Dead girl walking

Foto: Mia Schlyter

Jag är ytterst osäker på om jag fått sova något under natten. Dåligt! Känner mig sjukt trött och hade så väldigt gärna velat krypa ner under det varma täcket igen och snusat ett par timmar till. Mrrrf. Zzzombie. Men nej. Jag har typ fem miljoner saker att göra på jobb idag, varav en punkt är att hålla utbildning med en dansk kollega över telefon, så jag får minsann försöka rycka upp mig lite. Tre dagar kvar and counting! Måste nog börja titta på vad fasen jag skall packa med mig också :D

Det bidde inget korsettpillande igår, jag spelade lite datorspel istället. CrimeCraft. Osäker på vad jag tycker om det hittills, men jag är nöjd över att jag blir bättre och bättre på att skjuta på saker, haha. Första halvtimmen i spelet var ju plågsam :D

Tisdag. Ingen aning om vi skall spela rollspel ikväll, men eftersom vi åker på fredag och spelledaren just nu ligger och snorar och ynkar i sovrummet så är det fan tveksamt om det blir spela ikväll. Jag har ärligt talat inte heller riktigt känt peppen på sistone. Det finns vissa faktorer som gör att jag känner mig lite osäker till hur jag vill att min framtid i gruppen skall se ut. Tror ju inte riktigt heller att folk skulle märka någon direkt skillnad om jag hoppade av – bortsett från att deras healer försvinner :P

Jahaja. Vad skall man ha på sig idag? …det är så tråkigt att klä på sig! Samma visa  varje morgon, orka! Jag skall ta en dag när vi kommer hem från Filippinerna och gå igenom vartenda plagg jag äger och göra upp någon plan för det hela. Just nu är allt kaos och det är bara drygt att försöka hitta roliga outfits att ha på jobb.  Dagens i-landsproblem, peeps!

Ett steg i taget, annars snubblar man ju

Jag gör en massa saker som får mig att växa som människa. Småsaker, förvisso, men även korta steg tar en framåt, förr eller senare. Det är lite läskigt, kan jag berätta. Man vet inte alltid om man har fotfäste, och det finns ju alltid en överhängande risk att det går helt åt helvete. Men ja. Många bäckar små och vi har plötsligt en Zombie som känner att hon börjar ha människovärde. Hurra!

Jag har så galet mycket bagage, mina vänner. Jag satt idag på bussen med lite gosig musik i lurarna och filosoferade över läget, och insåg lite smått förvånad att det faktiskt är konstigt att jag inte är en mer bitter person än jag är. Jag har en del saker jag hade velat ha väldigt annorlunda, som jag gärna vill stöta ifrån mig men som ändå sitter på mig som en djäkla parasit. Förundrad är jag ändå medveten om att jag inte hänger upp mig på saker, och att jag inte har några problem med att skratta och vara glad trots allt skit jag skulle kunna fokusera på om jag hellre velat vara en hatisk person.

Jag vet att det finns mycket folk som uppfattar mig som gnällig och bångstyrig, men eftersom jag vet hur jag skulle kunna vara om jag verkligen fokuserade på allt det där som skadar mig så är jag ändå glad över att jag är såpass positiv som jag är.

Och som sagt var; jag växer ju dagligen! Det finns saker jag kan göra idag som jag aldrig i livet hade vågat för bara ett par månader sedan.

…men innerst inne är jag fortfarande tolv år gammal ^^ (förutom när jag är fem, alltså :))

Zornhuldra

Foto: Nathaniel Johansson

Osäker på ovanstående bild. Jag gillar den, men jag vet inte om den får mig att se flobbig ut? Normala kurvor, I guess, men jag antar att man är mer skadad av medieidealet än man vill inse…

Dagens squeee:
Min kattkappa kom idag! Den sitter inte superduperomgbra, men den sitter helt OK och den är kawaii~

Dagens näää:
Tuggummi under skon, och det GÅR INTE BORT. För helvete! Det är ett av de två par skor jag kan använda, typ. Som min mor skulle sagt: Satan satan dubbelsatan satan!

Anyhoo. Så går åter en dag från vårt liv och kommer aldrig åter. Strax före lunch så insåg jag: ”Det är ju tisdag idag!” och fick lite smärre panik för att jag ansåg att jag låg efter med de saker jag måste ha färdiga på tisdagar. Gnyrghl. Men ja, jag hann ju med det viktigaste och resten löste sig, om än inte helt och hållet på det sätt jag anser vore det mest optimala.

Skall i alla fall be Nath att gå med mig ut när han kommer hem och vi ätit, så att vi kanske kan få lite bilder på kappan så får ni se min kawaii neko-kappa ^^

Missnöjd huldra

Foto: Monica Hansson

Hemma igen från träningen, och nu med mat i magen. Inte direkt nöjd med kvällens danspass. I ärlighetens namn är jag faktiskt väldigt missnöjd. Med den gamla danstränaren var vi borderline streedance; med den nya danstränaren är vi inte ens borderline burlesk. Jag har ingen aning vad det är vi dansar, men inte sjutton är det burlesk i alla fall. Hon hade med sig någon form av killkompis som satt och såg på, och sedan kom det en killkompis till som hon verkade mer intresserad av att snacka med än oss. Vi ägnade 30 minuter åt uppvärmning som inte ens var relevant till dansen (vi körde balettsteg?) och sedan spenderade vi 15 minuter åt hennes nya danssteg och 15 minuter åt att vi försökte återskapa det som den förra tränaren lärde oss. Det är ALLDELES för mycket hiphop/street dance/whatever över de stegen vi tydligen skall köra nu, och vid två-tre tillfällen under den första minuten så är det ett en åtta eller två där vi tydligen själva skall improvisera stegen?

