Helgen som gått

tumblr_njtv2668zY1swv52fo1_1280

Vackra rosor stod hemma på bordet och väntade när jag kom från jobbet i fredags <3 Och på soffan låg Knipsaren och tittade på Wallander. KRAMKALAS. Han fick ett radiostyrt flygplan av mig i 2,5-årspresent/Alla hjärtans dags-present, vilket han blev glad för. Sedan gick vi ut och åt på Broderstugan och tittade på Youtube-klipp tills det var dags att lägga sig.

Jag passade även på att smita in till badkaret en stund med min bok:
tumblr_njtexwGHev1swv52fo1_1280tumblr_njtexwGHev1swv52fo2_1280

På lördagen tog vi en liten promenad samt lagade till revbensspjäll och potatisgratäng innan vi ägnade kvällen åt att spela Warthunder och umgåsa.

Igår väckte han mig vid elva, vi åt frukost och sedan spelade vi lite mer Warthunder tills han skulle åka hem. Jag tog en promenad ut över Bulltofta och slappade sedan vid datorn/på soffan tills jag gick och lade mig. Funderade först på att gå upp tidigt för att gå ner och gymma men kom fram till att eftersom det var söndagskväll och jag sällan sover bra söndag-måndag så var det värt att gå upp i ”vanlig” tid istället. TJI FICK JAG eftersom grannen ovanpå (tror jag? kan ha varit under också..?) satte på sin TV på högsta volym strax efter fem och väckte väl förmodligen fler än mig med det lilla tilltaget. Hela djävla lägenheten dånade verkligen och det var ingen chans alls att man kunde få somna om i det där oväsendet heller. Fan också. Det slutade efter kanske 20 minuter. Djävla pucko. -_-

Nåväl. Jag saknar Martin och ser fram emot helgen när jag får sova tillsammans med honom igen – trots att han väcker mig genom att knipsa mig i magen och inte slutar förrän jag går upp, haha. Han är knäpp men han får mig att skratta :) ♥

Fredagen den trettonde

friday-the-13th

EGENTLIGEN så borde man ju sitta hemma och dricka vin och kolla på skräckfilm ikväll, men min finaste Knipsmeister kommer äntligen hit så vi tänkte gå ut och äta lite och sedan ta det lugnt. Han har ju åkt på något djävelskap som haft honom relativt utslagen i två veckor nu, och det verkar vara någon form av lunginflammation. Möh, stackars älsk. Lunginflammation är fortfarande det värsta jag har upplevt i sjukdomsväg – det enda som kommer i närheten är den kvällen när jag jobbat i bowlinghallen och åkte på någon helt tokig kräkgrej som fick mig att kasta upp runt 10 gånger mellan 22 och typ 12. Jag ringde pappa och bad honom komma och hämta mig eftersom jag började må väldigt dåligt, och vi hann köra kanske femtio meter innan han fick tvärstanna bilen så att jag fick kasta mig ut och spy. Sov i Annas gamla rum den natten och jag kommer ihåg att Fredrik kom ner mitt i natten och klappade mig på ryggen och försökte trösta mig medan jag kräktes och grät för att allt var så djävla jobbigt. Men det var ändå inte lika illa som när jag låg i nästan tre veckor med influensa och påföljande lunginflammation, fyfan. Det var då jag tappade så sjukt mycket i vikt också, och folk på jobbet antingen gav mig komplimanger eller klagade på att jag blivit ”för smal” och jag mest av allt bara ville slå alla på käften för att de ens vågade försöka recensera min kropp. För helvete.

