Sjukt seriös bild tagen med mobilkameran när jag gick till sängs igår. Mitt hår blir ett stort lockigt trassel av rött när jag har haft flätor i hela dagen.
Micke skrattade åt mig igår för att jag först postar att jag har svårt att genomföra alla mina projekt och sedan postar att jag inte orkar med blogglistan längre. Haha :D Point proven, antar jag ;) MEN jag har en massa andra projekt som jag faktiskt jobbar på för fullt, så jag är inte fullt så dålig som det kanske framstod där :)
I eftermiddag blir det innebandyträning och direkt när jag kommer hem och har duschat så skall jag se på senaste avsnittet av RuPaul’s Drag Race, whee! Av någon ärkedum anledning kommer jag inte åt avsnitten förrän tidigt på onsdagsmorgnar, till skillnad från tisdagseftermiddagar som tidigare. Det innebär att jag får vänta TVÅ dagar från det att avsnitten airades innan jag får se dem. Gnyyy! Lyckligtvis har jag inte följt något av alla nya queens på twitter/facebook än, så risken för spoilers är inte lika akut som tidigare. Jag har ju haft en förmåga att följa mina favoriter efter första episoden och sedan får man dodga Facebook tills man sett senaste avsnittet för att inte råka få spoilers. …eller så kan man ju gå in på wikipedia för att kolla upp en grej och råka läsa hur det slutar. Oops.
Två nätter kvar tills Martin kommer. Kan inte bara Aperture komma hit och ge oss en portal gun? Så enkelt det hade varit att ha en portal i hans hem och en i mitt. ”Skall vi sova hos dig eller mig inatt älskling?” Nice stuff. (”What’s your favorite thing about space? Mine is …SPACE!!”)
Och varför kan jag inte få sova klokt? Tredje natten i rad som jag vaknar till mitt i allt och är SUPERPIGG. När klockan sedan ringde var jag död. Låg i en kvart och stirrade på lampan innan jag orkade masa mig upp. Lyckligtvis är jag snabb på att få på mig kläder och stuff, gick hemifrån 20 minuter senare. Good girl. Förhoppningsvis är det bättre imorgon. Om jag inte drabbas av ZOMG TRÄNINGSVÄRK FRÅN HELVETET, typ.
Jag funtar på ett längre blogginlägg jag vill/behöver författa. Jag är bara lite orolig att jag skall tramsa bort det och inte få ut det jag vill ha sagt klokt. Å andra sidan är jag inte säker på VAD jag vill ha sagt. Hur lyckades min hjärna ruttna såhär illa? En gång i tiden var jag ju väldigt duktig på att skriva, nu blir det bara ”trololol bacon” varje gång jag försöker spotta ur mig något vettigt. Feck.
Vi får se hur det går med det.