För 10 år sedan

Sorterar gamla blogginlägg mellan varven. Och då menar jag GAMLA. Inlägg från 2007. Ögnar igenom den lite här och var, och drabbas väl av en hel del olika insikter. Saknar mitt gamla jag, saknar INTE mitt gamla jag, saknar när livet låg som ett äventyr framför mina fötter men saknar inte otrygghet och brist på pengar, energi och stabilitet. Hade aldrig velat byta. Kanske räcker det ändå att jag en gång i tiden var det där vilda, galna och dryga och idag är detta lugna, balanserade och trevliga? (jag är fortfarande dryg – no worries!)

Så många andra vänner jag hade då! En del finns kvar. En del har bytts ut, sådär som sker när man lever på varsitt håll med egna intressen och man plötsligt utan att man knappt märker det växer isär. Saknad över det vi HADE men ingen direkt vilja att återknyta idag, för vi är för olika. En del försök har gjorts tidigare och jag tror stenhårt att det var meningen att vi inte längre skulle vara ett ”vi”. Någonstans blir de flesta ”vi” ett ”var och en” och det är oftast bäst så.

Jag är också lite störd över att cirka ALLA rubriker på mina gamla inlägg är låttexter. Det känns så sjukt fånigt såhär i efterhand? Jag brukade även feta alla namn, både på personer och platser och böcker. Ni ser ju själva hur dumt det ser ut?? :D

Ibland kan jag önska att jag var 23 igen. Sedan råkar jag läsa min gamla blogg och så försvinner den önskan direkt, haha. Vilken ångest allt var, ändå. Jag menar – visst, livet idag är också en ångest. Det är mycket dumheter, saker att reda ut, strul och osäkerheter, men det är också tusen gånger tryggare, stabilare och bättre. Jag har pengar, jag har bättre vänner, jag har det jag behöver. Jag har både mer och mindre kontakt med min familj, men sådant händer också. Jag vet också att de FINNS där, och när vi väl ses är allt så himla fint.

Det var väldigt mycket tramsinlägg förr i tiden. Men jag bloggade på blogg.se och det kändes inte som en särskilt seriös plats, så det var okej att tramsa. Varje post hamnade ju också på startsidan en kort stund och drog in nya läsare. En del stannade. En del hälsade. En del blev vänner. En del finns kvar än idag <3 Idag postas ju allt till sociala medier och jag vill ju inte spamma sönder er :D

17 inlägg om dagen ÄR mycket, i synnerhet när det plötsligt spottas ut tre inlägg på en timme, eller två inlägg med fem minuter emellan. Jag försöker fokusera på ett eller KANSKE två inlägg om dagen nuförtiden (tre igår dock, lol!) (KANSKE tre idag ifall jag får för mig att blogga efter kvällens löppass ;)) och det känns mer lagom. En gång i tiden var jag avhängig av bloggen för det sociala utbytet; idag har jag twitter, tumblr, instagram, facebook och fan vet vad. Vi kommunicerar inte längre via bloggkommentarerna :D

Bara en reflektion. Jag är glad att jag har bloggat i över 10 år. Det finns många minnen bland allt detta trams och excessive postande. Jag vill fortsätta att ha dem kvar. Och vissa inlägg får mig att skratta rakt ut – andra ger mig en liten klump av oro i magen. Det är så det skall vara. Balans.

Men språket ändras ju, det gör det. Jag skriver inte alls på samma sätt idag som för 10 år sedan – fan, jag kan tycka att jag skrev helt annorlunda bara för ett år sedan?! Det är inte nödvändigtvis en bra grej – ibland tycker jag att jag tappar en del av det språkbruk som var ”jag”. Å andra sidan är det ju också en utveckling och en produkt av sin tid. Jag är väl olika personer beroende på när, var och hur jag är. Kanske.

MEN MEN. Jag skall sluta pladdra nu (och återgå till att fixa inlägg mellan varven jobbet tillåter)

Knubbdäck

a) ser ut som ett skolfoto lol
b) det här filtret får mig att se typ 10 kilo tyngre ut :D
c) gillar det ändå <3

FREDAG! Äntligen väl! Det är grått och fuktigt och allmänt höstigt ute. På väg till jobbet kom en kvinna och sade att hon inte hade ätit på fem dygn? Jag har ju inget att ge. Det sade jag också. Hon gick vidare till ett café där baristan stod i dörren och kikade. Jag vet inte om hon verkligen inte HAR ätit på fem dygn eller ej. Det låter konstigt. Hon såg välklädd och pigg ut i övrigt. Men det är inte min sak att avgöra, jag kunde ju inte hjälpa henne oavsett.

