilja ha kortare, lättskött hår och att ändå ha längden kvar. Vi får se när var och hur jag gör något åt saken – hade varit nice att vara lite snyggare i håret tills det är dags att åka till pappa :)

Det är tisdag. Mitt smalben gjorde knappt ont alls igår, och jag fick mina 15k steg uppdelat på tre kortare promenader (4-6k per promenad) istället för en lång efter jobb. Idag kan jag inte alls känna av att det skulle göra ont, så jag funderar på ifall jag skall våga springa idag, eller om jag skall avvakta en dag till innan jag återgår till vanligt schema vad gäller träning. Det är den där svåra balansgången mellan VILL TRÄNA och VILL INTE SKADA MIG, ni vet. Rastlösheten. Kanske väntar tills imorgon och tar en längre promenad ikväll istället. Vi får se.

Idag är en sådan där dag då jag inte har så mycket att säga. Jag ser fram emot höst och när jag gick till jobbet imorse fick jag en sådan där stark känsla av att vilja vara i Visby för det är något sådär vemodigt men vackert i luften när alla har åkt hem och staden är ”vår” igen. Men jag bor inte där längre och det är inte längre min stad. Konstiga liv.

Ni får ha en fin dag! Jag skall försöka vara lite roligare imorgon :)

Om lakan och bussar

Jag irriterar mig över att när jag under längre perioder håller igång med mina minst 15k steg om dagen så får jag ont i benhinnorna. Just nu är det benhinnan på det vänstra benet som strular, vilket innebär att jag inte kan springa idag -_- ”Vila” är bästa tipset för återhämtning, suck. Får se ifall jag eventuellt kan få mina steg ifall jag tar en näve kortare promenader istället för en låååång promenad hem efter jobb idag. Jag vill ju fortfarande få mina steg! Sov med tigerbalsam och en benvärmare på benet i nättras, det kändes lite bättre. Kände inte av det jättemycket när jag gick till jobbet imorse, men jag känner ju fortfarande att det ÄR där. Kan minnas att detta har skett 2-3 gånger tidigare och ungefär efter lika lång tids aktivitet, så det är ju inga konstigheter EGENTLIGEN. Jag får bara ta det lite lugnt just nu, och sedan komma igång igen så fort det har gått över.

Tvättade ju igår. Ställde mig sedan med strykjärn och strök en uppsättning rentvättade lakan och bäddade i sängen och DJÄVLAR I MIN LILLA LÅDA vad skönt det var när man nyduschad kröp ner mellan släta, rena lakan? Det enda som hade kunnat göra saken bättre vore ifall mina lakan fått torka på en ställning utomhus. Jag ÄLSKAR lufttorkade lakan! Det luktar så gott. Jag och Martin måste absolut ha en tvättställning i trädgården till vårt framtida hus sedan. Mamma hängde ut tvätt nästan året runt i viss mån, och jag vill sannerligen göra detsamma. #tantbloggen

Det är måndag, jag är tillbaka på jobbet och jag längtar efter Martin. SNART HELG IGEN. Jag är lite stressad över den stundande hemresan från Göteborg eftersom jag är en idiot och stressar över sådana saker en vecka i förväg. I vanliga fall bokar jag extrasäte, vilket innebär ett dubbelsäte för sig själv + priority boarding, men den här gången (samt nästa helg) så fanns inte det alternativet, så jag behöver köa som vanligt och mest troligt sitta bredvid någon hela resan. Det är verkligen inte en fråga om liv och död, jag bara …gillar att få sitta själv, och kunna röra mig som jag vill. Det kommer att gå bra såklart. Jag är bara lite ur balans när saker ändras på sätt jag ogillar.

Nu kan man ju SNART nästan börja räkna ner tills det är dags för Filippinerna! Det är strax över en månad tills vi åker :D TRE veckor med pappa, Prescilla, hundgänget och solsken? Jag tror att vi kan överleva det ;) Jag skulle nog dock behöva hitta en ny bikini tills dess, men det är ju fortfarande ”sommar” så det borde gå att ordna.

