Foto: Monica Hansson

Ni kommer att komma ihåg mig när alla gator bär mitt namn
SAGOLAND

Jag hade någon form av galen idé om att jag skulle registrera mig på någon sådan där dejtingsida och se ifall jag kunde göra något åt det här problemet jag har med att jag inte kan hitta någon som står ut med mig som jag står ut med, och så vidare. Men sedan insåg jag att det skulle vara fett ovärt och att man inte kan hitta vettiga personer på så sätt. Det dryga är ju bara att jag är för fjantig för de extrema men för extrem för de fjantiga.

Jag vet inte. Det känns bara som att jag inte kommer att hitta någon som passar mig och som fyller alla de där konstiga kriterierna jag har. Jag tänker inte rabbla dem här, det är inte direkt så att jag har en shoppinglista jag går efter – men en del saker ger pluspoäng och andra ger minuspoäng. ALLA fungerar såhär, även om andra människor kanske kallar det andra saker. Ni vet. Det är inte jag som är galen ;)

En gång i tiden, innan jag träffade mitt ex (som jag hittade genom WoW, av alla ställen…) så var jag med i Spray Date och efter att ha lärt känna en person där som verkade ha precis samma musik-, film- och boksmak som jag så möttes vi upp ute på Vogon en kväll. Jag hade samma kväll druckit Absinthe med Lotta för första (och hittills enda!) gången någonsin och mådde så djäkla dåligt och när jag väl fick se honom så underlättade det inte direkt att jag var illamående och full. Han såg inte alls ut som på den bild jag sett, och när vi inte längre kommunicerade bara i skrift så visade han sig vara både ytterst osympatisk och väldigt awkward. FÖR awkward för mig, och då är jag ändå kungen av Awkward. Så ja. Lotta drog med mig hem efter att ha lagt märke till att jag var lite panikslagen och sedan dess har jag aldrig försökt mig på det där igen.

Jag är tjugoåtta år gammal och hittills i livet har jag haft två förhållanden. Jag vet inte om det är normalt eller lite, men jag känner mig helt relationsmässigt efterbliven och hade gärna velat ha någon att kalla min egen. NU. Ni vet. Men ja. Läget är inte optimalt, jag inser det. Jag är inte så snygg och charmig som jag hoppas och inbillar mig att jag är, och jag bor ihop med mitt ex. Eh. Ja.

Jag vill bara hitta någon som som sagt var stämmer in på mina önskemål, som vill ha barn, som INTE har en massa ”konstiga” fetischer (jag respekterar fetischister, men eftersom jag själv inte är en så kan jag aldrig fullt ut förstå förtjusningen i det hela. no disrespect, liksom) och ja. Det är väl typ så det är?

Det här är för övrigt INTE en kontaktannons av något slag (om nu inte du som läser detta råkar vara Herr Perfekt och vill ha en Fröken Zombie som mor till dina framtida barn), jag vill mest bara få kräka ur mig lite frustration. För frustrerad är jag. Frågor på det?

I alla fall. Jag är inte så ytlig och elak som jag låter i det här inlägget. Han var säkert en snäll pojke (Spray Date-killen) men det var verkligen inte meningen att bli vi, det var väldigt tydligt.