Gnörghl.

Foto: Nathaniel Johansson

Ingen jättebra natt. Jag är osäker på hur mycket jag har sovit men fick i alla fall sova första halvan av natten oavbrutet – jag hade en playlist igång och minns inte att jag har vaknat och hört något av den, så den måste ha spelat färdigt innan jag började studsa.

Antingen så drömde jag eller så började grannen ovanför mig sjunga någongång runt fem-halv sex i morse. Detta förvirrade mig så till den milda grad att jag fick för mig att min väckarklocka hade ringt, men efter att ha konsulterat telefonen så fick jag somna om en halvtimme till.

Drömmarna (de som faktiskt otvivelaktigt VAR drömmar) var märkliga, olustiga och utspelade sig i den konstiga verklighet av Helsingborg som jag har byggt ihop för drömbruk (as it seems). Jag tror inte att jag var delaktig, jag var nog bara där för att betrakta. Det får mig inte att känna mig mindre illa till mods. Inte en regelrätt mardröm, bara väldigt jobbigt att vara där och se hur saker började lösas upp. Inte mer om det nu, det roar ingen och oroar mig, och jag minns inte tillräckligt för att kunna återge något vettigt här ändå. Typ så.

Måndag. Imorgon skall vi väl äntligen få spela rollspel – det har ju bara gått tre veckor sedan sist… Fast jag räknar nästan med att det blir inställt igen, det har varit lite mycket av den varan på sistone :P OJ VAD JAG LÅTER UPPÅT. Det är inte så illa faktiskt, jag har sjukt mycket att göra hemma så skulle rollspelet vara inställt så har jag annat att fylla upp tiden med. Plus att imorgon så vill jag ju hinna se episode 2 av RuPaul’s All Star Drag Race, woop. Det lär ju dock inte vara så mycket roligare än sist, hittills har den säsongen bara givit mig magont.

OKEJ. Jag skall sluta klaga. Det är en galet vacker morgon idag, det är iochmed vintertiden ljust nog för att jag skall kunna se något när jag åker till jobbet och helgen kommer att bli awesome, så jag skall försöka fokusera på alla bra saker som kommer istället för att hänga upp mig på alla griniga småsaker. FAKTISKT.

Men ja. Jag återkommer om en stund med min fredagsfemma. TRE DAGAR FÖR SENT. Ohwell :P

Men det här med rollspel då

Halloween 2010

Hepp. Här sitter jag med mina tio spänn på kontot och funderar på hur jag skall klara mig fram till ikväll innan jag kan äta, haha. Men det löser sig! Jag har ju om inte annat en halv chokladkaka i väskan också. Det ni!

Idag är det en arbetsdag som alla andra. Dock skall jag inom Previa en sväng i eftermiddag, möte nummer två angående stresshantering står på agendan. Det blir inget rollspel ikväll heller, spelledaren var tydligen tvungen att plugga så ja. Jag får klara mig en vecka till då. Sedan vet jag inte när vi kommer att ha vårt jätteuppehåll heller – Ola och Marlene får ju barn typ när som helst nu och då försvinner ju han ett par månader innan det återgår till det vanliga igen.

Funderar på om det kanske är värt att hitta en ny spelgrupp här nere i Malmö så att det faktiskt blir lite mer konsekvent spelande. Eller sätta ihop en grupp själv, haha. Jag har ju faktiskt en massa böcker och stuff som jag köpte för att jag tänkte spelleda en gång i tiden. Baserat på D&D 3.5-systemet och det gillar väl alla? ^_^ Lite steampunk med goblins och så vidare. Hepp!

Men ja. Vi får se. Vi skall ju få in lite nytt blod i CoC-gruppen nu och det kanske innebär att vi kan spela utan Ola ett tag. Problemet just nu är ju att vi bara är tre spelare i gruppen, och då blir det ju såklart kaos om en spelare faller bort. Jag får fundera lite hur jag tänker göra. Det känns bara lite lagom segt att pendla upp till Hbg två gånger i månaden för att spela ifall jag faktiskt kan fixa det här på hemmaplan. Mrrrf.

Fågel, fisk eller myrslok?

Foto: Ricard Hellberg (2012)

Jadå, rollspel igår i vanlig ordning! Nefertari har nu fått ersätta Catherine i gruppen och nu sitter hon fast på färjan mellan South Hampton och Kairo tillsammans med två män som hon inte är helt säker på att hon vill sitta fast med. De verkar ju faktiskt djävligt skumma/kufiska. MEN de ger henne nästan tre gånger hennes årsinkomst i lön för ett två veckors tolk-uppdrag och iochmed att hon fick sparken från nattklubben där hon dansade så har hon sannerligen inget bättre för sig.

