Ljudet av vatten

En bättre dag i regn

Klart det SPÖREGNAR idag. Vem behöver sol, ens!

Men jag fick sova i nättras. Vilken välsignelse, ändå. Jag minns inte ens att Johan kommit in och lagt sig, då sov jag som en stock. Sov i princip hela natten igenom, drömde helt okej saker, vaknade och kände mig mest bara nöjd. Har dock eventuellt stukat ena lilltån efter att jag drämde foten i sängbenet igår (igen, som vanligt, som alltid, sänghelvete) men öh… Det påverkade i alla fall inte sömnen! :P

Det är fredag och jag har tvättid i eftermiddag. Imorgon blir det melodifestivalen med Elvira (och Johan, på ett hörn) och under dagen imorgon tänkte jag promenera till Ikea för att köpa två lakan att göra toile till partykaftanen av. Igår tog jag fram min hängselklänningtoile som låg i en påse markerad ”hängselklänningtoile” och som låg i princip exakt där jag förväntade mig, och nu har jag börjat nåla ihop klänningsdelarna. Tänkte börja sy idag, så skulle eventuellt kunna vara klar med den här klänningen tills söndag? Vi får se. Annars kan den få vara lite snuttefilt för mig när jag har ångest nästa vecka — skall till Stockholm på konferens ons-tors och är lite stressad inför detta, så då kanske tankarna på min klänning håller mig lite mer jordad.

För tredje dagen i rad ringer jag fastighetsskötarna angående vår dörr på jobbet. Igår svarade de inte, så jag lämnade ett meddelande. De ringde aldrig tillbaka. Så nu ringde jag igen och fick tag i dem och de sade att de skall komma. Dörren står öppen och det är KALLT här inne. Jag har till och med filmat att den är öppen, ifall den hinner slå igen innan de kommer. De gjorde något med den i onsdags så att den inte riktigt stängs klokt längre; den tar 15-20 sekunder på sig att stängas och det blir helknäppt. Man vet inte ifall någon har kommit in eller ej, så jag skall be dem kika på det också när de kommer (om de kommer).

Men ja. För att citera Brun av Garmarna: ”Det blåser och det regnar”, och just nu hörs  båda delar väldigt väl här inne för MIN DÖRR GÅR INTE ATT STÄNGA. -_- Det är kallt och högljutt. Hurra.

Nåväl.

Diska, sy, tvätta. Inte särskilt pepp på att tvätta, men när man är man någonsin det. Jag har dock bara en omgång tvätt, sedan tar Johan över. Har lite grejer jag vill tvätta innan Stockholm nästa vecka. Ugh, Stockholm. Jag tycker inte om att vara där.

Hepp!

Jag tyar inte mer


Nåddes igår av beskedet att Masuimi Max har gått bort. Det var …oväntat. Jag tror inte att någon av er som läser här är någon som har hängt med sedan begynnelsen, men en gång i tiden, för länge länge sedan — när jag fortfarande bodde i Visby! — så började jag frekventera Masuimi Max’s fanforum där jag lärde känna väldigt många (amerikanska och annorstädes internationella) vänner, några av vilka jag fortfarande har kvar på Facebook än idag (och varav en som tog tillfället i akt efter att jag lämnat Martin att skicka en väldigt lång sexnovell där han detaljerade någon form av fantasi han hade om oss två) och det forumet är väl något av det som gör mig som mest nostalgisk när man kommer in på hur forumkultur var och det man liksom saknar med det. Var detta ens en läsbar mening, nog inte alls. Förlåt. Jag är väldigt, väldigt trött.

Jag följde Masuimi på nätet under en lång period och sedan slutade jag göra det, för jag hade svårt att vara i periferin av hennes droganvändande. Emellanåt har jag väl ändå skänkt henne en tanke och kikat på hennes instagram osv, men det är ett tag sedan sist. Igår och nåddes jag då alltså av beskedet att hon har gått bort. Jag har inga vidare känslor kring detta, det är mest bara lite konstigt. Hon var 45 år gammal. Än så länge är dödsorsak inte fastställd — eller så hålls den bakom lyckta dörrar.

Någonstans på en hårddisk har jag flera nävar hundratals bilder som finns kvar från den tiden då jag ändå fangirlade henne.

Jag är trött. Så väldigt, väldigt trött. För andra natten i rad har jag knappt fått någon sömn alls. Jag vaknade till och med tidigare i nättras än jag gjorde natten till igår, och åter igen lade jag mig på soffan för att se ifall det eventuellt skulle kunna hjälpa att jag måste ligga mer ihoptryckt än vad man gör i sängen. Genomsvettig, ångest i hela mig, drömde konstigt, sov men så väldigt grunt och jag ville bara gråta när jag gjorde mig i ordning och gick hit imorse. Nu pendlar jag mellan att gäspa, känna mig illamående och vilja gråta men i övrigt ÄR det en bra dag. Solen skiner, så det blir en lunchpromenad idag också. Få lite sol i ögonen, det kanske piggar upp?

