Etikettarkiv: mommo

Yngve, David, Olof och Anders – har jag glömt någon nu?

Publicerat av

Screen Shot 2015-03-12 at 07.57.12

Min körlektion igår gick bra, jag fick beröm för att jag var så bekväm bakom ratten. Nöjd Zombie som skuttade hemåt efteråt. Jag har nu avklarat ungefär hälften av de lektioner jag har betalat för, vi får se hur det slutar det här. Eller ja, det kommer ju såklart att sluta i ett körkort, men frågan är väl hur vägen dit kommer att se ut när man tittar på den i retrospekt ;)

Väl hemma började jag jobba lite med logotypen jag skulle göra, och sedan fick jag äntligen tummen ur och ringde min älskade mommo. Jag har inte pratat med henne på över två månader, men hon blev lika glad som alltid över att jag ringde. Problemet är att hon inte hör vad jag säger. Cirka alls. Och trots detta drog hon fram tidningen och ville ha hjälp med sitt korsord. Ni kan ju gissa hur bra det gick..? ”Jag har en film här som jag tror skall heta BOAHOAS” okej nej den heter Boyhood, ”med Y som i Yngve!” ”Va, Ivar?” ”NEJ YNGVE, YNGVE, Y SOM I YNGVE” alltså detta pågick under en helt tokig period som till råga på allt fick grannarna ovanför att knacka i golvet. Jag är väldigt säker på att deras knackande var ett ”snälla sluta skrika upprepade mansnamn”. Min röst började göra ont, och jag är fortfarande öm i halsen. Men vem bryr sig om vare sig knackande grannar eller öm hals egentligen? Jag fick prata med min mommo och det kändes mycket bra <3 Jag skall se till att skriva ett brev till henne nu i dagarna tänkte jag, det är lite lättare att framföra mer än ”JA” och ”YNGVE” på det sättet, om man säger så…

Idag blev det inget morgongymmande, som redan avgjort. Jag tog lite sovmorgon och när klockan ringde så blev det en halvtimme slummer till bara för att jag kunde. Jag inbillar mig att jag är lite piggare idag, och mina lårmuskler hälsar och tackar. Efter jobbet idag skall jag städa av lite hemma + ta hand om mitt berg av tvätt. Imorgon kommer Martin och jag gillar att ha det städat och fint hemma då :) Det är inte så mycket att göra egentligen, det handlar bara om att GÖRA det. Typ. :)

Min telefon som jag har betalat extra för för att få levererad inom 1-5 arbetsdagar står fortfarande inte som skickad, efter 2 arbetsdagar. Hepp.

Screen Shot 2015-03-12 at 08.05.19

Jag hade ju en liten fantasi om hur jag skulle få telefonen typ imorgon och kunna leka med och vänja mig vid det nya i helgen. Det är fortfarande android, men en version jag inte har haft på tidigare telefoner. Vill också testa kameran, eftersom kameran på min HTC One tar djävligt gula och förvrängda bilder. Skojar inte, kör man med selfiekameran så måste man hålla telefonen i precis rätt vinkel annars blir man conehead. Hepp.

Nu skall jag komma igång klokt med dagen. Jag har ätit frukost och sitter och myser i solskenet här på kontoret. Det är fortfarande bara jag som är på plats av oss fyra som just nu delar rummet, så jag poppar musik utan hörlurar och dricker apelsin/mango-smoothie. Heja :)

Min helg i bilder & ord

Publicerat av

DSC_0048

Visby. Underbara vackra stad. Trots mina misstankar om dåligt väder så överraskades jag med solsken i dagarna två – kyligt, men soligt! Här kommer lite bilder jag passade på att ta igår när jag och Eric promenerade runt i Visby och tittade i gränder, köpte lite grejer och fikade på S:t Hans Café :)

DSC_0052DSC_0051

 

 

S:t Hans Café har genomgått en totalrenovering och är numera cirka hur fint och mysigt som helst – och med vettiga priser?!?!?! AWESOMENICE. Vi åt kladdkaka och drack världens godaste äppelmust. Nom nom :3 Lite bilder från caféet här nedan: DSC_0068DSC_0067

DSC_0080

DSC_0072

Ni ser ju själva hur mysigt de har fått det :D Kanske lite väl hipster, men jämfört med hur det såg ut tidigare? OMG YES.

 

Mer Visby:

DSC_0088DSC_0062

DSC_0096DSC_0101

Och lite rosor som solade sig mot en vägg i det avtagande solljuset.

Så DJÄVLA fin helg. Så DJÄVLA tungt att säga hejdå till mommo nu i eftermiddags. Jag avskyr verkligen att ta avsked av henne – jag är så djävla rädd att det är sista gången. Hon också. Och vi döljer våra tårar för varandra och låtsas som att allt är bra fast vi båda darrar på rösten och liksom i smyg snabbt torkar bort eventuella tårar från kinderna när den ena av oss vänder sig bort lite.

Flygresan ner till Gotland i fredags – vi for över HELA staden. Jag har aldrig någonsin sett min stad uppefrån förut. Jag satt som klistrad mot rutan med cirka världens löjligaste leende, men det var så djäkla fint. Lilla dockstad. Älsk.

…och jag insåg med en växande förtvivlan att jag har glömt hur min syster låter. Jag tappar allt fler delar av henne allt eftersom tiden går. Bit för bit förvandlas hon till fotografiet jag har av henne på min hylla här hemma, hon börjar tappa sin tredimensionella realism och blir allt mer bara något platt och avlägset. Jag saknar henne så fruktansvärt. Satte blommor och ljus på hennes grav i fredags när jag kom. Rensade bort löv. Försökte desperat att hitta hennes röst i virrvarret som är min hjärna, men utan framgång. Blir gråtfärdig bara av att tänka på det. Jag förlorar henne.