Jag är lite svårare att flörta in i en grupp än vad killarna i The Gamers är;

Faktum är att jag nog gör det ganska svårt för folk att få med mig i gruppen, haha :D

Anyway. I vanlig ordning hamnade en del av dumheterna på Twitter, såhär såg det ut:
MYRSLOK.

Martin följde med och såg på när vi spelade. Han är kvar hos mig tills jag åker till jobbet imorgon bitti och det känns helt galet fint att jag bara behöver sova utan honom EN natt innan vi får sova tillsammans igen. Det innebär att från fredag förra veckan till söndag den här veckan så har vi fått sova tillsammans ÅTTA nätter. Hur fint ♥

◕‿◕

Det ”allra första” ordet har kommit att spela en stor och viktig roll i många kulturer. I en spännande avhandling om språkbyte på Papua Nya Guinea beskriver Don Kulick (1990) hur viktiga barnens första ord är för själva språkbytesprocessen. Om barnen jollrar något som låter som ”oki”, tolkar föräldrarna det som ett yttrande med innebörden ”nu sticker jag härifrån”. Detta tas sedan som ett bevis för att deras gamla kultur och traditioner inte längre duger för moderna barn. Därför använder de vuxna inte sitt ursprungsspråk taiap när de talar med barnen, utan talar Tok Pisin, ett nytt kreolspråk. Eftersom barnen inte får lära sig taiap lär de sig naturligtvis inte det språket. Så uppstår en ond cirkel; barnen lär sig inte taiap eftersom de inte används av förldrarna, och föräldrarna i sin tur klagar över att taiap försvinner och ersätts av Tok Pisin

 

Ovanstående är tragikomiskt. Det är lätt att skratta åt men samtidigt är det sorgligt eftersom taiap försvinner ur världen på grund av något som inte går att kalla något annat än ett missförstånd.

Det är en trött och vemodig Zombie som skriver idag. Jag har två nätter med väldigt dålig sömn bakom mig och jag vill mest bara få krypa ner under täcket igen och gömma mig där tills jag orkar vara lite mänsklig igen. Gnäll gnäll gnäll.

Ikväll blir det rollspel och Martin stannar åtminstone en natt till och DET gör mig glad. Det var så fint att få ha en vardagkväll tillsammans med honom! Vi tog en fika efter jobb och pratade om Filippinerna, sedan myste vi på soffan och tittade på American Horror Story, och vi kollade på pynt och dräkter till Halloween. Sedan fick vi somna tillsammans och det var fint och jag behövde det. Det blir så hetsigt på något sätt när vi bara får fredag- och lördagkväll tillsammans, så jag uppskattar verkligen de här vardagarna jag får med honom nu. Så bra ♥

Men ikväll skall jag börja spela min nya karaktär i #CoC och så får vi se hur det går. Det kommer att bli lite konstigt och kantigt i början för Ola och Göthberg är såpass galna redan att det blir svårt att spela en karaktär som inte är det minsta tokig och få henne att acceptera att saker och ting inte fungerar normalt för de andra två utan att det blir metaspel eller att hon går därifrån. Martin kommer att vara med och hålla oss sällskap också :)

Hejdå, Catherine – Hej, Nefertari!

Baronessan Catherine Guildford of Kendal, Westmoreland is no more. Efter fler ”klarade” sanity checks (dvs blev bara av med typ 2 sanity i taget!) än vad jag trott att det skulle gå att genomföra så hamnade hon till slut på -3, försökte äta upp sin make (hon var hungrig, han såg smaskig ut!) och när det misslyckades försökte hon bussa sin zombie (fråga inte…) på honom. Oklart är om det är kannibalepisoden eller zombieattacken som fick honom att surna till och spärra in henne på ett dårhus. Hm. Ohwell, nya karaktären är rollad och klar och ligger snällt i högen och väntar på att få hoppa in i spelet.

Så. Hur såg det ut i Catherines hjärna den sista spelningen?

  • Efter en besvärjelse där hon bland annat offrade en treåring så var hon fysiskt och psykiskt fjorton år yngre. Det vill säga, hon gick från 35 till 21.
  • Hon var nymfoman. Hennes man klagade INTE. 
  • Hon var nyctofil – mörkret gjorde henne väldigt, VÄLDIGT glad.
  • Hon hörde hetsiga djungeltrummor som ökade i intensitet varje gång hon blev stressad.
  • Hon var övertygad om att hon var tvungen att äta ett skålpund människokött om dygnet för att inte dö. 
  • Hon hade ett starkt tvång av att få händerna badade i blod varje dag. Eftersom hennes make, baronen/doktorn/vampyren tyckte att detta var upphetsande var det inget problem alls.
  • Eh, hon försökte äta upp ovan nämnde make. Han blev sur och spärrade in henne på ett dårhus. Fan också.
Call of Cthulhu, gott folk!
Nu kommer istället Nefertari el-Masim att ta över – egyptisk magdansös som har ett helt gäng användbara skills. Utöver det vanliga har hon också SJUKT höga poäng i Arabic Cooking (spelledarens idé…) och i den djävligt viktiga skillen ”Looking hot”. Vi får se hur det där går :)
För övrigt älskar jag min spelgrupp ♥
Jag, Ola och Patrik är fan oslagbara tillsammans :D

14 år yngre och en aning mindre galen!

