Plötsligt: META

Här är en bild på mig från när jag var 20 typ? Because varför inte. Hej! Fredag!

Jag sitter i Majorna och lyssnar på regnet mot rutorna. Det var jättekonstigt att bara vara en timme på Östra idag, men jag rengjorde kaffemaskinen, rapporterade gårdagens handledarkurs och tog ut soporna och sedan tog jag vagnen hit. Udda. Dock trevligt! Fint att vara här och träffa resten av mitt gäng <3

Sedan sticker jag till Varberg för planeringsmöte med mamma! Nu djävlar skall här planeras fyrtioårsfest (herregud) (när slutade jag vara 20-något??) Vet ni vad det sjuka är? Även om vi bortser från pauser osv så har jag ju alltså bloggat sedan jag var …hm… 21? Det är alltså 19 år av mitt liv som finns som pladdriga dagboksanteckningar här på bloggen. Allt mörker. Allt det ljusa. Allt det fina, allt det dåliga. Alla känslor utåt. Ibland väldigt tydliga känslor, ibland mellan raderna. Allt det finns här. Är det inte jättekonstigt, egentligen? Hela mitt liv på en hemsida. Hej, här är mitt hjärta, min hjärna, min själ.

Det blir inget långt inlägg idag, jag ville mest bara hålla igång skrivandet den här veckan också. Jag borde skriva mer ingående, längre, mer detaljerat, men livet är annorlunda nu mot när jag skrev för 10, 15, 20 år sedan. Jag har ett jobb där jag inte kan pladdra en massa detaljer och whatnot, för jag jobbar ju med människor. Jag kan absolut prata om vad jag gör på dagarna rent generellt, saker som stressar mig, grejer jag får ångest över och saker jag är stolt över, fint lagda scheman och sådana saker. Jag vill inte posta för mycket om min relation; det är en sådan där grej som bara fungerar så sjukt fint och bra och jag har inte samma behov av att hävda den grejen nu som när jag tidigare varit i skadade relationer där jag dels mest försökte övertala mig själv att allt var bra och dels VILLE posta om allt som hände på ett annat sätt. (men där finns också tusen saker som aldrig skrevs utan bara bodde i mitt huvud, på gott och ont. mest ont) Jag vill inte posta bilder på mina genomgulliga brorsbarn för de har sin integritet och har inte bett om att få vara med på min blogg, oavsett ifall det är 0 eller 99 personer som läser. Så det blir mer generella grejer, lite mindre personligt på något vis.

Vad meta detta blev :D

Jag tänker att jag ändå är ganska personlig? Att jag fortfarande delar känslor. Att man på ord och ton och skiljetecken kan se ifall jag är glad eller ledsen, om jag har sovit eller legat vaken i tre dagar, vad jag har ångest över och hur jag hanterar det och så vidare, och så vidare. Ni vet.

Men ja. Eh. Hej. Nu skall jag avsluta här och sedan jobba vidare lite till innan jag sticker till mamma och Janne och Varberg :) Ha en fin helg, hörni!

Skydda henne


Och så kom fredagen, in all it’s glory. Det spöregnar, för övrigt :D
Två timmar kvar av dagen och sedan får jag väl vada hemåt, komma hem dyngsur och hoppa i pyjamas och sedan kolla sista två avsnitten av Love is Blind Sverige wooo!

Jag saknar den polotröjan jag har på mig ^ där, den var otroligt gullig. Jag tror jag kastade den för att den var så kort och därmed gjorde mig obekväm tho, men den var trevlig att ha under t.ex. en alldeles för urringad häxklänning med puffärmar när man ville klä ut sig till vampyroffer på Halloween på jobbet för typ tusen år sedan (~14 år?)

Jobb jag inte saknar: Ganska många, ändå? Mest av allt det jag hade på bilden där, men jag gillade inte jobbet jag hade efter heller.
Kollegor jag saknar: En näve från jobbet på bilden, många fler från jobbet efter. Glad att jag har kontakt med så många av dem fortfarande, ändå :)

En del folk åkte i den första stora purgen jag gjorde, efter att jag och N hade brutit upp och jag inte längre ville ha kvar folk som dels för mycket påminde om den relationen, och dels folk jag (inbillat eller ej) kände eventuellt spionerade på mig. Eh. Jag låter tokparanoid och idiot och jag inser det, men det var också en tid då jag försökte läka efter en väldigt dålig relation och där jag på många sätt övertygats om att ingen tyckte om mig och att alla var ute efter mig. Jag skall inte gå in på det mer än så, men jag hade för skäl att vilja skydda mig själv så mycket det gick.

