Ay, caramba

Nyvaken och liiite baktung sedan gårdagskvällen – men det är det värt, vilken väldigt trevlig kväll vi hade! Den mexikanska maten var god, jag drack sangria och vi pratade i ett par timmar och hade det väldigt awesome :) Men oj vad trött jag var när jag kom tillbaka till hotellet – jag lyckades dock läsa igenom ett och ett halvt kapitel i boken jag för tillfället läser (The Konrad Saga – en bok i Warhammer-universat) men sedan somnade jag like there’s no tomorrow.

Jag vet dock inte varför jag envisas med att sova med fönstret öppet (för att jag vill ha frisk luft, that’s why…) för jag väcks varje morgon av att sopåkarna utanför tömmer soptunnorna. Av skum anledning har ju sisådär …hm… kanske 30-40 lägenheter sina fönster åt bakgården till (mig inräknad) och måste ju även de störas av oväsendet som börjar halv sex varje morgon? Det är lite tråkigt när man vill ha sovmorgon men inte kan sova klokt för att de krossar glasflaskor och piper med lastbilar. Morr.

Annars är hotellrummet okej. Det är lite mörkt och jag har inte direkt något att göra, men det är bara inatt kvar och sedan sover jag tillsammans med Martin hela fyra nätter i rad ♥ – varav två nätter blir i min SPRILLANS NYA SÄNG som jag skall köpa på söndag. Hur nice ^_^

Nu skall jag sminka mig så att jag ser lite mänsklig ut och sedan skall jag kräla ner och äta frukost innan det är dags att promenera bort till kontoret igen. Idag är det regntunga skyar ute, för se hur blöt jag blir på morgonpromenaden idag. Jag har blivit erbjuden skjuts tidigare men tycker att det känns onödigt att åka en sträcka som tar mig max tjugo minuter att gå. Det är ju bara trevligt att få frisk luft och röra sig lite :)

Apropå röra sig lite, ser INTE fram emot kvällen då jag skall ut och springa igen. Min kropp gör oooont. ;(

Kan vi få slippa rigor mortis idag, pretty please?

Jag vågar nästan vara hoppfull inför dagen, för hittills har jag inte känt av någon större träningsvärk. KANSKE jag slipper vara som en gammal tant i kroppen och få plågor varje gång jag ens snuddar vid att röra en muskel? Jag är ju lite stel, såklart. Men det är ju bara att vänta sig. Men slipper jag träningsvärken? Pretty please, say that I do.

Just nu känner jag också att jag kommer att kunna köra runda två imorgon, as scheduled. Hade inte det varit fint, så säg? :)

Jag drömde i nättras att jag var ute på Gotland (eller någon version av Gotland, at least) med Simon och åkte runt i båtar i något som var en kombination av Fårö, S:t Olofsholm och en massa konstiga stränder jag aldrig sett. Båtarna var grunda och havet var djupt, jag var rädd att ramla i för vi körde så fort (motorbåtar, fast de saknade motor..?) och vi åkte både med mamma och sedan med Fredrik. Det var läskigt, jag minns att jag var rädd för mer än att ramla i. Sedan vaknade jag men jag har fortfarande minnesbilden av de djupa, mörka vattnen och risken att ramla över den låga båtkanten inpräntad i skallen.

Onsdag. Veckan går ändå snabbt framåt. Tre dagar kvar och snart mindre än så. Ikväll är jag och Martin bjudna på grillfest med mexikanskt tema hos en amerikansk kollega som ser ut som Harry Potter. Det blir trevligt :)

(och när jag skriver detta så känner jag att vänstra knäet och låret börjar strama och ömma. fan. låt bli låt bli låt bli)