Foto: Hans Wessman (2012)

Jag bakade ju sisådär en miljon muffins igår (18) och åt väl ungefär lika mycket smet under tiden jag bakade men vad skall jag göra när smeten är så god att man vill dö lite? OH GODS VANILJMUFFINS. Får lägga upp receptet åt er sedan, det är lätt och går snabb och blir så djävla gott så man gråter lite inombords.

Trodde att ungefär kanske två muffins var (vi var fyra) skulle gå åt och att resten sedan skulle tas med till jobb idag, men eh… rollspelare gillar muffins. Alla tog slut (utom två som jag tvingade Ola att ta med hem till sin höggravida flickvän och min fd. kollega :)) och jag kände mig lite snopen över bristen på muffins att bjuda på på jobb. Men jag bakar nya och tar med nästa vecka istället! :)

Baronessan överlevde märkligt nog gårdagens spelning. Jag var övertygad om att jag skulle tvingas re-rolla eftersom hon sist vi slutade spela hade 11 sanity kvar, men döm om min förvåning när hon efter gårdagens spelning hade *12* sanity kvar. lolwut? Hon, öh, är för övrigt 14 år yngre nu. Eh. Jag trollade lite och genomgick någon form av rebirth-process där jag ömsade skinn och föryngrades. Baronen misstycker INTE, i synnerhet inte med tanke på att baronessan numera även är, eh, nymfoman. Alltså. CoC. Vilket djävla spel, haha.

Kommer dock fortfarande att vara tvungen att rerolla snart, såvida jag inte får tillbaka shitloads med sanity points så fort vi lämnar London och reser vidare. Jag behöll ett rollformulär hemma och kommer att börja fundera på min nästa karaktär lite. Jag funderar på någon form av balettdansös eller dylikt. Arabisk magdansös kanske? Vi hänger ändå på arabklubbar hela tiden… Då har vi ett par språkkunskaper att utnyttja, och varken Persuade eller Fast Talk (skills vi BEHÖVER men ingen har) skulle kännas aviga för henne. Kanske hon till och med är bra på att bryta upp lås och sådant. F.d. gatubarn som numera jobbar på nattklubb? Det kan nog vara något. Skall fundera lite på detta :)

Idag efter jobb skall jag tvätta + springa W2R3. Hoppas att löpningen skall gå lika bra som i måndags :) Heja heja!

I ♥ CoC

Foto: Monica Hansson (2012)
Kolla hennes DeviantArt-galleri här.

Känner inte av någon träningsvärk från gårdagen (än) men jag kan säga att det var SEGT att ta sig ur sängen i morse. Tydligen blir kroppen trött av att man springer en massa, vad märkligt. ;)

Inspekterade kroppen i hallspegeln imorse (vilket i sig är en feat; jag var naken och lyckades ändå dodga två stora fönster ut på gården) och kände mig ändå nöjd med vad jag såg. Det kanske kan bli något av detta alltså! \o/

Ikväll efter jobb skall jag baka vaniljmuffins och sedan kommer spelgruppen. Det ser ut att bara bli corespelarna igen (Jag, Goth, Ola) men det känns ändå OK. Så länge vi är med varje spelning så gör det inte så mycket att de andra två (det hade varit tre om inte en hade hoppat av) kommer lite när som. Vi kommer nog att få in en ny spelare i oktober och det kan bli bra! Förhoppningsvis kan han bli vår fjärde corespelare – det är ändå liiite kämpigt att bara vara tre med allt vi har för oss. Lyckligtvis, eh, så har vi ju en del… öh… superkrafter. Jag räknar ju förresten med att re-rolla efter ikväll. Baronessan har 11 sanity points kvar – det innebär att om jag får slå två sanity checks och failar så är hon körd på riktigt. Känns lite ovärt. Hon är ju rolig!

Vill ni hänga med i svängarna kommer jag i vanlig ordning att försöka hålla Twitter uppdaterat med dumma citat och konstiga handlingar från kvällens spel. #CoC är hashtagen och kan ni inte förstå vad det är förkortning på så är det nog inget för er :P