Statusuppdatering: Jag lever

Publicerat av

DSC_0263

Jag har varit sjuk, därav tystnaden. Vaknade i måndags morse och kände mig febrig och hade fruktansvärt ont i halsen, men tog mig ändå till kontoret. Planen var att stanna dagen ut, men ju mer tiden gick desto sämre mådde jag. Halv tio packade jag ihop datorn och tog bussen hem, sedan sov jag fram till fem och mådde inte särskilt mycket bättre när jag vaknade. Ägnade två dagar åt att ligga på soffan, med ont i kroppen varje gång jag lade mig ner på min stackars stela rygg, men med för mycket yrsel och illamående varje gång jag satt upp. Skitkul, verkligen.

Febern har gått över, jag kan sitta upp utan att må jättedåligt och halsontet är kvar. Dricker glögg för att få i mig något varmt, håller mig omslagen av filtar på soffan men kroppen har i alla fall slutat värka. Idag tänkte jag nog ta ett bad, faktiskt. Lite varmvatten är kärlek.

Imorgon åker jag till Gotland, planen är att umgås med den stiliga kvinnan på bilden däruppe ↑
Jag har med mig presenter (stekpanna + två kastruller & ett adventsljus) och planerar att skämma bort henne med en saffranspannkaka. Vi skall sortera gamla vykort, hänga upp nya gardiner och ta ut kontanter åt henne eftersom hon blir nervös av uttagsautomater. Utöver det så blir det en massa dålig TV, socialiserande och någon att prata med medan jag broderar vidare på Olofs julklapp. Tänkte även passa på att knipa mig en fika med Eric och Leo – i synnerhet med sistnämnde eftersom han typ LÄMNAR LANDET sedan?? wtf.

Jag längtar. Jag behöver öjn under fötterna en stund, om så bara för en helg. Inget återladdar mina batterier på samma sätt som hemmajorden. INGET.

Nästa helg skall vi (jag och Knipsmeister) på julshow i Köpenhamn (längtar!!!) med våra mödrar och min mammas pojkvän. HUR DJÄVLA KUL JAG ORKAR INTE :D Alla dessa saker som gör mig pepp hjälper mig att hålla humöret uppe när halsen värker och jag i ena sekunden svettas hinkar och i nästa sekund fryser som ett påkört rådjur. Fokusera på det bra, inte på det dåliga (vilket är varför jag just nu inte låtsas om att jag kommer att behöva säga hejdå till mommo på söndag och åka ifrån henne, igen, LALALA HÄNDER INTE)

Bilden på mommo är för övrigt från Bobbys dop. Bra grejer ♥

Halsen är nöjd, hjärtat mindre så

Publicerat av

Skärmklipp

Visby. Du stad bland städer. Du unika, vackra, undersköna djävla ställe. Det kniper i hjärtat när jag är där för det är för vackert för att jag skall orka med, och det saknas en bit av mig varje gång jag återvänder till mitt hem i Skåne.

Jag hatar att ta avsked av min mommo. Och när jag äntligen lyckats ta mig hemifrån henne så skulle jag utöver det ta avsked av min far eftersom han återvänder till sina Filippiner om en vecka och jag inte kommer att få träffa honom igen förrän tidigast senare i höst ifall det blir av att jag och Knispmeister kommer iväg för att hälsa på honom. Blink, blinka, bort med tårarna, stirra i taket, le tappert och säg hejdå och gå utför dörren och håll det stängt, inlåst, göm det tills du inte längre behöver vara tapper. Jag vill inte gråta när de ser, det hjälper ju varken dem eller mig.

Och jag är så djävla kluven varje gång jag är hemma för egentligen vill jag ju så gärna BO DÄR men samtidigt vill jag inte alls bo där, egentligen är det skitbra att bara komma dit ibland, få njuta av min ö i väldigt koncenterade doser och lite mer få uppskatta att vara där korta stunder istället för att sitta isolerad på en ö där inget händer och där all form av utresa kräver dagar av planering för att man ens skall lyckas ta sig till FASTLANDET ermagehrd. Jag älskar Gotland, jag är och förblir gotländska, men jag kommer nog inte att bli fast boende där igen. Jag har sagt det förut, det är inget nytt. Jag är en gotländska i Skåne och det fungerar bra. …men åh så fint det är att höra folk som pratar på riktigt när man är där <3

OCH HALLELUJA säger halsen för jag har suttit hos mommo sedan i måndags och SKRIKKONVERSERAT och jag kan säga att igår började jag få lite panik över hur djävla ont det gjorde att prata med henne. Det känns bättre nu, såklart. Sedan jag kom hem har jag sagt ett par ord till busschaufförer och kassabiträden och random grannar men jag har inte behövt hojta för att göra mig förstådd, rösten har fått vila.

Igår promenerad jag och Eric till kyrkogården (körrgårn) för att hälsa på Anna. Jag fick en stund för mig själv vid hennes grav medan Eric satte sig en bit ifrån och pillade med sin telefon, och jag fick äntligen chansen att få prata lite med henne. Jo, jag vet att hon är död och inte kan höra mig, och nej, jag tror inte att hon sitter i himlen och väntar. Jag ville bara få sätta mig ner en stund hos henne och få tömma hjärnan. Berätta hur saker är, hur jag mår, vad som händer, att jag saknar henne.

På lördag är det nio år sedan hon lämnade oss.

Jag är så överfylld av kärlek och saknad och känslor att jag inte riktigt vet var jag skall ta vägen, alltid.

Nu skall jag ge mig i kast med att sy en röd smockskjorta. Jag blev aldrig klar med den vita, men jag blev sugen på en röd så den fick förtur. Så kan det gå.