Varken jag eller Mia är direkt nöjda med det här. På torsdag tänker vi se ifall det går att få pengarna tillbaka, för detta är fan pinsamt dåligt. Vi har redan konstaterat att vi nästa termin kommer att byta ställe, för det är redan så mycket konstigheter, men det här känns liksom som droppen. Om jag betalar för burlesk så fattar jag inte varför jag får lära mig helt random hiphop och balett?

Dang nabbit!

Jag är vanligtvis väldigt medelsvensson sådär, håller tyst och nickar och ler om någon frågar, men det här känns liksom inte OK för de pengar vi har lagt ut.

DÄREMOT så är jag sjukt nöjd med redigeringen av bilden ovan! Så där har vi ju i alla fall något jag kan fokusera och vara glad på ^^ Ja, och åt att Gråfötterna har en skiva på Spotify <3

Creepy Crawly

Foto: Nathaniel Johansson

Det är inte lika synligt på denna bild som på ett gäng av de andra, men notera att mitt vänsterben lyser i solen. Ja, ni som tvivlat kan ju helt klart se med era egna ögon; Zombie ÄR självlysande i solsken! :P

Mår bättre idag. Eller ja. Mår bättre *just nu*. Jag hoppas verkligen att det håller i sig, jag blir så djäkla uttråkad av att vara hemma sjuk. Har i stort sett legat i sängen sedan klockan fyra i går eftermiddag, så min rygg är lagom öm och sur idag. Bläurgh. Så kan det gå!

Nåväl. Vi kommer inte att spela rollspel ikväll eftersom både jag och Nath mår sisådär, så istället blir det chilla på soffan och se på True Blood. Jag har ju tvingat Nath vänta till säsong fyra är helt klar innan vi tittar, eftersom jag hatar att sitta och vänta mellan avsnitten :P

Nu skall jag leta rätt på lite vettiga kläder så att jag kan hålla värmen klokt idag, och sedan skall jag kräla till jobb och hoppas att jag klarar av att vara där en hel arbetsdag.

Det kan kanske för övrigt vara värt att berätta att jag inte är komplett naken på någon av de bilder jag lägger upp; Jag har på mig ett par hudfärgade boxers som jag sedan suddat ut i Photoshop. Ni behöver alltså inte oroa er att ni tvingats titta på helnaken Zombie sådär utan förvarning!

Skogstokig

Foto: Nathaniel Johansson
Här var det populärt igår! Var 50 hits ifrån att få nytt besökarrekord :)

Idag är jag uppe tidigare än vanligt. Blev väckt av att det ringde från ett okänt nummer vid sex, vilket jag inte svarade på. Okänt nummer, okänt landsnummer = ingen kontakt med Zombie. Heck, jag svarar ju inte ens på främmande svenska nummer. Var lite uppstressad över det och kände att jag inte riktigt kunde somna om igen, och det var väl inte värt att ligga och försöka somna om när det är tjugo minuter kvar tills klockan ringer, så jag gick upp istället. Och här har ni nu mig :)

Monica åkte hem igår efter en väldigt trevlig helg! Vad ni kanske inte känner till är att vi utöver huldrefotograferingen hade en annan photoshoot med ett helt annorlunda tema, men men om detta senare.

På väg hem efter att ha följt Monica till tåget så gled jag inom Mia och Robin med en försenad födelsedagspresent till Johannes, en bok om dinosaurier. Var lite orolig att han redan skulle ha den boken, men det var inga sådana problem. Mia bjöd på kaffe och jag glömde säga nej, så helt plötsligt satt jag där med en kopp kaffe i min hand. Stjälpte i mig hela koppen och gick sedan hem, efter att Mia visat bilder från sin egen vistelse i Filippinerna för ett år sedan. Kände mig lite speedad när jag kom hem, och hade lite ont i huvudet. Sedan följde ett spännande händelseförlopp där jag först kände mig onykter och sedan bakfull, varvid bakfyllekänslan satt kvar fram tills jag somnade. Det var första och mest troligt sista gången jag drack kaffe :P

Nåväl. Om man skulle ta och piggna till lite och göra sig redo för jobb? Kan ju lika gärna trampa dit lite tidigare än att sitta här hemma och uggla :)

Ungefär såhär död kommer jag att känna mig på lördag, det kan jag lova

Alltså. Jag vet inte riktigt vad jag har givit mig in på här, men bolly/belly är SKITSVÅRT. Jag kommer inte att kunna röra på benen imorgon! Herregud! Man skall ju studsa runt i takt till musik och jag vet inte vad. Meep! Eh. Ja. Det var ju …bra.

Annars bra dag. Jag har liksom kopplat bort allt som stressar, jag är för utmattad för att orka bry mig just nu. Kanske inte den optimala lösningen, men det har fungerat och jag har varken snäst på någon, varit på väg att gråta eller haft ont i magen idag. Hurra! (ja, bortsett från att korsetten mellan varven har gjort sig lite mer påmind)

Håller på och städar och packar och fixar inför göteborgsresan imorgon. Känner att jag hade behövt typ ett halvt dygn till. Var tog tiden vägen? Varför är jag så sjukt oförberedd? Många frågor som söker svar, där.

En bild från sist jag festade i Göteborg: