I’m on a bus

Sitter just nu på en buss hem från Göteborg, där jag har spenderat helgen hos Martin. Har inget emot att ta bussen istället för tåget när man åker med Bus4You – lyxbuss där man sitter i något som mest kan liknas med en skinnfåtölj, och där man har STORT utrymme för knän och fötter. Härligt! Utanför fönstret är det kolsvart och jag lyssnar på Loreena McKennitt. Mycket mysigt. Eller ja, fram tills nyss tvingades jag lyssna på dåren som sitter i sätet på andra sidan gången som väldigt högljutt har spenderat sisådär 40 minuter i telefon. Gah. Med tanke på att alla andra sitter knäpp tysta och njuter av lugnet så har det dessvärre skurit en del i öronen att tvingas lyssna på hans samtal. Ja, jag är en gnällig tant, håll käft nu.

Vi var ute på IKEA igår och jag köpte det allra sista jag behöver i möbelväg; Ett spritskåp (med glasdörr och belysning!) och ett sängbord. Martin tar dock med sig dem i helgen, så fram tills dess får jag överleva. Jag tror nog att det är genomförbart ;)

Relativt mycket att göra kommande vecka; Imorgon efter jobb skall jag till Previa på stresshantering, sedan har jag tvättid hela kvällen. På tisdag efter jobb skall jag till Helsingborg och spela rollspel. På onsdag efter jobb är det innebandy. På torsdag… vet inte. Ledigt? På fredag efter jobb kommer Martin. Så förhoppningsvis går veckan snabbt fram tills fredag :D Sedan får den gärna lugna ner sig lite ;) Jag funderar på ifall vi skall ta och kolla in den här Tutankhamon-mässan som hålls i Malmö nu i helgen kanske?

Ohwell. Tre timmar tills jag är hemma, jag är sömnig och jag känner mig hungrig trots att jag idag ätit både hamburgare och fisk. Ja, fisk. Det ni! Det trodde ni inte, va? Inte jag heller ;) Men det gick ner ^^ Min pojkvän är en väldigt duktig kock :)

Har för övrigt sisådär 400 bilder på svampar som kanske hamnar något av här i bloggen i dagarna. Kanske. Vi får se. Det blev ett par väldigt fina bilder i alla fall :)

Meanwhile, in Varberg…

Sitter på drop meeting i Varberg just nu, blir inget aktivt bloggande idag alltså. Skall strax lyssna på Mia Törnblom (hette hon va..?) och åt just lunch. Resan hit gick bra, trots att jag enligt biljett hette ”Kriss” och man enligt biljetten skulle ha giltig legitimation med sig. Lite panikångest där ett tag, men det gick helt problemfritt så det var ju energi som slösades helt i onödan. Hepp.

Har för övrigt träningsvärk från helvetet idag. Rumpa, gripmuskler i högra handen och lår. Ynk ynk. Inte bara jag som klagar heller, vi är fler som har ont ;)

20120928-125559.jpg
Nödvändig app..?

It’s not a bug – it’s a feature!

Saker jag lärde mig förra helgen:

  1. Skalbaggar äter ormar. Jag antar att de äter dem efter att de (ormarna) har dött, men jag vet inte. Vi hittade en död och halvt uppäten orm. Det låg skalbaggar i den och nafsade, och de som var mätta låg på rygg utanför i matkoma.
  2. Skalbaggar lägger sig på rygg utanför när de får matkoma.

Slut meddelande.

Lite squeee och lite angst

Foto: Monica Hansson (2011)

God morgon! Här sitter jag och känner träningsvärken komma krypande. Just nu är jag mest stel i baken, men det är nog på ingång vad gäller vader, lår och midja också. Ja, midja. Hur spelar DU innebandy om du INTE får träningsvärk i midjan..?

Väldigt roligt, i alla fall. Att spela, alltså. Inte träningsvärken, den är mest sur faktiskt. Men men, det skall väl kännas att man har varit igång och rört på sig :)
Det var lite samma stuk som när jag joggar; Första tio minutrarna var fruktansvärda och jag flåsade värre än det värsta telefonpervo och trodde att jag skulle dö. Första pausen vi tog lade jag mig ner på golvet och försökte överleva. Sedan blev det bättre, och även om jag var trött som satan på slutet kände jag mig ändå mer alert än den första stunden. Är det alltid så? Det känns konstigt att jag ändå är så ”uthållig” liksom.

Den senaste tiden (typ senaste veckan?) har jag känt mig nöjd när jag har kollat mig själv i spegeln på morgonen. Det verkar som att min dumma mage har givit med sig och jag tycker att kroppen ser bättre ut. Den KÄNNS bättre också; jag brukar klämma mig själv på låren när jag cyklar (…gör inte alla det?) och det känns bra. Inte slappt och sladdrigt utan fast och starkt. Hur nice ^_^

Var ute på IKEA en sväng efteråt också. Hade initiellt tänkt cykla ut eftersom bussen tog ungefär lika lång tid som en cykeltur skulle ta (enligt Google maps), men snälla Hanna på kontoret skulle också ut dit och erbjöd mig skjuts med henne och hennes pojkvän. Yay! Köpte därmed två mattor (hallen/köket) samt en lampa (vardagsrummet) utöver de andra småsakerna jag behövde.

Idag skall jag för övrigt bege mig ner till banken och se ifall jag kan få en ny bankdosa. Min bankdosa finns NÅGONSTANS i lägenheten men jag hittar den inte och börjar få lite panikångest över detta. Magen gör ont och det kryper i kroppen på mig. Fan också.

Beväpnad med en bandyklubba kan jag säkert uträtta stordåd

Foto: Mia Schlyter (2011)

Jag börjar få skrivkramp igen. Är inne i en sådan där svacka där det är svårt för mig att komma på något kul att skriva. Det märks kanske iochmed att jag faller tillbaka på att bara skriva svammel om vad jag sysslat med föregående dag? Jag försöker komma på något intressant att skriva, men det är inte alltid så lätt. Jag har ett fulltidsjobb att sköta och har inte direkt tid till att sitta och fundera på ämnen jag har något att bidra med min åsikt till. Typ så.

Den här veckan rör sig framåt med stormsteg. Idag har jag uppföljningsmöte med PT, ikväll skall vi spela innebandy efter jobbet, imorgon är det torsdag och på fredag skall jag vara i Varberg nästan hela dagen och sedan skall jag hem till Martin och kramas. Det är ett möte för hela företaget på fredag, och om jag inte missförstått helt skall det komma en talare utifrån och prata med oss. Sist det snackades om det så nämnde de Mia Törnblom, som tydligen skrivit böcker om självkänsla. Det ni! Kanske är något? :)

På måndag skall jag till Previa för mitt första samtal där det skall diskuteras stresshantering. Jag har ju stressat ner avsevärt sedan jag flyttade från Helsingborg – trots att vi kom överrens med varandra är det ju ändå en väldigt stressande situation att tvingas bo tillsammans med sitt ex, och de här två timmarna jag slipper spendera på tåg varje dag är guld värda. Jag mår ju helt klart bättre nu än jag gjorde för bara en månad sedan. Däremot märker jag också att jag har börjat få problem med att äta igen. Sådär att jag kan tycka att det är helt okej att bara äta en gång om dagen. Eh. Det är inte bra, och jag inser ju såklart att det är ett problem. Förhoppningsvis är det något som förbättras iochmed att jag får lite extern hjälp med alla dumma saker som ibland försiggår i mitt huvud.

Lyssnar för övrigt fortfarande på piratplaylisten jag gjorde för en vecka sedan. Arrrr!