(medeltidsveckan tog slut igår så EGENTLIGEN är det ju höst nu, enligt den gamla tideräkningen ;))

Livet är bra, trots att jag måste dela säte med någon random på bussen :P

Ha en bra dag! :)

Bilder på mat

Vi började såhär, i onsdags. Det står i lagen att det skall vara pizzaparty när man kommer till mommo, så vem är vi att argumentera mot det!? Just det. Pizzaparty there is!

Det är det bästa, faktiskt. Hon är så himla nöjd, och brukar säga cirka tio gånger om hur GOTT det är. Hon säger det mesta tio gånger om, men jag tror att när det kommer till pizza så är det bara genuin pizzalycka och inte så mycket demensen som gått igång. Hon har börjat höra saker, igen. Nya saker. Hon är fortfarande övertygad om att grannen har svarttvättstuga och tvättar hela kvarterets kläder hela nätterna, men nu tror hon också att grannen SJUNGER halva dagarna. Det är inga större problem i det – bortsett från att hon är irriterad över att grannen sjunger HENNES ”favoritbitar”. Mommo brukar dock kontra detta genom att ibland sjunga med, så. Uh. Ja.

På fyrtio minuter hade hon hunnit berätta om samma tre saker minst två gånger om. Jag nickar och ler och ställer samma motfrågor och svar varje gång. Det är jobbigt för mig och det är jobbigt för henne, för hon ser så orolig ut när hon säger att hon inte minns om hon redan nämnt det. Jag är osäker på vad jag BORDE svara, men jag lyssnar helt enkelt bara på hennes historia en gång till och nickar och ler.

Efter pizza och snack och lugn och ro en stund så bytte jag om och gick ner på stan för ett par öl. Himla trevlig kväll! Jag tycker så mycket om Medeltidsveckan, man kan inte annat än vara nöjd över alla glada och fina människor överallt :D

En öl på Kapitel! Jag ville untappa den men den fanns inte, och eftersom jag inte riktigt kunde stå och fråga bartendern om alla detaljer för att kunna lägga in den så blev det aldrig något av det. D’oh. God öl, ändå! Kapitelöl i 2017 års tappning – denna öl finns BARA tillgänglig under v32 2017.

Jag hade varit okej med att ha medeltidsvecka ALLTID.

På torsdagen chillade jag med mommo en stund på förmiddagen och sedan gick jag in till stan, åt glass under ett träd på marknaden (som jag, öh, INTE direkt besökte i år? jag tror jag sneglade på två stånd när jag gick förbi, men jag missade ju alltså de resterande typ 98…) och sedan kom Frans och visade upp sin glassknektdräkt. Fråga inte :D

Jag gick sedan hem till kaostanten igen, sydde färdigt min mipartiklänning och bar den stolt under kvällens utehäng. Det blev lite festande på strandpromenaden som avslutades på Bistra Haren där vi satt fram till stängning (01) innan jag spatserade hem igen. HIMLA TREVLIG KVÄLL! Jag fick nya vänner. Jag är nöjd :D

På fredagen åt jag lunch med Frans och Linnéa på Brooklyn Burger vid Stora Torget. Mommo var väldigt orolig över att jag inte åt innan jag gick hemifrån och jag berättade (skrek) för henne typ sjutton gånger att JAG SKALL GÅ IN OCH ÄTA LUNCH NU, men hon såg ändå oerhört bekymrad ut när jag gick.

Så himla onyttigt – SÅ HIMLA GOTT! :D

Efter lunchen gick jag till ICA Maxi och köpte smörgåstårta åt mig och mommo. Hon sov när jag kom hem så jag vilade lite jag också tills jag väckte henne och vi åt kvällsmat. Hon såg sådär lurigt jättenöjd ut när hon såg smörgåstårtan – hon visste inte vad det var jag köpt hem åt oss :D

Efter vi ätit och snackat skit en stund gjorde jag mig i ordning och gick ut för att ta sista ölen med vänner innan jag skulle åka hem. Fick sådan sjukt ångestpåslag över att jag var tvungen att lämna mommo igen (dvs åka hem) och visste inte alls vad jag skulle ta mig till. Ville inte visa henne att jag var ledsen eftersom det triggar henne att bli jätteledsen, och det var ju redan tillräckligt jobbigt för henne att jag skulle sätta mig på ett flyg tillbaka till Malmö dagen efter. Suck. Jag har lovat att jag kommer snart igen, och kommer att ta första bästa helg som fungerar nu under hösten för att åka till henne.