Fördelen är åtminstone att det är fredag imorgon = sovmorgon, so I’ve got that going for me.

Ikväll skall jag hämta mitt nya vikingatyg på hemvägen och sedan får vi se ifall jag orkar klippa ut alla delar under kvällen. Toillen är ju redan klar, jag behöver bara plocka ut den ur skåpet — jag har till och med koll på var den ligger! — och sedan klippa allt. Kanske till och med BÖRJA SY ikväll?
Jag önskar att jag hade den här hos mig nu, den utklippta klänningen. Jag hade velat sy idag, trots att hjärnan går på halvfart och allt känns väldigt luddigt. Sypeppen finns där, den kanske till och med hade fått mig att klarna till lite?

Någon gång skall jag lista ut var jag har mina screenshots på den konstiga novellen som Greg skickade. Jag vet att jag postade den på Twitter när det begav sig, men den är för himla märklig för att inte dela här också, någon form av lyteskomik jag vet inte. Det bara förvånade mig så oerhört att få en Wall of text av honom där han beskrev all form av nakenmassage han ville ge mig i olika städer i Europa? Ni som vet, vet. Ni andra… håll tummarna att jag lyckas lokalisera den. Om eh ni vill alltså, haha. Den är på riktigt jättekonstig så jag säger inte att det är någon form av finare litteratur jag skall dela med mig av :P Det är en skitkonstig sexfantasi om hur jag skulle vara hans fru 1 helg om året, med ett litet skryt om att han gått någon massagekurs. Kul läsning, eller cringe! [HERE GOES]

Ha en fin dag!

Gloria


Jag har för närvarande hela två fastighetsskötare på plats i lokalen. Vår ytterdörr bestämde sig för att det blåser såpass att den inte vill gå igen, så den har stått på någon centimeters glänt i ett par timmar här och kylt ner hela lokalen. Och ljudet. LJUDET. Jag blir tokig, detta ständiga väsande blåsande utifrån? Så jag ringde vår hyresvärd som skickade ut fastighetsskötare, och trots att jag både bankat på dörren och stått på en stege och vinglat och kollat dörren här i förmiddags slog dörren igen med ett sugande BANG cirka tjugo minuter innan de kom hit, men de är snälla och kollar ändå.

Jag somnade gott igår kväll och vaknade vid 02:32 eftersom jag behövde gå på toa. Jag trodde först att det var mycket senare under natten så kände ett litet jubel i att det var så tidigt, så många timmars sömn kvar till morgon! …och sedan låg jag vaken i en timme och vände och vred och jagade upp mig tills jag fick ångest. Då började Johan småsnarka, så jag lade mig på soffan och lyckades till sist somna om i korta perioder, så jag är sådär LAGOM trött idag. Sitter mest och gäspar, är dimmig i skallen och vill bara få gå hem, men jag kan ju heller inte lägga mig alldeles för tidigt ikväll för då sover jag ju inte heller bättre.

Mitt tyg verkar ha postats imorse så imorgon kväll kan jag börja sy, om jag vill. Klippa, åtminstone. Bra bra ^^ Hade gärna fått det idag, men det skall ju hela vägen från …öh… stockholmstrakten någonstans, så ja.

Jag är inte så inspirerad idag, mest bara väldigt trött. Skall se ifall jag kan ta en promenad på lunchen eftersom jag försökte snooza ett par gånger imorse och därmed inte hann med någon längre tur till jobbet. Lyssna på lite podd och få lite ljus på mig. Solen sken en liiiiten stund här förut men nu är den borta igen, men det är ändå bättre än inget alls.

Typ.

Gnällministern

Av alla tusen saker jag verkar ha att leta efter just nu så hittade jag åtminstone mitt vänstra handledsstöd igår, så nu har jag tillgång till både det vänstra och det högra igen. Fördel! Det billiga jag köpte på Biltema i julas var ju precis så dåligt som förväntat, och där det även var ett för litet tumhål vilket gjorde att tummen domnade bort illa kvickt. Det är med andra ord en KLAR fördel att ha rätt handledsstöd tillgängliga igen.

Sedan beställde jag sulor med hålfotsinlägg eftersom jag eventuellt tydligen har jättemycket mer hålfot än man skall ha? Enligt hålfotsinläggssulaförsäljarens hemsida så skall det ge ”ökad livskvalitet” att använda dessa sulor, och de skall hjälpa mot ömma höfter så… win, antar jag.

