…det där hur hjärtat slår ett par extra slag i ren glädje och saknad och KÄRLEK när Spotifyplaylisten sätter igång ett par av de där låtarna jag har knipsat från Martin när jag varit där och han spelat musik för mig och jag går runt och bara tänker på honom och hur fin han är. Det är bra ögonblick.
Fem dagar kvar tills vi ses nästa gång ♥
(apropå musik så ser DET HÄR djävligt awesome ut o_O)
Sådär såg jag ut idag, för ett år sedan, då jag bakfull efter två utekvällar gick på vad som skulle komma att bli min och Martins första dejt. Jag letade kläder ett bra tag för att jag ville se söt och snäll ut, men till honom sade jag såklart att jag bara tagit på mig något som låg nära tillhands, haha.
Det är också ett år sedan jag började jobba för Procera, även fast det är först imorgon jag firar min egentliga första arbetsdag och så vidare. Den första juli förra året var en söndag, så.
Min mormor fyller 81 idag, så jag skall ringa henne senare under dagen. Just nu lyssnar jag på Yuki Kajiura, på bänken i köket utanför ligger muffins jag skall göra cupcakes av senare och jag har inte i närheten av så mycket träningsvärk som man skulle kunna tro efter att jag igår sprang en mil, för att jag kände för det. Ehrm. Läs träningsbloggen här ;)
Martin, min finaste kärlekskrabba: Jag älskar dig! …och jag saknar dig. Dumma helgarbete, du borde varit här istället ♥
Mrrr, Herr Schweizisk Lyxvodka (+ Zombie)
Sedan i måndags har jag gått fem mil. Lite imponerande, om jag får säga det själv :) Baserat på stegräknaren så gick jag nog mellan 5-7000 steg om dagen innan denna vecka – nu går jag tre gånger så mycket. Inte konstigt att vaderna är så ömma att jag imorse fick ägna dem lite kärlek och tigerbalsam (men gudars skymning vad det var kyligt om spirorna när jag gick utför dörren sedan, eek!)
Av bisarr och okänd anledning vaknade jag 05:00 i morse, och kunde inte för mitt liv somna om. Gav upp på sömnförsöken och gick upp ur sängen istället, och därför är jag här väldigt tidigt idag. Har tvättid i eftermiddag så det är ändå bara bra att jag kan sticka hemåt lite tidigare – vill ha bort bergen med orena kläder som just nu pryder min boning.
Mycket bra innebandyträning igår, trots att jag fick (åtminstone) två bollar på kroppen som lämnade mindre vackra märken efter sig. Först tog jag en boll på låret, precis ovanför knät – så just nu har jag ett bisarrt bollmönstrat märke där. Ja, alltså… Bollens hål lämnade inga märken, så det är ju ett par prickar i en stor röd ring, typ. JÄTTEFINT. Inte. Precis innan vi skulle sluta spela lyckades jag få en stenhård boll rakt på vänstra handleden också, vilket fick hela armen att domna bort. Lyckligtvis verkar det inte ha lämnat några permanenta men – det syns knappt på armen att jag har blockat en boll med den, så.
Idag fyller världens bästa knipsare år! Min älskade Martin blir ett år äldre ♥ Skall skicka honom lite kärlek om en liten stund, men vill inte riskera att väcka honom så avvaktar en timme till tänkte jag. Eller en halvtimme, i alla fall :) Halv sju är det dumt att väcka honom för den händelse att han faktiskt sover just nu. Det är väl bara jag som går upp fem, gissar jag ;)
Det fick bli en get, igår. Ia Ia Shub-Niggurath! Fast egentligen ger man inte *en get*, utan man bidrar till att en get skall skänkas. Ehrm. Man måste vara typ 200 som väljer den rewarden för att det skall bli en get, men det var över hälften skänkt så. DET BLIR NOG BRA. Hellre en get än en kass BH amirite?
Nåväl. Nu skall jag aktivera mig genom att läsa igenom jobbmailen. Hepp!