I helgen skall jag stoppa färg i håret + försöka rensa saker. Sådant där som är onödigt. Jag har en massa grejer jag verkligen inte behöver, så det är kanske läge att göra sig av med dem nu..? Skall även promenera och springa. Idag skall jag också springa – det är ju jämnt datum! :D Ser fram emot det just *nu*, även fast jag tror att jag kommer att vara ganska opepp när det väl är dags. Men löpturer är oftast bäst när man har kommit hem igen och slutat springa :D Det är ju då endorfinerna kommer. Gillar’t!

NÄSTA helg får jag äntligen träffa Martin igen, och efter det så är det strax över en vecka tills vi åker iväg tillsammans i tre veckor. Längtar! Fast det vet ni ju – jag har ju bara tjatat om det i ett par veckor nu…

Jag kanske borde baka något i helgen? Ölof har beställt en specifik tårta till sin födelsedag, så det vore värt att få testbaka den ett par gånger. Om jag bakar i helgen kan jag ta med kakan till kontoret på måndag så är det säkert någon som äter upp den, liksom. Alltid något. :)

Svaret jag väntar på kommer mest troligt före nästa helg. Jag gissar fredag. Jag gissar att jag kommer att ha ångest fram tills dess pga livsomvälvande osv, men nu är det så. Det är angående jobbet, alltså. Jag är fortfarande inte gravid. Folk vill alltid förutsätta graviditet men då känner ni inte mig, alls. De som känner mig vet att jag skulle skrika ut det från ett berg ifall jag blev med barn. Det är viktigt för mig. Att hinta om det på bloggen (dricker inte just nu; får spännande svar om en vecka) är bara konstigt? Liksom… Det är sådana där saker som jag hellre kunde låta bli att skriva i så fall. När det gäller JOBB å andra sidan… :D Då är jag tydligen hur sneaky som helst. Öppet sneaky. Hidden in plain sight.

OKEJ nu skall jag sluta babbla. Ni får ha en fin dag! OCH en fin helg, för den delen – men jag planerar ju att posta något även denna helg så. Jag blir ju tokig om jag BARA skall rensa ur skit och inte får blogga något :D

Kram på er!

Ljusglimt

Det regnade på mig hela hemvägen. Jag kom hem på 9,5 kilometer och 16k steg. Blöt. Kall. Torkade av mig och satte på mig pyjamas och myssockar, och nu efter att jag har ätit så har jag mysat under en filt på soffan och tittat på två avsnitt av Skin Wars. Nu är det mörkt ute, men ljusen lyser upp mitt vardagsrum. En av de bästa sakerna kring hösten: Hur fruktansvärt mysigt det är med levande ljus! <3

Fick stänga balkongdörren. Det är RÅTT idag!

Nu skall jag pilla lite vid datorn innan jag kryper ner i min stora, varma säng och läser mig till sömns. Nöjd med allt, ändå. Bra grejer <3

Har det inte varit en fin sommar, hörni? Inte vädermässigt, men liksom… bra grejer. Jag bläddrade lite snabbt genom mediabiblioteket här på bloggen och jag har bilder från så fina tillfällen och fina människor. Det gör mig glad. Sådant lyfter när jag annars deppar lite. Ville bara säga det. Tack alla fina för att ni finns <3

(tre inlägg idag! Nästan som på den gamla goda tiden när jag postade 9-17 gånger om dagen haha)

Då, fast också nu:

De här bilderna är ett par år gamla, men både före- och efterbilderna stämmer ganska bra överrens med var jag är i livet just nu. Jag såg ut ungefär sådär, och jag ser ut nästan sådär. Eftersom jag inte har bemödat mig med fotografier den här omgången så kan jag lika gärna dela dessa lite äldre när de ändå är såpass lika.

För framtida mig när jag undrar varför jag inte längre ser ut som till höger och vill återgå till det: Minst 15 000 steg om dagen. Spring ett par gånger i veckan. Ha koll på vad du äter – undvik socker, undvik alkohol. Ha tålamod.

Men jag saknar vin. HERREGUD vad jag saknar vin haha! Det är gott :D Det blir vin i framtiden, bara inte just nu. Jag hade absolut kunna köpa en flaska imorgon och dricka lite både fredag och lördag, men det ger egentligen inget. Det finns andra saker som smakar bra som INTE gör en plufsig och slö. Vatten, t.ex. Folk tror mig aldrig när jag säger att jag älskar att dricka vatten. Jag tycker att vatten är jättegott! Kallt och friskt och underbart. Jag har ofta två petflaskor med vatten i kylen så att jag alltid har tillgång till riktigt kallt vatten. Gott till mat, gott när man bara är törstig, gott när man sprungit.