Anyhoooo. Det är fredag och jag har inte sett solen sedan i tisdags. Plötsligt blev allt grått och trist igen, och jag hoppas verkligen att ljuset är tillbaka snart. Vilken humörsboost, liksom! Jag var helt fjärilig och squeee och skuttig och allt var så shiny där ett tag, och sedan dippade det lite igen när solen försvann och allt blev grått igen. Men det lossnar snart, våren är på gång och det dröjer inte länge innan jag kommer att börja klaga på att solen stör och är för varm och att jag längtar efter mörkret igen ;D

Jag oroar mig lite över ifall Martin faktiskt kommer att komma ner eller inte. Jag har 100% fullständig förståelse ifall han inte känner att han orkar köra i tre timmar när han faktiskt är sjuk och mår dåligt, men jag saknar honom ju. Att det är Alla Hjärtans Dag imorgon spelar ingen större roll så, vi kan alltid fira vår kärlek nästa helg istället ifall det kniper. Jag bara hatar de här långa avbrotten när vi inte har möjlighet att ses på en helg eller två.

Oavsett när han kommer så har jag ett stort paket inslaget i Star Wars-papper och dekorerat med glittriga hjärtan åt honom, som jag tror och hoppas att han kommer att uppskatta.

Blir det så att Martin INTE kommer så blir det skräckfilm ikväll. Och sedan skall jag lyckas sova också ;D Jag vet inte varför jag numera blir så nervös av skräckfilmer. Jag antar att det är för att jag har levt i snart 31 år och lärt mig allt mer om hur människor fungerar och att många skräckfilmer inte är så fantasy som man tror :P FOLK ÄR CREEPY.

Älsk

DSC_0115

Nu är det 2,5 år sedan jag och den här fåniga krabban blev tillsammans. Bra grejer! Han kommer imorgon så då skall jag krama på honom tills han tröttnar, haha :D

Jag började jobba redan 06:00 idag, för jag vill komma hem lite tidigare och försöka hinna få lite städat hemma. Just nu har jag dock helt tokiga krypningar i benen som gör att jag mest bara vill skrika, faktiskt. Frustrerande, irriterande, obehagligt. Jag gissar på trötthet. Jag funderar på att sova ut liiite extra imorgon bitti. Jag stör mig på att jag somnade i god tid men vaknade vid två-tiden och kände mig utvilad. Lyckades somna om, men ja. Krypningar i benen. Wohoo.

Det har inte blivit så mycket gymmat den här veckan. Det är okej. Det blev av i tisdags och det är planerat för söndagen efter att Martin har åkt hem igen. Det kan räcka med två dagars gymmande, man måste inte gå varje dag. Det är viktigare att ha koll på vad man äter, faktiskt. Och det har jag. Det känns bra. Jag gillar kontrollen. Jag gillar effekten det har på kroppen. Just nu är det faktiskt väldigt bra grejer :)

Övningskörde igår, det gick bra. Körläraren poängterade att jag har blivit väldigt bra på att växla – och jag håller med honom. Det känns mycket naturligare nu, och jag får ner kopplingen hela vägen varje gång. Vi pratar mycket om det här med att planera körningen, att börja växla ner i god tid innan rondell/sväng så att man inte behöver växla och blinka och svänga och ha uppsikt precis samtidigt. Jag känner att jag får allt bättre grepp om det här med att köra :) Jag är inte alls lika otrygg med mig själv som förare just nu.

För övrigt har mamma anmält sig själv och mig till ett 10,5 kilometers lopp i Göteborg i Maj. Hepp. Dags att komma igång på allvar med springandet igen alltså ;) För tillfället klarar jag av att springa 20-25 minuter utan avbrott. Det motsvarar ungefär 3-3,5 km. Jag har med andra ord en del att ta igen här, men jag har även ett par månader på mig att komma ifatt och just nu känns det helt klart doable. Mamma har även, generöst nog, erbjudit att vi kan gå hela vägen runt ifall det behövs. Mycket vänligt, men jag vill *verkligen* klara av att springa hela vägen runt. Största farhåga/fundering just nu: Skitkul med sällskap, meningen är ju att vi skall springa tillsammans – men jag vill ju springa till musik? Det är ju musik som håller mig igång. Hitta bra takt. Hitta motivation. Och fly från zombies :P Får prata lite med mamma om det där och se hur vi skall göra. Jag gillar att träna till musik, så.