Det har varit en väldigt fin och bra kort medeltidsvecka för mig. Jag önskar att jag hade fler dagar, men tre är också alldeles lagom egentligen. Jag saknar mommo, men skall ringa henne om en stund och hjälpa henne med korsordet och kolla hur hon mår idag.

Älskade kaostanten <3

Idag tvättar jag, och efter att jag varit nere och knött in ett nytt lass tvätt i maskinen skall jag ta itu med köket. Vi får se hur mycket tränat det blir idag – just nu är det gassande solsken och typ 800º ute så… yeah… Jag hoppas att det svalnar mot kvällen till!

Ha en bra dag :)

Släng dig i väggen, skrotlördag

Såhär såg kvällen ut. Jag förtjänade det. Jag har rört mig så sjukt mycket på sistone (t.ex nästan 29k steg igår? liksom.) så jag känner att EN kväll av dekadens och chips med dips är liksom okej.

Jag tänkte skriva ett snabbt inlägg bara för att berätta om IDAG. Jag skall skriva om resten av mina dagar på medeltidsveckan imorgon, men ja. Idag är idag, och så vidare.

Jag var ute igår kväll, trots att jag initiellt planerat att sitta hemma hela kvällen. Glada vänner lockade med öl och jag gick hemifrån relativt sent, så jag hade ändå tid åt att umgås med mommo samt hinna få helt sjukt jobbig seperationsångest wooo. Jag var hemma tidigt (well, i jämförelse :D) och i säng strax efter midnatt. Sov *relativt* okej i nättras, väcktes av mommo en halvtimme innan klockan ringde för att hon ville se om jag var vaken. ”eh ja” sade jag och hon ba ”OKEJ JAG LÄGGER MIG IGEN” och somnade om. Kaostant. Jag somnade~ish om också. Snoozade lite. Pillade på mobilen. Värmde mig under täcket. Gick sedan upp och väckte henne och så åt vi frukost ihop.

Efter frukost det här awkward tidspartiet där jag packar och vi sedan för en mer obekväm konversation där ingen av oss VILL tänka på att det är dags för mig att lämna henne igen, men hon ändå hela tiden återkommer till det faktumet – med gråten i rösten. Älskade mommo, det skär sönder i mig att jag gör dig så ledsen ändå. Det blir så skarpa kontraster för henne; först är hon så glad och uppspelt att jag kommer, sedan är hon så avgrundsdjupt förtvivlad över att jag åker. När taxin kom blev det ett kort och snabbt avsked i dörren, och jag vände mig om tio gånger på väg till taxin och vinkade till henne. Plötsligt hade jag vinkat för sista gången och satt mig i taxin. Fruktansvärt.

Ut till flyget med en jättetrevlig taxichaufför, checkade in och dumpade väskan och gick till gaten och hängde. De som skulle till Bromma fick flyget lite försenat och när de väl fick börja sin boarding irriterade jag mig över att VI inte påbörjat vår boarding än, det var ändå bara fem minuter kvar tills vi skulle lyfta..? (11:15) TRODDE JAG. Trodde ALLA ANDRA. Plötsligt ropas det ut att flyget till Malmö var två timmar försenat. TVÅ. TIMMAR. Fuck sake.

Vi fick varsin kupong på 80:- för att köpa något att äta i caféet eller i restaurangen. Jag köpte ”ost- och skinkwrap” i caféet tillsammans med en flaska vatten. Vattnet gick åt när jag försökte svälja ner vad som var något av det äckligaste jag stött på i mackväg. Det var smaklöst och vidrigt och liksom bara vitt och sött och urghl? NEJTACK.