Och öh jag köpte tre klänningar. Men nu är det fan köpstopp, vi är för fattiga för detta och jag behööööver ju egentligen inte mer saker, alls. Men man vill ju. Så är det. Jag har lite grejer liggande som jag skulle behöva få tummen ur och sälja eftersom jag aldrig använder det osv, för pengar in är ju väldigt mycket roligare än pengar ut :P Men ja. Jaja. Det löser sig.

I helgen skall jag åka till mamma på fredag och på lördag skall jag och Johan gå och se Wulfband på the Abyss! Men det har jag nog redan sagt, det känns lite för bekant att skriva detta. Ingen aning vad man har på sig när man ser Wulfband, men jag har garderoben FULL av grejer och eftersom jag rört mig mycket mer på sistone — i den mån höfterna tillåtit — så har jag helt okej kroppsform för tillfället, vilket gör mig mindre begränsad i garderoben. Det blir väl någon form av fladdrig topp och leggings eller något? VI FÅR SE. Det är inte ens viktigt.

Men ja. Ömma handleder, ömma höfter. Jag fick låna Johans busskort igår! Det får jag idag också. Det är så mycket folk på bussen, bara. Jag tycker inte om att trängas. Idag har jag dock inte stor ryggsäck och väska med mig, så jag kanske är lite smidigare på bussen än jag var igår. Kanske jag smiter fem minuter tidigare för att hinna med en tidigare buss. Igår handlade jag, så då förlorade jag ju tid på att vara på Ica. När bussen kom EN KVART SENARE var den full. Om man tar en tidigare buss så kanske det är färre folk i vägen? Ughhh jag vill inte ens åka buss, jag vill promenera och lyssna på podd. Men höfterna. Det är de som bestämmer, just nu. Vila sig i form.

Om 1-2 dagar kommer mina hålfotssulor, hoppas jag. Då kanske det slutar göra ont, sedan? Det bränner. Hela tiden. Sitter jag, står jag, går jag. Det bränner. Jag blir så trött.

Nåväl.

Det är den tiden på året! Jag är ledsen att jag bara gnäller. Men idag har solen skinit, jag har haft tid att fixa lite grejer jag har haft på hög och det är 2,5 timme kvar av dagen så det blir bra. Ikväll kanske jag tillagar två lunchlådor och sedan borde jag diska, så länge handleden tillåter. Och: Krama på Johan. Allt blir bra! :)

Hejdå!

Kaosbyggaren

45 minuter kvar en en otroligt lugn arbetsdag, och sedan åker vi. Daniel har redan åkt, vi andra äter lunch först. Min packning ligger i Daniels bil, men jag skall kasta ett snabbt öga om mig här på kontoret innan jag och Sven far sedan så att jag inte missar något. Jag skall, eh, köra bil. Manuellt. DET BLIR BRA. Jag har körkort för manuellt. Det är också en bil med dubbelkommando jag skall köra, så Sven kommer att kunna ingripa ifall jag får full panne — så fort vi är på motorvägen så är det ju smutt, men före dess? herreguuuuuu~

Jag kör ju bara automat, numera. Det är så mycket smidigare.

Känner mig peppad och stressad inför detta. Konferensen/resan, alltså — inte nödvändigtvis körningen för det LÖSER SIG ju. Det gör konferensen också men det har varit en del logistik att reda i och det har lagt en del stress på hela grejen. Det skall bli jättekul att komma iväg och träffa alla kollegor från andra skolor och få lära sig en massa spännande grejer — förra konferensen kom jag hem med ett par nya grejer jag kunde implementera hos oss (främst hos mig själv lol) och jag hoppas få lite nya insikter i år :) Jag kommer att sakna Johan, men två nätter är inte jättelänge. Det är mest att det är två nätter denna veckan, två nätter nästa vecka pga åker till Lund och två nätter veckan efter det pga åker till Malmö/Köpenhamn och då känns det ju som att vi inte kommer att träffas ALLS typ. Både nästa + nästnästa vecka är det ju helgen som försvinner. Suck. Men men, jag skall göra jätteroliga saker så det blir ju bra ändå!

Nu skall jag andas i fyrkant och försöka samla mig lite innan det är dags att kicka igång den här karusellen.