Kul med sådant, hörni!

Anyhooo.

Bortsett från att jag kommer att vara genomblöt som det är när jag kommer hem idag så borde jag ju ta omvägen om Stor-Ica och Systemet för att köpa lite mat och dricka till ikväll + imorgon. Imorgon skall jag ju på tjejfest med gothtema! Jag funderar på vilken av mina nya klänningar jag skall ha på mig och hur smink osv skall se ut. KUL. Det blir väl lite snyggeselfies på det också, ifall jag inte misslyckas radikalt och hamnar i läget att jag inte ser ut som mig själv. Ibland blir det så. Jag tror att jag har skrivit om det någon gång tidigare också, att jag ibland tittar i spegeln och inte alls förstår vem personen där är för det ser inte ut som JAG. Jag är den enda som ser det, så det är ju något psykiskt skit jag sysslar med, för frågar jag t.ex. Johan som känner och älskar mig så ser han ingen skillnad alls. Det är bara en sådan där ”vem är den här konstiga personen som tittar på mig”, och så blir jag otroligt obekväm och vill inte titta mer. Det är åtminstone någon månad eller två sedan jag sist hamnade där, minns inte helt sammanhanget men jag skulle ut — eventuellt tillsammans med Johan, spelning? — och blev helt knäpp.

Hurra för välfungerande hjärnor!
(men på riktigt hurra för bättre mående numera än i ovan nämnda situationer rörande jobb och relation tbh!)

Lite mindre än två timmar kvar av dagen; tror vi att det hinner sluta regna på den tiden? :P

Hej svej vi hörs väl på måndag om jag inte får en flipp och slutar blogga igen! :)

Hon har blommor i sitt hår

En bild från november 2017, Inside Hamlet. För att jag vill! :P

Men ja, hej, fredag! Här sitter jag med nyfärgat hår (yessss jag gjorde det igår!) och har en lista med grejer att beta av under dagen innan jag går hem och springer + gör mig schnygg inför kvällens spelning! ^^

Trött djävla take, men jag tycker att det är taskigt mot kvinnor/folk som bär kvinnokodade kläder att det numera skall vara väskförbud på spelningar osv för alltså tjejkläder görs antingen helt utan eller med väldigt små fickor för att meningen är att vi skall behöva köpa svindyra väskor för att kunna bära runt på grejer. Så var skall jag göra av min mobil, plånbok, hemmanycklar — och då nämner jag bara de viktigaste grejerna. Man vill ju även kunna köpa bandmerch, ha med sig tamponger och fylla på sminket. Men ja. Nej. Så får man inte göra numera. Det hade ju varit rimligare att i så fall sätta en maxstorlek — likt hur man på flyg bara får ha med si och så stora behållare med vätskor? Suck. Jag har ju ikväll med mig Johan så han får väl ha alla mina grejer i sina fickor, men det är ju inte optimalt liksom. :<

Johan var i Varberg och slaktade vildsvin igår kväll, så jag färgade håret, gjorde kvällsmat, tittade lite på the Office och diskade innan jag lade mig vid halv tio. Det blev ju såklart att lägga sig med fuktigt hår, men det får det väl vara värt att jag numera inte har en massa sand i hårbotten (dvs färgen sand, pga fulblond) utan ser lite snyggare ut. Bra bra. Jag tjatar en del om det här med snygghet osv men jag står någonstans mellan bryr mig för mycket och bryr mig inte alls och det är märkligt. Det kommer med åldern? Jag hade en period då jag bara kände att jag blev snyggare och snyggare, men nu när jag snart kliver över på 40 (i mars dvs) så känner jag att det verkar ha stannat upp och går nu åt andra hållet, lol. Det tar lite tid att vänja sig vid att huden hänger mer, att kroppen får lite annan form, att man inte alls ser ut som en perky twenty-something längre. Lyckligtvis har jag ju sedan en tid tillbaka helt slutat bry mig om mitt värde som Attraktiv för Män, så det spelar ju egentligen inte roll så, mest bara konstigt när man byter utseende.

Idag fyller Luna 4 år! Skall försöka komma ihåg att ringa henne sedan och gratta. Jag träffar ju henne och det andra smågruset imorgon, men man skall gratulera på rätt dag tycker jag ändå. Jag skall bara försöka lista ut ifall jag skall springa före eller efter jag ringer henne — det handlar väl mest om hur hungrig jag är när jag kommer hem och hur lång tid det tar att få mat i magen i så fall :)

Mm. Inget postande här över helgen, såklart. Skall försöka komma vidare och posta på måndag igen, och hålla igång detta eftersom det ändå är kul att titta tillbaka på, men inga löften :3

Ha en fin helg! Det tänker jag ha ^^

Det finns andra sätt att trösta än vad du erbjuder, men tack ändå

Vilket oerhört gulligt löv jag hittade på kyrkogården igår när jag gick hem till Johan efter jobbet :3 Det plockade jag med mig. Eftersom jag sprang hem från Johan imorse ville jag inte ha någon väska med mig, så mitt löv ligger kvar i min kasse i sovrummet hos honom, får se ifall det är lika fint på fredag när jag kommer dit (omjaginteblirsjukavvaccinet).

Det är onsdag, solen skiner och dagens tredje och sista körprov är igång. Jag tog en promenad på lunchen och jag tänkte ta en promenad under kvällen, också. Antingen en lite längre sträcka, eller bara upp ett varv på kyrkogården och hem igen. Skall även hinna med att städa lite + eventuellt laga lite luncher, men å andra sidan har jag den här veckan inget mer behov av färdiga lunchlådor — imorgon äter jag hemma och på fredag är det ju i vanlig ordning kort dag och jag äter hemma. Skulle dock behöva något att äta direkt när jag slutar imorgon, innan jag skall vaccinera mig, men det borde gå bra att gå inom Ica och köpa en yoghurt och sedan få i mig ett par mackor när jag kommer hem igen efteråt.

Dörren står öppen för att släppa in lite frisk luft, men istället får jag in cigarettrök från lokalgrannen som står på gatan och bolmar. Som han brukar. Jag förstår mig verkligen inte på folk som röker? Det har jag aldrig gjort, ens när mina föräldrar rökte, eller min syster.

Speaking of Anna är det ju snart dags för hennes födelsedag, igen. Vad hade hon fyllt den här gången? 42, va? Man tappar räkningen. Det har inte riktigt samma substans när man ju inte kan fira personen på riktigt. Hon blir ju aldrig 42, egentligen. Hon är för alltid 25-nästan-26. Ibland hisnande att leka med tanken på vem hon hade varit om hon funnits kvar. Det är ju omöjligt att svara på, men jag tror på fullaste allvar att hon åtminstone hade varit världens mest närvarande kraft av kärlek som faster åt våra 6 brorsbarn. Hon hade vakat över dem som en HÖK och nåde den som hade gjort dem illa. Så är det väl ändå, jag skulle aldrig låta någon skada endera syskonskara heller, men Anna var mer …intensiv. Jag minns när jag var ledsen efter att jag bett min första pojkvän fara åt helvete efter att det uppdagades att han varit otrogen mot mig och hon frågade om hon skulle lösa någon som kunde besöka honom med ett baseballträ. Eh. Oj. Öh. Nej, tack. Jättegulligt att du erbjuder, men jag vill inte det. Snälla gör inte det, ok?

Ni tror att hon bara skojade? Ni kände henne inte. Hon skulle ha gått genom eld för mig och mina bröder. Om någon gjorde hennes lillasyster ledsen så ville hon skada. Lyckligtvis är (och var) jag ju en mer sansad person med bättre konsekvenstänk, och hon respekterade fullt ut min önskan (”nej”) i detta.

Älskade syster, du var en gåta och ett pussel och världens svåraste människa, men du var också ett väsen av kärlek och dedikation och jag saknar dig så förbannat. Din djävla idiot, var du tvungen att dö? Fan ta dig, jag älskar dig.

Nåväl. Vi behöver inte fortsätta styra ner i den gränden idag, jag tror att det bara är mörker som väntar där just nu.

Solen skiner, det är lite över tre timmar kvar av arbetsdagen och mitt kök är välstädat och luktar gott. Jag skall äta ett par klämmackor och ta en promenad (blir nog på kyrkogården faktiskt) och sedan plocka lite i badrum och hall, och sedan tar jag min Stephen King-bok och kryper till sängs. Johan sover i ett vindskydd utanför Varberg så honom träffar jag först imorgon kväll igen, efter att en förhoppningsvis vänlig sköterska har tryckt in en nål i armen på mig för andra gången.

Ha en fin dag, och krama om någon ni tycker om <3

Vem är jag?

Kallar denna ”morgontrött kvinna iklädd blått” och also varför har jag smutsig spegel, så ovärt. Det får jag åtgärda när jag är hemma ikväll, yikes.

ÄR det en grej när man blir äldre att man får ont i benen av att sitta ner i tighta jeans hela dagarna, eller hör detta samman med att jag har haft knäproblem sedan mellanstadiet? För let me tell you det är inte jättespexigt att ha ont hela dagarna, det är ju inte det. Är detta varför många kvinnor kör på kjol?

Sven fyller år så det blir lite tårta under dagen, och annars händer inte särskilt mycket. Vi har ingen risketta den här veckan, så sitter mest och pillar på en del logistik inför nästa veckas kurser. Måste flytta runt lite elever osv, men det löser sig. DET LÖSER SIG ALLTID. Det löser sig väl med mina knän också, men just nu är det ganska irriterande :P

Jag kör någon form av countdown inför min klipptid på fredag, är verkligen orimligt pepp på detta just nu? Vilket eventuellt märks pga jag TJATAR OM DET HELA TIDEN, men ja. Det är så det fungerar här på bloggen.

Fick häromdagen för mig att kolla upp lite vart en gammal bloggkompis tagit vägen och det visade sig att hon eh tydligen gått med i NMR, så det var ju …otippat. Det var verkligen otippat dock, hon stod på en av de motsatta sidorna spektrat tidigare så det var inte alls vad man kunde förvänta sig. Sorgligt, ändå. Vi umgicks vid ett tillfälle eller två, minns att vi gått på stan tillsammans i Stockholm och fikat och shoppat. Jag gillade henne. Vi var kompisar på Facebook ett tag, men hon tog bort mig och efter det snurrade hon tydligen iväg och blev nationalist.
Undrar om någon från förr kollar upp mig, och vad de tänker? Är jag fortfarande mig själv, eller har jag också förändrats markant sedan tidigare? Personligen tycker jag ju att jag gått en relativt rak väg framåt, men det finns ju självklart en del småstigar jag valde framför andra och där kan man ju ha ändrats. Utvecklats. Blivit en förhoppningsvis bättre människa, men kanske också sämre beroende på vem som dömer? :)

DJUPT.

Igår sken solen hela dagen och idag är allt grått och dimma, men det är fortfarande relativt varmt och jag är fortfarande nöjd över barmark och att slippa springa i Icebugs ett gäng månader framöver ^^ Är JÄTTEGLAD att jag har dem för de öppnar verkligen upp för vettig vinterträning, men de är tunga och otympliga så man blir också jätteglad av att slippa behöva använda dem ;)

Mm. Det var väl allt för idag. (träningsfokuset kan säkert förvåna någon, apropå min fåndjupa paragraf här ovan. det var aldrig med i bilden tidigare, när jag var mer eller mindre ätstörd och misskötte kroppen. nu är det plötsligt en grej med HÄLSA, men där beror ju också på ifall läsaren är från 15 år sedan eller 5 år sedan ;)) 

HEJDÅ

Köpstopp på växter nu!

