månadsarkiv: augusti 2017

Om lakan och bussar

Publicerat av

Jag irriterar mig över att när jag under längre perioder håller igång med mina minst 15k steg om dagen så får jag ont i benhinnorna. Just nu är det benhinnan på det vänstra benet som strular, vilket innebär att jag inte kan springa idag -_- ”Vila” är bästa tipset för återhämtning, suck. Får se ifall jag eventuellt kan få mina steg ifall jag tar en näve kortare promenader istället för en låååång promenad hem efter jobb idag. Jag vill ju fortfarande få mina steg! Sov med tigerbalsam och en benvärmare på benet i nättras, det kändes lite bättre. Kände inte av det jättemycket när jag gick till jobbet imorse, men jag känner ju fortfarande att det ÄR där. Kan minnas att detta har skett 2-3 gånger tidigare och ungefär efter lika lång tids aktivitet, så det är ju inga konstigheter EGENTLIGEN. Jag får bara ta det lite lugnt just nu, och sedan komma igång igen så fort det har gått över.

Tvättade ju igår. Ställde mig sedan med strykjärn och strök en uppsättning rentvättade lakan och bäddade i sängen och DJÄVLAR I MIN LILLA LÅDA vad skönt det var när man nyduschad kröp ner mellan släta, rena lakan? Det enda som hade kunnat göra saken bättre vore ifall mina lakan fått torka på en ställning utomhus. Jag ÄLSKAR lufttorkade lakan! Det luktar så gott. Jag och Martin måste absolut ha en tvättställning i trädgården till vårt framtida hus sedan. Mamma hängde ut tvätt nästan året runt i viss mån, och jag vill sannerligen göra detsamma. #tantbloggen

Det är måndag, jag är tillbaka på jobbet och jag längtar efter Martin. SNART HELG IGEN. Jag är lite stressad över den stundande hemresan från Göteborg eftersom jag är en idiot och stressar över sådana saker en vecka i förväg. I vanliga fall bokar jag extrasäte, vilket innebär ett dubbelsäte för sig själv + priority boarding, men den här gången (samt nästa helg) så fanns inte det alternativet, så jag behöver köa som vanligt och mest troligt sitta bredvid någon hela resan. Det är verkligen inte en fråga om liv och död, jag bara …gillar att få sitta själv, och kunna röra mig som jag vill. Det kommer att gå bra såklart. Jag är bara lite ur balans när saker ändras på sätt jag ogillar.

Nu kan man ju SNART nästan börja räkna ner tills det är dags för Filippinerna! Det är strax över en månad tills vi åker :D TRE veckor med pappa, Prescilla, hundgänget och solsken? Jag tror att vi kan överleva det ;) Jag skulle nog dock behöva hitta en ny bikini tills dess, men det är ju fortfarande ”sommar” så det borde gå att ordna.

(medeltidsveckan tog slut igår så EGENTLIGEN är det ju höst nu, enligt den gamla tideräkningen ;))

Livet är bra, trots att jag måste dela säte med någon random på bussen :P

Ha en bra dag! :)

Bilder på mat

Publicerat av

Vi började såhär, i onsdags. Det står i lagen att det skall vara pizzaparty när man kommer till mommo, så vem är vi att argumentera mot det!? Just det. Pizzaparty there is!

Det är det bästa, faktiskt. Hon är så himla nöjd, och brukar säga cirka tio gånger om hur GOTT det är. Hon säger det mesta tio gånger om, men jag tror att när det kommer till pizza så är det bara genuin pizzalycka och inte så mycket demensen som gått igång. Hon har börjat höra saker, igen. Nya saker. Hon är fortfarande övertygad om att grannen har svarttvättstuga och tvättar hela kvarterets kläder hela nätterna, men nu tror hon också att grannen SJUNGER halva dagarna. Det är inga större problem i det – bortsett från att hon är irriterad över att grannen sjunger HENNES ”favoritbitar”. Mommo brukar dock kontra detta genom att ibland sjunga med, så. Uh. Ja.

På fyrtio minuter hade hon hunnit berätta om samma tre saker minst två gånger om. Jag nickar och ler och ställer samma motfrågor och svar varje gång. Det är jobbigt för mig och det är jobbigt för henne, för hon ser så orolig ut när hon säger att hon inte minns om hon redan nämnt det. Jag är osäker på vad jag BORDE svara, men jag lyssnar helt enkelt bara på hennes historia en gång till och nickar och ler.