Nu skall jag jobba vidare och om en liten stund tänkte jag ta en promenad för att se ifall det kan avhjälpa krypningarna. Jag kommer att bli galen om det tänker krypa i kroppen på mig hela dagen, faktiskt :(

Det går framåt :)

tumblr_njkn4tHd3Y1swv52fo1_540

6 veckor med bra ätande och en aning träning. 80/20, liksom. Det saknas numera fem centimeter kring midjan, mina lår nuddar inte längre varandra när jag går och mina kläder har börjat sitta lösare – vilket även inkluderar de leggings jag har på mig idag. Hepp. Jag kan dock offra mig på en ny garderob om det innebär en bättre kropp och bättre hälsa, om vi säger så ;)

Onsdag. Jag har körlektion idag, och sedan har jag lite saker att göra innan det är dags att gå till sängs. Igår fick jag massage och det var fruktansvärt välbehövt, så även om jag nu är lite öm i axlar och rygg idag så var det sååå värt det. Vi kommer att börja kunna boka massage på kontoret nu inom en snar framtid, så jag ser fram emot lite mer regelbunden omsorg för min rygg ;)

Solen har skinit sedan i söndags och det gör mig så hjärteglad. Jag har ingen sorg i hjärtat alls, det är bara solsken och hundvalpar och squeee~ och det är cirka en av de bästa känslorna. Jag blir så låg av allt mörker under vinterhalvåret så de här första väldigt soliga dagarna är underbarast. I synnerhet när det fortfarande är sol och ljust ute när jag går hem från jobb? Dagarna blir längre! Love it :D

Jag hade tänkt morgongymma idag men när klockan ringde så skrek hela kroppen åt mig att somna om och gå upp en timme senare, och jag valde att idag lyssna på min kropp. Man får lära sig att skilja på lathet och faktiskt behov av ytterligare vila. Idag hade morgongymmande varit en dålig idé, så kroppen fick vila istället. Kejrå.

Ohwell, det var väl det. Hejsvej på er, hoppas att ni har en bra och fin och solig dag ni också!

Mitt namn till trots så ogillar jag skarpt blodångest

Jag i onsdags

Jag i onsdags

Jag igår

Jag igår

God morgon!

Ett par dagars radioskugga över bloggen, men jag har legat död på soffan sedan jag kom hem från jobbet i onsdags och inte riktigt klarat av att sitta upp förrän typ igår. Idag är jag på jobbet igen, yay! INGET gör mig så rastlös som att ligga ensam hemma sjuk och inte ha någon att prata med. Inte för att jag pratar så hemskt mycket på jobbet på dagarna, men det är liksom ändå social interaktion. Woop.

Jag vaknade en kvart före larmet imorse av en väldigt påfrestande mardröm där jag och mamma och två randoms försökte ta oss undan från zombies som jagade oss kring något nybygge, där vi tog oss upp på stora pelare av trä men zombierna klättrade efter och vi hade egentligen stora djävla yxor men mamma hade inte tagit dem med sig trots att jag tog fram dem till henne precis innan det var försent, så vi satt där med små djävla pennknivar och väldigt korta machetes och försökte slå dem ifrån oss. Det var så fruktansvärt blodigt, och allt var så förtvivlat och desperat. En zombie lyckades jag knuffa ner en TV-apparat på så att den krossade honom, men allt detta BLOD.

Det påminde mig om en dröm jag hade för över 10 år sedan där jag var tvungen att försvara mig mot en man genom att krossa en vinflaska och hugga honom i bröstet upprepade gånger. Där vaknade jag med ett ryck av att jag satte mig upp och flämtade rakt ut (så att jag skrämde upp P, som låg bredvid och sov).

Nattens dröm var bara svår att ta sig ur. Jag vaknade efter en stunds konflikt och sedan blev jag liggande med mobiltelefonen en stund innan jag var såpass balanserad att jag kunde gå ur sängen.