Onsdag! Vi har Handledarkurs ikväll. Det hade vi förra veckan också; riskettan på tisdagen och handledarkurs på onsdagen. Veckan DESSFÖRINNAN hade vi dem i omvänd ordning, så jag satt hela onsdagen och trodde att det var torsdag pga hade kört handledarkurs kvällen innan. Oerhört förvirrande. Den här (samt förra) veckan är åtminstone rätt :)

Igår köpte jag en jättestor fiolfikus på Blomsterlandet och på Bauhaus ett par lådor att ha under sängen, numera innehållande lajvkläder. Jag har ALLDELES för mycket lajvkläder? Kanske borde sluta sy så mycket nytt. Eller öh, skaffa större möjlighet för förvaring. Endera. Förmodligen någon form av det sista, jag lär ju inte sluta sy inom den närmaste tiden :P
Det mesta av mitt tyg ligger förvarat i lådor under mitt vardagsrumsfönster. Jag har ett så djupt fönsterbleck att det utan problem går in ett par lådor därunder, och så har jag långa gardiner som hänger ner och täcker för så att man inte kan se att det är förvaring där bakom. Så sakteliga börjar det bli ordning hemma, nu är det mest småpill kvar och det löser sig. Har en låda med lajvgrejer TROR JAG som jag kommer att öppna och tömma utomhus pga verkar vara en djävla massa päls och stuff som bösat i lådan och det vill jag inte ha hemma :P

Åt lunch hemma idag så passade på att städa lite + köra en omgång tvätt. Att ha tvättpelare i lägenheten = GULD värt. Otroligt skönt att kunna hålla efter sin tvätt allt eftersom och inte behöva planera in en massa tid i tvättstuga för att man skall kunna ha rena kläder på sig. Diskmaskinen i köket används inte riktigt lika frekvent, men är fortfarande väldigt trevlig att ha till hands när jag har lagat mat och inte riktigt orkar ställa mig och handdiska allt, även fast jag i vanliga fall föredrar att handdiska.

Mm. Skitspännande, eller hur? :P

Behöver en kökslampa. Jag hittade en svinsnygg igår MEN den kostade 1700:- och det tror jag inte ens att jag har på kontot just nu. Förvånansvärt nog är det inte jättebilligt att flytta, vem hade kunnat ana. Det löser sig, dock :) I värsta fall får jag ställa en liten bordslampa på köksbordet så ser jag vad jag äter, och annars kan jag skaffa en sladd bara så att jag kan sätta en naken glödlampa i taket. Oerhört glamouröst, men vafan. Spela roll :)

Right. Ikväll skall jag springa och sedan kommer Johan och umgås :D Det blir bra. Jag hade någon vision i samband med att jag packade upp alla mina böcker hur jag skulle spendera höstkvällarna uppkrupen på soffan och bara LÄSA men sedan skaffade jag tydligen pojkvän och har nu fullt upp med väldigt trevligt umgänge istället. Böckerna finns kvar sedan, så jag har noll klag på detta ^^

HA EN BRA DAG HEJDÅ

Fan också.

Jag vet inte riktigt hur man kan förklara känslan av att TROTS dödsbud, TROTS att mamma sett hennes kropp och TROTS begravning så har jag ändå innerst inne en liten, liten demon som säger ”Anna lever fortfarande”. Det är jättekonstigt, och jag fattar att det är jättedumt, men jag kan aldrig riktigt skaka av mig känslan. Och jag kan ju säga att sådant som nattens dröm där det visade sig att Anna inte alls varit död utan levt på gatan i femton år och vi plötsligt fick reda på att hon bodde på ett hem, och fick komma dit och hälsa på, det hjälper inte. Det hjälper inte ALLS. I drömmen så kunde jag knappt titta på henne för jag var så rädd att det bara skulle vara på låtsas, och jag grät så att jag skakade för att jag var så glad att hon levde.

Fan också.

11 dagar kvar till 19/7 och jag hatar det av hela mitt väsen. Jag pendlar fortfarande kraftigt mellan sorg och ilska kring detta, och jag är så djävla ledsen och jag är så djävla ARG att hon är död. Jag vägrar att godta det, att acceptera att det har hänt, för det är orättvist och orimligt och vidrigt. Helvete.

Annars är det bra. Onsdag, lugnt som fasen hittills, skall strax installera ny toner i skrivaren och till lunch kommer Martin med sushi till oss och det ser jag fram emot. Är hungrig så det blir MYCKET BRA med mat om en liten stund.

Köpte för övrigt halsbandet jag hittade och förälskade mig i igår :3 Det kommer att ta ett par veckor pga de smids ju för hand i samband med beställning, men jag är väldigt taggad på detta. Bild kommer när jag har fått halsbandet — tar nog ut det i skogen på en liten photoshoot eftersom det tydligen är vad jag gör med smycken numera :P

Hejsvej