Efter pizza och snack och lugn och ro en stund så bytte jag om och gick ner på stan för ett par öl. Himla trevlig kväll! Jag tycker så mycket om Medeltidsveckan, man kan inte annat än vara nöjd över alla glada och fina människor överallt :D

En öl på Kapitel! Jag ville untappa den men den fanns inte, och eftersom jag inte riktigt kunde stå och fråga bartendern om alla detaljer för att kunna lägga in den så blev det aldrig något av det. D’oh. God öl, ändå! Kapitelöl i 2017 års tappning – denna öl finns BARA tillgänglig under v32 2017.

Jag hade varit okej med att ha medeltidsvecka ALLTID.

På torsdagen chillade jag med mommo en stund på förmiddagen och sedan gick jag in till stan, åt glass under ett träd på marknaden (som jag, öh, INTE direkt besökte i år? jag tror jag sneglade på två stånd när jag gick förbi, men jag missade ju alltså de resterande typ 98…) och sedan kom Frans och visade upp sin glassknektdräkt. Fråga inte :D

Jag gick sedan hem till kaostanten igen, sydde färdigt min mipartiklänning och bar den stolt under kvällens utehäng. Det blev lite festande på strandpromenaden som avslutades på Bistra Haren där vi satt fram till stängning (01) innan jag spatserade hem igen. HIMLA TREVLIG KVÄLL! Jag fick nya vänner. Jag är nöjd :D

På fredagen åt jag lunch med Frans och Linnéa på Brooklyn Burger vid Stora Torget. Mommo var väldigt orolig över att jag inte åt innan jag gick hemifrån och jag berättade (skrek) för henne typ sjutton gånger att JAG SKALL GÅ IN OCH ÄTA LUNCH NU, men hon såg ändå oerhört bekymrad ut när jag gick.

Så himla onyttigt – SÅ HIMLA GOTT! :D

Efter lunchen gick jag till ICA Maxi och köpte smörgåstårta åt mig och mommo. Hon sov när jag kom hem så jag vilade lite jag också tills jag väckte henne och vi åt kvällsmat. Hon såg sådär lurigt jättenöjd ut när hon såg smörgåstårtan – hon visste inte vad det var jag köpt hem åt oss :D

Efter vi ätit och snackat skit en stund gjorde jag mig i ordning och gick ut för att ta sista ölen med vänner innan jag skulle åka hem. Fick sådan sjukt ångestpåslag över att jag var tvungen att lämna mommo igen (dvs åka hem) och visste inte alls vad jag skulle ta mig till. Ville inte visa henne att jag var ledsen eftersom det triggar henne att bli jätteledsen, och det var ju redan tillräckligt jobbigt för henne att jag skulle sätta mig på ett flyg tillbaka till Malmö dagen efter. Suck. Jag har lovat att jag kommer snart igen, och kommer att ta första bästa helg som fungerar nu under hösten för att åka till henne.

Det har varit en väldigt fin och bra kort medeltidsvecka för mig. Jag önskar att jag hade fler dagar, men tre är också alldeles lagom egentligen. Jag saknar mommo, men skall ringa henne om en stund och hjälpa henne med korsordet och kolla hur hon mår idag.

Älskade kaostanten <3

Idag tvättar jag, och efter att jag varit nere och knött in ett nytt lass tvätt i maskinen skall jag ta itu med köket. Vi får se hur mycket tränat det blir idag – just nu är det gassande solsken och typ 800º ute så… yeah… Jag hoppas att det svalnar mot kvällen till!

Ha en bra dag :)

Släng dig i väggen, skrotlördag

Publicerat av

Såhär såg kvällen ut. Jag förtjänade det. Jag har rört mig så sjukt mycket på sistone (t.ex nästan 29k steg igår? liksom.) så jag känner att EN kväll av dekadens och chips med dips är liksom okej.

Jag tänkte skriva ett snabbt inlägg bara för att berätta om IDAG. Jag skall skriva om resten av mina dagar på medeltidsveckan imorgon, men ja. Idag är idag, och så vidare.