Obra. Jag hade mardröm häromnatten också men den minns jag inte längre. Jag vet bara att jag verkligen saknade Martin när jag vaknade och att jag hade behövt få kura ihop mig mot hans rygg en stund för att återgå till normalt mående igen. Jag är glad att jag nu har glömt bort drömmen, för jag minns att den hauntade mig större delen av dagen.

HU!

Anyhoooo det är typ vårväder ute. På riktigt! Det var fyra grader varmt när jag gick till jobbet imorse och solen sken hela dagen igår och just nu ligger den och myser utanför fönstret. SOLSKEN. SÅ DJÄVLA BRA. Kan vi behålla solen här nu? Jag lovar att jag inte behöver några sju star-urar för att det skall räknas som vår. Ok, bra.

Den här veckan:

Tisdag: massage, woooo! SÅ DJÄVLA BRA GREJER.
Onsdag: körlektion – första sedan förrförra veckan. Bokade av båda lektionerna jag hade förra veckan pga sjukdom.
Torsdag: firar 2,5 år med Martin + tvättid
Fredag: MARTIN KOMMER HIT ♥♥♥♥♥

Typ så. Hoppas att ni får en trevlig måndag och slipper blodiga mardrömmar <3

Det säkra före det osäkra

tumblr_nj40zzfgNM1swv52fo1_1280

Det är en måndag (igen), jag har sovit fruktansvärt dåligt under natten och minns visserligen brottstycken av drömmar men först och främst att jag legat vaken under allt för långa perioder. Ugh. Gick sedan upp kvart i fem och gymmade i en timme, med stor framgång: Jag lyckades hålla igång och springa 25 minuter i sträck (klart bättre än att orka 10 minuter innan jag måste stanna ;)) och sedan gick jag upp ett kilo på mina bicep curls, så idag körde jag på 4kg per arm istället för 3kg, yay!

Och nu sitter jag här och funderar ifall jag börjar bli sjuk eller ej. Martin åkte ju på hög feber och hosta igår och jag vet inte ifall jag bara är trött efter nattens illa sömn och morgonens muskelmassaker eller ifall det där som molar i halsen på mig är något att ta fasta på eller ej. För att inte riskera något så har jag bokat av morgondagens körlektion – OM jag blir sjuk under dagen idag så måste jag ha läkarintyg för att inte betala för en utebliven lektion, och det känns lite sisådär med det. Bokar jag av innan 13:00 idag så slipper jag penalty, så jag vågade inte chansa utan valde att boka av. Det innebär att det bara blir en körlektion denna vecka (torsdag) och tills dess hoppas jag att all form av sjukskrämsel har passerat och att jag är frisk veckan igenom :)

Helgen var väldigt trevlig. Vi var på middagsbjudning hos Martins gamla universitetskamrater i lördags och det var sådär mysigt och glatt och bra som det är på film, ni vet. Bra stämning, trevliga människor, god mat och allt var bara bra :) Igår skulle vi egentligen ha övningskört lite, men som sagt: SJUKDOM. Dåligt. Det blev en promenad och sedan soffhäng tills det var dags att köra iväg mig till bussen. Bussresan hem var lika dålig som alltid, jag blir så djäkla rastlös och seg och kan inte ens läsa pga åksjuka. Släpade ju med mig teoriböckerna fram och tillbaka lite i onödan där :/

Kommande helg blir jag gräsänka och näääästa helg är det ju Alla Hjärtans Dag + möjlighet för oss att få fira 2,5 år tillsammans ♥ Jag inväntar ankomst av Martins present och funderar på hur jag vill göra den inslagen. Jag gillar Alla Hjärtans Dag :3

Nu skall jag jobba vidare i förhoppning att jag bara inbillat mig att jag är på väg att bli krasslig. Jag orkar inte med fler sjukdagar så det får banne mig vara bra så. Hepp!