När klockan närmade sig 13:30 som var vår nya avgångstid ställde vi oss alla i kö till disken igen. Och köade. Och köade. Och sedan ropade de igen ut vår avgång och alla utbrast ett gemensamt MEN VAFAN när de lade på ytterligare en timme på vår flygtid. 14:30. Jag ville gråta. Jag var trött, jag var ledsen för att jag lämnat mommo, jag ville bara HEM och få duscha och packa upp och städa och promenera. All energi försvann ur kroppen på mig.

14:45 lyfte vi äntligen. BARA 3,5 timme försent. Jag var hemma inför min dörr ~17:20. Hela dagen är liksom …borta. Gick ner på BK och köpte snuskmat och åt och kände mig äcklig för jag ville egentligen inte HA en massa friterat skit ikväll, men jag hade noll energi över till att fixa den sallad jag drömt om hela dagen. Tog en långpromenad, fick mina steg för dagen. Köpte chips på hemvägen, och har efter en lång, varm dusch chillat på soffan och tittat på Grand Designs. Igen.

Nu skall jag kräla till sängs och läsa Pratchett tills det är dags att sova. Imorgon har jag tvättid 06-13, men jag går nog upp vid 07:30-08:00 något. Vi får se. Imorgon är tvätt- och städdag, och så tänkte jag springa lite också. Får se vad det är för väder bara – idag har det regnat vilket är bra väder för träning; är det sol så är det svårare för det blir så djäkla varmt.

Ni får ha en fin kväll! Min lördag är mest mupp :P

Kram på er!

Katt <3 Krabba

(det finns banne mig för få bilder på oss två ihop. det får vi åtgärda!)

Fem år. Det är ju nästan en evighet, ändå. En BRA evighet. Den finaste av alla evigheter – för det är VÅR evighet. På något vänster har vi två lyckats hugga (knipsa!) tag i varandra och hållit fast i fem år, trots 30 mils avstånd oss emellan. Vi har helgerna, och ibland – ibland – underbara veckor ihop. Julledighet och sådana saker, liksom. Semester. De bästa grejerna, för det innebär inte att jag efter två nätter måste trycka ner mitt bös i en väska och åka tillbaka till Malmö igen, eller med hjärtat på väg ut ur strupen låsa dörren när han tagit sina saker och åkt hem. Någonstans lär man sig hata söndagar, för det är vår sista dag ihop på en vecka. Någonstans längtar jag mig sönder och samman efter långa, tråkiga skitsöndagar när vi bara slöar på soffan en hel dag och zappar mellan värdekassa program på TVns alla kanaler.

Mest av allt längtar jag efter att få flytta ihop med dig, men vi jobbar på det. Det kommer att lösa sig. Har inte avståndet tagit kål på oss efter fem år så kommer vi att överleva den sista perioden fram till en flytt, också.

För varje vecka lär jag känna dig mer och mer, och jag älskar allt du är. Du är en av de snällaste människor jag vet. Du är så sjukt smart (ibland FÖR smart kanske :D) och väldigt ödmjuk (…för det mesta ;)) och oavsett var, när eller varför kan du fortfarande få mig att skratta. Heck, jag kan ju börja skratta i min ensamhet på öppen gata bara genom att tänka på något du sagt eller gjort. Jag tycker att det är viktigt. Så länge vi kan få varandra att skratta så är har vi ett Forever After på gång här.

Vi firade ju förra veckan, men idag är vår EGENTLIGA femårsdag. På mitt håll har det varit en dessvärre ganska kass dag iochmed besvär med hemresan från Visby, men jag hoppas att din dag har varit bättre.

Jag ville mest bara säga att jag älskar dig. Det vet du ju, men jag tycker om att säga det också. (”Vad praktiskt”, amirite? ;))

Det var allt :D

♥ ♥ ♥ ♥ ♥

WordPress theme: Kippis 1.15