Länkade mitt gamla avskedsbrev på jobb-inlägg igår och fick, eh, 39 hits på det? Whaat? Blir mest nervös när det är så många som läser, haha :D Liksom… förväntade ni er något bra och välskrivet och spännande? Det var mest jag som rantade om att jag bara kommer att sakna VISSA och att det är gott med öl, typ? :D Men men. Igår var det alltså fyra år sedan min sista dag på Stream. Imorgon är det fyra år sedan jag enligt kontrakt började på Procera, med min första arbetsdag 2/7 (en måndag). Om 20 dagar är det 11 år sedan min syster dog. I augusti är det fyra år sedan jag och Martin blev ett par. Så många datum. En del saker fastnar, you know? …idag är det tre år sedan jag av misstag sprang min första mil.
Jag är ganska övertygad om att detta var samma helg vi precis kommit hem från England. Martin och Alex lämnade av mig i min lägenhet på fredagsmorgonen och jag gick till kontoret en sväng och fikade och snackade skit och sedan gick jag hem och så fick jag för mig att träna där på fredagskvällen och stack ut och sprang och lyckades springa 6km utan stopp och det var ju verkligen FÖRSTA GÅNGEN jag sprang mer än typ 3km i sträck så det var så himla ballt. Allt kändes så explosivt bra, ni vet? Intensiv lycka. På lördagen vet jag inte ens vad jag gjorde, på söndagsmorgonen bestämde jag mig för att sticka ut och springa lite. Ingen plan, bara …se var fötterna tar mig. Var fötterna tog mig, då? 11,5 km på en timme. Jag var så förvånad och trött att jag inte ens kunde fira klokt efteråt, haha. Det var mest ett ”jaha what oj?” liksom. Sedan anmälde jag mig till Midnattsloppet, tränade en hel del för det, körde Midnattsloppet och sedan slutade jag springa. Sådan idiotgrej :P
Nu springer jag ju igen. Sprang igår. Det var fint :) På lunchen gick jag till Mobilia och köpte sallad och det regnade så DJÄVLA hårt. Jag har aldrig i mitt liv varit ute i ett så vilt regn förut? Trottoaren svämmade över, det var tre-fem centimeter djupt vatten överallt, mina gummistövlar var trasiga och läckte in och jag var helt genomblöt när jag kall kom tillbaka till kontoret med min sallad. Lyckligtvis hade jag ju träningskläder med mig eftersom jag skulle springa efter jobb, så på med tights och torra strumpor och sedan känna sig som en clown eller idiot i en otroligt mismatched outfit. Skitsamma, det var torrt! Sedan tittade jag ut genom fönstret typ var annan minut i hopp om att regnet skulle ge med sig så att jag skulle kunna springa ett par timmar senare. Det regnade satan fram tills typ en timme innan det var dags att springa, då solen helt plötsligt kom fram. När jag stack ut vid halv fyra var det nästan omöjligt att skönja att det hade varit regnstorm bara någon timme tidigare. Det var varmt (för varmt -_-), torrt och knappt ens några vattenpölar kvar. Hepp.
Så ja. W7R3 – done! W8 blir snäppet tyngre, med 28 minuter istället för 25 minuter utan stopp. Jag känner inte att jag blir snabbare just nu, snarare verkar jag springa ett par sekunder långsammare per kilometer för varje ny runda, men det är så. Man får bara fortsätta och inte ge upp :) Förr eller senare lossnar det, ju. R1 på fredag, R2 på måndag och R3 på onsdag innan vi åker, är planen :))) I can do it! *\o/*
Men ja. Det var väl det, tänker jag. Igår fick jag 25k steg, vi får se vad det blir idag. 11k när jag kom till kontoret, i alla fall. Vågen går fortfarande i rätt riktning. Vill vara snygg i helgen, vill vara snygg nästa vecka. KÄNNER mig snygg. Kroppen ser likadan ut som för en vecka sedan, men jag KÄNNER mig bättre. Det är där det spelar roll, ni vet. Min hjärna och spökena i den. Får jag spökena att heja på mig istället för att hitta fel är det bra grej, you know?
Idag efter jobb skall jag hämta ut ett par hallonöl på Systembolaget och sedan skall jag till Michaela och umgås och sedan skall jag packa inför morgondagens Göteborgsresa och just nu känns allt bra men lite stressigt men ändå bra, liksom? :)
OKEJ HA EN BRA DAG