På flyget till Filippinerna blir det nog lite vin, kanske. Eller ett glas när vi kommer fram. Eller så har jag tappat sugen och så blir det ingen alkohol alls. Vi får se.

Men jag fortsätter att jobba. Jag märker redan skillnad i måendet. Det hjälper mig att hantera stress och en stor del av depressionssymtomen som börjar spöka igen. Idag skall jag promenera och jag har hittat två nya poddcasts jag skall spana in under tiden. Det kan man ju inte annat än se fram emot? :)

DISCLAIMER är ju också att alla mina tankar om kroppens vara och ickevara och vad man bör och inte bör äta och dricka och så vidare är 100% PERSONLIGT och inget jag ens i närheten av applicerar på andra. Ät och drick vad ni vill! Rör er om ni vill! Jag har ingen värdering över huvud taget i era kroppar. Är ni nöjda så kör på! Är ni inte nöjda så gör något åt saken? :D Det gör jag. Jag har rätt att subjektivt tycka si eller så om min kropp. Det är min kropp att tycka saker om, liksom. Få aldrig någonsin för er att bara för att jag tycker saker om min egen kropp så applicerar jag detta tänk på ER. I mina ögon är de flesta perfekta på sina sätt – även jag! Jag tycker bra om min kropp. Den klarar av saker jag vill att den skall klara av. Den kan springa! Hur awesome är inte det? :D Däremot finns det saker jag inte skulle ha något emot att förbättra. Så. Ta INTE åt er! Och är det jobbigt för er att jag pladdrar på om min kropp mellan varven så är det kanske en bra idé att läsa en annan blogg istället, för jag måste ju få prata om mina personliga saker på MIN blogg utan att det skall skada någon. Ok? <3

Gråskala

Igår gick jag hem från jobb, åt, tittade på två avsnitt av Skin Wars och sedan blev jag bara liggande på soffan. Trött. Tröttare. Tröttast. Satte timer på 25 minuter och tillät mig själv att somna – men BARA på villkoret att jag faktiskt stack ut och sprang efteråt! 25 minuter senare väckte larmet mig. Tror jag? Jag kan eventuellt ha sovit i fyra minuter extra medan larmet ringde, jag är väldigt oklar över detta. SÅ TRÖTT. Springa? Pssh. Snicksnack! Men jag hade ju lovat…

På med kläder. Suck. Försöka sluta gäspa. FÖRSÖK SLUTA GÄSPA DÅ! Slutade gäspa för en stund, så då passade jag på att sticka utför dörren. Samma runda som i måndags. Fem kilometer när jag var hemma igen – aningens snabbare än i måndags! Heeeey! Jag kan ju när jag vill! Och, öh, när jag inte vill, tydligen?

Jag mår bra. Vågen fortsätter att röra sig i den riktning jag vill. Midjemåttet har minskat med 4-5 centimeter bara på en månad. Det börjar synas även när jag har kläder på mig att jag har tränat. Och det inkräktar inte ens på mitt liv? Igår åt jag pizza! I söndags åt jag black & white med jättemycket bea. Det enda jag försöker undvika är socker (godis!), annars äter jag i stort sett vad jag vill. Jag bara försöker att inte äta FÖR MYCKET, och det fungerar ju. Är jag hungrig äter jag, det är väldigt enkelt.

Att behöva gå runt i bikini om mindre än tre veckor börjar bli allt mindre skrämmande. Om jag fortsätter som nu så kommer jag att känna mig ganska bekväm, trots allt.

Semester innebär alltid mer onyttigt ätande, men jag har en del planer för hur jag skall lyckas med att INTE gå upp alla kilon och MER i vikt under mina tre veckor på Filippinerna. Det kommer att bli bra. Och går jag upp så vet jag ju uppenbarligen hur jag kan åtgärda det när jag är hemma igen: fortsätt som jag gör idag. :)

Torsdag!? Hur fasen gick veckan såhär fort? Imorgon springer jag igen. Idag blir det promenad i regnet och sedan en lugn kväll på soffan. I helgen …kaos, antar jag. Skall städa vidare, samt färga håret. Är trött på att rötterna syns. Är trött på det blonda, fula som sticker upp från skalpen på mig. Fulfärg den här gången; henna innan jag åker till Filippinerna.