Som jag förvarnat kommer inget att postas här förrän måndag, så öh… Läs lite gamla inlägg. Hejdååååå

Hepp

Ja, så det blev en kort Runstreak den här omgången. Jag antar att jag borde ge upp fullständigt nu och bara inse att jag inte SKALL springa såhär mycket, åtminstone inte ifall jag även vill kunna ta en promenad på lunchen. Så 12 dagar, that’s it. Jag känner mig besviken och lite sur över detta, men det är vad det är. Höften är fortfarande öm idag, om än mycket bättre än den kvar igår när den brände och förgiftade min arbetsdag hela dagen.

Onsdag! Ikväll skall jag och Johan på standup och se Simon Gärdenfors och Robin Berglund, vilket jag hoppas skall bli kul. Det borde det bli, dock. Förra året var vi och såg Nisse Hallberg, så vi gör ju lite sådant också. Om någon hade sagt till mig för 10 år sedan att jag skulle bli en sådan som går på standup hade jag trott dem tokiga, men eh, rollspelsklubben agerade lite inkörsport där och nu har man plötsligt fått lite blodad tand? Sjukt.

Logistiken kring kvällen är dock svår. Vi behöver hinna äta och vill vara på plats i god tid, men det blir antingen lite för tight att ta sig dit i god tid eller för lång tid att idla ifall man sticker direkt efter jobbet så jag vet inteeeee. Men det löser sig! :)

Nu blir det strax lunch med mamma och Janne, och sedan skall jag räkna lektioner i schemat och fixa lite smågrejer. Även ringa däckfirman och boka tid inför måndag när vi slänger ut en bil för däckbyte! Obs obs glöm inte!

Right-oh. Inte så mycket mer att säga just nu. Mest sur/besviken över att jag inte får springa mer nu, det var ju så gött.

Herrå

Skyddsstopp

Ja, jag vet inte. Höften gör ont. Högersidan har flippat ur, jag har tagit en Ipren och jag tog sovmorgon imorse och tog den korta vägen till jobbet. Jag skall försöka springa hem ikväll — träningskläderna ligger i ryggan i trappan — men vi får se. Kanske blev det bara 12 dagar den här gången, trots att jag varit så försiktig och aldrig sprungit mer än 1670 meter som mest. Jag tror att problemet är att jag samtidigt tar så långa promenader, så jag sliter ju på kroppen — och jag är snart 40. Vi ger det ett försök, så får vi se.

Tisdag! Johan skall spela Warhammer efter jobbet så jag skall som sagt försöka få ordning i sovrummet så att han slipper snubbla på mitt bös varje morgon. Igår hade vi över Henke och Vonkan på middag vilket var hur trevligt som helst. Jag somnade tidigt, vaknade mitt i natten och kunde inte riktigt somna om, störande. MEN jag lyckades igår bocka av de där två stora grejerna jag har haft ångest över, så DET känns däremot jätteskönt att vara på andra sidan av! :D

Alla lövträd på kyrkogården står bara, men här utanför mitt fönster finns fortfarande lite gult kvar. Det är dock inte långt ifrån årets *WHOOMP* när allt faller ner, och sedan är det mörkt. I år, till skillnad från förra året, har jag ju ett bråklarm installerat så det får mig att känna mig lite tryggare när jag sitter hem ensam i mörkret på kvällarna. Vet inte hur stor effekt det har om något väl händer, men det skadar inte att känna sig snäppet mer säker, ändå.

Jag skall mest troligt få en leverans på en julklapp hit idag. Lyckades byta leveransadress till jobbet, jag är inte hemma före 18:00 på dagarna = när de ville leverera, och jag vill inte att Johan skall ta emot detta eftersom det är till honom och jag inte vet hur subtil förpackningen är rörande varifrån paketet kommer. (nu fick jag uppdatering från Fedex; paketet kommer imorgon vilket ändå först var sagt)

Jag vet inte. Jag har suttit i ett par timmar nu och höftfan gör väldigt ont fortfarande. Tog en Ipren för en stund sedan (en timme?) och den har haft noll effekt. Jag tror att det nog får stanna på 12 dagar den här gången. Skall jag bara skita i runstreak framöver? Det är ju en väldigt kul utmaning, men det är ju fan inte kul om jag skall sitta och ha svinont av det heller. Jag får väl ta ett par dagar lugn och ro tills höften slutar ömma så helvetiskt och sedan köra på promenader, igen. Just nu är det till och med bud på att ta bussen hem för att vila höften ytterligare.

Varför är jag så gammal och trasig?
Ja, jo, jag vet ju. Jag anlade någon form av dum-i-huvudet ätstörning när jag var barn och det har förstört min kropp. Jag får ju skylla mig själv. Jag kan inte backa bandet och göra något ogjort här, jag får bara leva med att saker kommer att göra ont för att jag hade sönder mig själv när jag var barn, liksom. Men det känns ändå taskigt.

Aja.