Jag var ute igår kväll, trots att jag initiellt planerat att sitta hemma hela kvällen. Glada vänner lockade med öl och jag gick hemifrån relativt sent, så jag hade ändå tid åt att umgås med mommo samt hinna få helt sjukt jobbig seperationsångest wooo. Jag var hemma tidigt (well, i jämförelse :D) och i säng strax efter midnatt. Sov *relativt* okej i nättras, väcktes av mommo en halvtimme innan klockan ringde för att hon ville se om jag var vaken. ”eh ja” sade jag och hon ba ”OKEJ JAG LÄGGER MIG IGEN” och somnade om. Kaostant. Jag somnade~ish om också. Snoozade lite. Pillade på mobilen. Värmde mig under täcket. Gick sedan upp och väckte henne och så åt vi frukost ihop.

Efter frukost det här awkward tidspartiet där jag packar och vi sedan för en mer obekväm konversation där ingen av oss VILL tänka på att det är dags för mig att lämna henne igen, men hon ändå hela tiden återkommer till det faktumet – med gråten i rösten. Älskade mommo, det skär sönder i mig att jag gör dig så ledsen ändå. Det blir så skarpa kontraster för henne; först är hon så glad och uppspelt att jag kommer, sedan är hon så avgrundsdjupt förtvivlad över att jag åker. När taxin kom blev det ett kort och snabbt avsked i dörren, och jag vände mig om tio gånger på väg till taxin och vinkade till henne. Plötsligt hade jag vinkat för sista gången och satt mig i taxin. Fruktansvärt.

Ut till flyget med en jättetrevlig taxichaufför, checkade in och dumpade väskan och gick till gaten och hängde. De som skulle till Bromma fick flyget lite försenat och när de väl fick börja sin boarding irriterade jag mig över att VI inte påbörjat vår boarding än, det var ändå bara fem minuter kvar tills vi skulle lyfta..? (11:15) TRODDE JAG. Trodde ALLA ANDRA. Plötsligt ropas det ut att flyget till Malmö var två timmar försenat. TVÅ. TIMMAR. Fuck sake.

Vi fick varsin kupong på 80:- för att köpa något att äta i caféet eller i restaurangen. Jag köpte ”ost- och skinkwrap” i caféet tillsammans med en flaska vatten. Vattnet gick åt när jag försökte svälja ner vad som var något av det äckligaste jag stött på i mackväg. Det var smaklöst och vidrigt och liksom bara vitt och sött och urghl? NEJTACK.

När klockan närmade sig 13:30 som var vår nya avgångstid ställde vi oss alla i kö till disken igen. Och köade. Och köade. Och sedan ropade de igen ut vår avgång och alla utbrast ett gemensamt MEN VAFAN när de lade på ytterligare en timme på vår flygtid. 14:30. Jag ville gråta. Jag var trött, jag var ledsen för att jag lämnat mommo, jag ville bara HEM och få duscha och packa upp och städa och promenera. All energi försvann ur kroppen på mig.

14:45 lyfte vi äntligen. BARA 3,5 timme försent. Jag var hemma inför min dörr ~17:20. Hela dagen är liksom …borta. Gick ner på BK och köpte snuskmat och åt och kände mig äcklig för jag ville egentligen inte HA en massa friterat skit ikväll, men jag hade noll energi över till att fixa den sallad jag drömt om hela dagen. Tog en långpromenad, fick mina steg för dagen. Köpte chips på hemvägen, och har efter en lång, varm dusch chillat på soffan och tittat på Grand Designs. Igen.

Nu skall jag kräla till sängs och läsa Pratchett tills det är dags att sova. Imorgon har jag tvättid 06-13, men jag går nog upp vid 07:30-08:00 något. Vi får se. Imorgon är tvätt- och städdag, och så tänkte jag springa lite också. Får se vad det är för väder bara – idag har det regnat vilket är bra väder för träning; är det sol så är det svårare för det blir så djäkla varmt.

Ni får ha en fin kväll! Min lördag är mest mupp :P

Kram på er!

Katt <3 Krabba

Publicerat av

(det finns banne mig för få bilder på oss två ihop. det får vi åtgärda!)