Läget är någorlunda under kontroll. Jag har eftermiddagsångest sedan snart två veckor tillbaka men det kommer att lösa sig. Förr eller senare löser sig allt.

Ha en bra dag! :)

Fokus

Onsdag! Jämn dag! Springdag! Ikväll, det vill säga. Springkväll!

Seg idag. Känner mig lite moloken och inte särskilt pepp på något alls. Jag har en god lunch med mig i alla fall, så det ser jag ju ändå fram emot. Veckan bara rusar fram. Snart helg igen, då skall jag städa färdigt. Är det vad mitt liv blivit just nu? Jobba och städa, med lite träning mellan varven?

Nästa helg blir bra. Dels för att jag ser fram emot att springa Ale Trail 6,3k, och dels för att vi skall på middag med världens bästa middagsgäng på kvällen! :) ALLTID underbart god mat, sjukt bra sällskap och en av årets bästa kvällar. Det blir …eh… femte middagen vi kör ihop nu, tror jag? Jag har lovat att så fort jag och Martin har ett tillräckligt stort hem – lägenhet eller hus – så skall vi bjuda igen. Det ser jag fram emot!

Fokus på BRA saker idag. Jag har för lätt att tappa sugen och börja stirra mig blind på allt som är mindre kul, så jag skall aktivt försöka tänka på saker jag blir gladare av. Jag ser fram emot att springa ikväll. Jag kanske kan börja pilla på min klänning som skall fixas? Ett avsnitt Skin Wars när jag äter. Grått och mulet ute men det är HÖST och HÖST tycker jag ju om.

Det stör mig att jag inte ser klok ut i solglasögon. Det är ett djäkla bassel varje år med att försöka hitta solglasögon som INTE får mig att se ut som en total idiot, men jag har en liten näsa och de flesta solglasögon ser inte kloka ut till det. Om de till råga på allt även täcker mina ögonbryn är kaosutseendet ett faktum. Jag gick inom Ur och Penn häromdagen och testade typ tio olika par pga kostade bara 50:- styck, men INGET såg klokt ut. Jag får köra på keps och kisa med ögonen på Filippinerna, antar jag.

Det är också bra grej: bara 20 dagar kvar tills vi åker, vilket innebär typ …21, 22 dagar tills vi är framme och kan krama på pappa? Jag är aldrig riktigt med på när som är när när man skall resa över tidszoner hit och dit.

Lunch om en timme. Bra grejer :)

Den motvillige löparen

Igår var en sådan där dag när jag planerat att springa men inte VILLE springa. Jag hade 11k steg när jag kommit hem och ätit (fajitasallad!) och kände mest att ”kan jag inte bara ta en promenad eller dansa lite i lägenheten istället?” -_- Bytte om, frös lite, gick ner och försökte få igång GPS-appen som absolUT inte ville och stod och huttrade i snålblåst och småregn. Ville bara ge upp skiten och gå in igen, men kom fram till att jag springer väl UTAN GPS då, den mäter åtminstone tid så så länge jag stannar där jag vet att kilometerbrotten är så blir det väl ändå bra. Sprang. Sprang. Sprang. Sprang. Och plötsligt var jag hemma? Bra tid! Sprang på 6:52 per kilometer i fem kilometer vilket jag är nöjd med. GPS-fan hade ju tydligen skärpt sig i samma sekund som jag sade FUCK IT och sprang ändå :D Woo!

Efteråt var bra. Stel som fan i låren, men bra. Drack vatten, eftersvettades lite, tog en lång varm dusch och fick med mig en bra bok i sängen. Sov okej, vaknade trött. Tog en 10 minuters snooze vilket verkar ha hjälpt lite ändå? :D

Idag blir det en promenad och sedan skall jag nog bara slappa på soffan och kolla på Skin Wars och ha på mig pyjamas och tända ljus :D

Köpte för övrigt en kameraväska till min lilla raring häromdagen och den kom igår – och passar perfekt! Nu kan jag bara runt på lillkameran utan att det ens blir jobbigt :D Finns även utrymme för pengar och småsaker i väskan, så det blir en bra ”vardagsväska” för Filippinerna, så slipper jag kanske ha ryggsäck hela tiden :)

Bara tre veckor tills vi åker! (herreGUD! Det är ju i övermorgon typ!!)

För övrigt. Mål för september: Spring varje jämn dag. Det är varannan dag fram till och med den 26/9, för sedan åker vi ju. Det innebär …13 pass. Doable! Vi försöker! (passande att loppet jag springer nästa helg är den 16:e! :))

Woooo!