Fem år. Det är ju nästan en evighet, ändå. En BRA evighet. Den finaste av alla evigheter – för det är VÅR evighet. På något vänster har vi två lyckats hugga (knipsa!) tag i varandra och hållit fast i fem år, trots 30 mils avstånd oss emellan. Vi har helgerna, och ibland – ibland – underbara veckor ihop. Julledighet och sådana saker, liksom. Semester. De bästa grejerna, för det innebär inte att jag efter två nätter måste trycka ner mitt bös i en väska och åka tillbaka till Malmö igen, eller med hjärtat på väg ut ur strupen låsa dörren när han tagit sina saker och åkt hem. Någonstans lär man sig hata söndagar, för det är vår sista dag ihop på en vecka. Någonstans längtar jag mig sönder och samman efter långa, tråkiga skitsöndagar när vi bara slöar på soffan en hel dag och zappar mellan värdekassa program på TVns alla kanaler.

Mest av allt längtar jag efter att få flytta ihop med dig, men vi jobbar på det. Det kommer att lösa sig. Har inte avståndet tagit kål på oss efter fem år så kommer vi att överleva den sista perioden fram till en flytt, också.

För varje vecka lär jag känna dig mer och mer, och jag älskar allt du är. Du är en av de snällaste människor jag vet. Du är så sjukt smart (ibland FÖR smart kanske :D) och väldigt ödmjuk (…för det mesta ;)) och oavsett var, när eller varför kan du fortfarande få mig att skratta. Heck, jag kan ju börja skratta i min ensamhet på öppen gata bara genom att tänka på något du sagt eller gjort. Jag tycker att det är viktigt. Så länge vi kan få varandra att skratta så är har vi ett Forever After på gång här.

Vi firade ju förra veckan, men idag är vår EGENTLIGA femårsdag. På mitt håll har det varit en dessvärre ganska kass dag iochmed besvär med hemresan från Visby, men jag hoppas att din dag har varit bättre.

Jag ville mest bara säga att jag älskar dig. Det vet du ju, men jag tycker om att säga det också. (”Vad praktiskt”, amirite? ;))

Det var allt :D

♥ ♥ ♥ ♥ ♥

*soon*

Publicerat av

Det är dags! Idag åker jag till Visby igen. Älskade, underbara ö – älskade, underbara Medeltidsvecka! Sticker från kontoret vid elva, har förberett så att jag kan sy på flygplatsen i väntan på mitt flyg och landar i Visby strax före tre. Ikväll blir det pizzaparty med Kaostanten och sedan tänker jag ta en öl på Kapitelhusgården :D

Möjligheten att blogga via telefonen *finns* men jag, eh, skulle inte räkna med att det kommer att postat något här före TIDIGAST lördag när jag är hemma igen, tbh.

Igår satt jag i nästan fem timmar och sydde. På något magiskt sätt fungerade symaskinen i stort sett felfritt igår kväll och jag fick ihop hela underklänningen och kunde ge mig i kast med handsömnaden. Jag har förberett snörhål (och redan sytt 6 av 24) och fixat så att den passar som den skall. Sedan försökte jag packa, fick tröttma och gick ut och gick istället. Jag lyckades få mina 15k steg! Så himla nöjd :D

I dagarna lär det bli minst 15k steg om dagen. Detta ständiga promenerande överallt är bra för stegräknaren ;) Jag har passat på att ladda den och är väl förhoppningsvis så redo för Visby som jag kan vara. Det KÄNNS som att jag har missat att packa något men jag vet inte vad. Jag får åtgärda det när jag kommer fram, i så fall. Jag har mina medeltidskläder med och min kamera och mitt smink. Resten är köpbart, om det krisar.

Iiiih! PEPPEN! Vi ses i Visby, eller på bloggen igen på lördag (kanske) :D Följ på instagram @voodoobunny för den händelse att jag faktiskt laddar upp lite bilder under veckan :D Tjipp och hej!

Dan före dan

Publicerat av

Igår satt jag i TRE TIMMAR och sydde fast knappar och gjorde knapphål. Alla knappar sitter där de skall – jag har kommit ungefär halvvägs med knapphålen. Det tar sådant tiiiiid! Försöker även få färdigt underklänningen men symaskinen VILL verkligen INTE. Den morrar och kvider och fräser och beter sig och jag är lite stressad över hur svårt det plötsligt blev att SNABBT sy en klänning. Ugh. Skall idag fokusera på att få färdigt underklänningen såpass att jag kan börja fålla den när jag sitter i två timmar på flygplatsen och ugglar imorgon. Eventuellt kommer jag att kunna sy i luften också, vi får se.

Någonstans mitt uppe i allt detta skall jag även hinna ta promenad OCH packa. Whaaat! Jag har påbörjat en lista så att jag inte glömmer bort att andas mellan varven också. Jag ser jättemycket fram emot att få åka till Visby imorgon men jag är också lite ur balans över allt som skall hinnas med innan klockan 21:00 idag. Jag vill verkligen inte ställa in morgondagens löppass, så det är viktigt att jag är i säng i tid. Vi får se hur jag löser allt – jag kan ju i alla fall säga att jag sannerligen ser fram emot ett par dagars ledighet och medeltidshäng.

Sitter man och handsyr 25 knapphål så förtjänar man banne mig ett glas vin! Jag såg på Grand Designs och filosoferade över livet samtidigt. Blev åter igen sugen på att bygga hus. Drömde lite om att ha Askungen-möss som kunde komma och sy de djäkla knapphålen åt mig. Just nu är en sådan där period då det hade underlättat storligen att ha en klon, så att den ena jag kunde sy knapphål och den andra jag kunde få färdigt underklänningen. Överväger att se ifall det skulle fungera att ha min svarta linneklänning jag sydde till lajvet förra året som underklänning IN CASE OF, men vill ju helst ha denna ljunglila som liksom är *menad* för denna outfit. VI FÅR SE. Jag har som sagt var fem timmar på mig att sy färdigt, packa och promenera. INTE DET MINSTA STRESSAD JAG LOVAR.

Heh.

Trots lite nerver just nu är jag ju ändå himla nöjd med tillvaron. Jag gillar ju att sy. Jag tycker att detta är kul innerst inne, och jag är så pepp på att se hur det ser ut när det är färdigt och jag har allt på mig. Tänk om det inte ens passar!? (det var inte en peppig sak att tänka) DET LÖSER SIG. Jag känner att det varit mitt mantra genom större delen av mitt liv. Förr eller senare löser sig allt.

Jag skall återgå till min arbetsdag. Ni får ha en fin tisdag! Skänk mig en tanke ikväll när jag syr så att fingrarna blöder + gormar på symaskinen som vägrar …sy. Ugh. SKÄRP DIG SYMASKIN. (hade jag inte glömt bort var jag lagt pedalen till den ANDRA symaskinen hade det inte ens varit ett problem, då hade jag bara bytt och så hade det löst sig väldigt enkelt MEN)

OKEJ HEJDÅ!

En helg :)

Publicerat av

Vi gick aldrig ut i fredags. Martin var tvungen att jobba över så jag avbokade bordet så att vi skulle slippa stressa sönder. När han kom satt jag och sydde, och vi gick till Hemköp och handlade mat. Martin gjorde en svinigt god biff stroganoff åt oss, och sedan sydde jag medan han spelade resten av kvällen. Mycket bra! Jag passade även på att ta en dusch och göra mig fin – man kan ju se angenäm ut även fast man inte går ut och spenderar dyra slantar på mat på restaurang :)

På lördagen åkte vi till Köpenhamn och gled runt på Copenhagen Historic Grand Prix i typ åtta timmar innan vi var tillbaka i Malmö. Martin hade sett skyltat att man fick revbensspjäll och en timmes bowling för 199:- per person på Big Bowl så vi gick dit. Tillräckligt god mat, och det var kul att bowla! Idag har jag träningsvärk i handleden. Det hade jag igår också. Can I just att det är lite jobbigt att klippa i tyg när man har ont i hela handleden? :D

Sedan sydde jag och han spelade. Jag har sytt varje ledig sekund den här helgen, det är därför min klänning näääästan är klar. …på lördag, när jag kommer hem, skall jag bara städa och fixa. Och typ fälla sömmar och fixa underklänningen – den kommer ju att få en snabbfix nu innan jag åker, men den kommer inte att vara 100% KLAR. Det finns tid till det i lugn och ro efteråt :)

Igår kväll kom Toro över och hängde ett par timmar och höll mig sällskap när jag sydde. Väldigt trevligt!

En väldigt bra helg, trots att planerna ändrades lite i sista sekund där i fredags. Det viktiga är ju ändå SÄLLSKAPET och inte miljön faktiskt. Nu har vi fått förskottsfira vår femårsdag. Himla bra det med. HIMLA BRA KILLE JAG HAR. Så sjukt bra, faktiskt. <3