Det blev innebandy igår! Det gick jättebra! Jag hade inte ont! Jag lyckades göra ETT mål på en timme! Jag har knappt sovit inatt på grund av träningsvärken! Jag fick ta bussen till jobbet för jag klarar knappt av att gå! Wooo!

Jag har så ooooont i min kroppppppp. Men det betyder ju bara att jag har aktiverat muskler som inte är vana vid att göra grejer och att de nu försöker bygga ihop sig igen – vilket stärker dem – och det är ju faktiskt en bra grej även fast jag går som en 85-åring och mest av allt bara vill krypa ihop i en liten boll någonstans och gny. Jag hade ju alltså lagt fram kläder och ställt klockan och planerat att gå upp vid fem och springa (jag hade planerat en finfin sträcka att springa, till och med!) men jag vaknade till en timme innan klockan ringde, insåg att kroppen var död och gav direkt upp hoppet om en morgontur. Det fick bli lite sovmorgon istället, även om sömnen inte direkt var något att hänga i julgranen pga sov dåligt pga hade ont.

Jag drömde en djävla massa konstiga saker men det jag minns bäst är att Al Bundy’s huvud var med. Ja, hans huvud. Nej, inte resten av hans kropp. Han hade blivit halshuggen av någon kvinna, men huvudet levde fortfarande. Lite som i ”The Brain that Wouldn’t Die” (även känd som ”The HEAD That Wouldn’t Die” för varför skall man vara konsekvent för) med Jan in the Pan. Han var hur som haver sjukt bitter – well, ni vet, utöver det vanliga – över att han numera bara var ett talande huvud utan kropp.

Körlektion igår och jag hetsar fortfarande för mycket. Missade en STOPP-skylt vilket var sjukt pinsamt, men lyckligtvis var det ingen annan trafik i närheten så det var ingen fara på det viset. Men ja. Nej. Jag VET ju att man skall stanna vid stoppskyltar, men jag var verkligen helt blind för den. Sedan fick jag leka på motorvägen och det gick bra, men jag fick hjälp vid en avfart som låg precis vid en påfart för där var det djävlar i mig knivigt att ta sig in utan att krocka med folk. Eller, så uppfattade ju i alla fall denna elev det, så. Nästa vecka kör jag på måndag+onsdag, veckan efter är jag i Tyskland och direkt efter semester har jag lektion på måndagen och Riskettan på torsdagen och, öh, sedan är det slut på lektioner. Jag insåg dock under gårdagens körning att detta med att behöva köpa till lektioner nog är något jag faktiskt behöver göra, för jag känner mig inte alls fullt så bekväm med att köra som jag borde göra by now. Jag kan ta mig fram med en bil utan att skada andra eller mig själv, jag kan ta mig från punkt A till punkt B, men det är så mycket överallt omkring att jag nog vill ha lite mer tid att finslipa tekniken med lärare i bilen. Vi se hur det känns efter att mina sista sex lektioner har avslutats :)

herregUD denna träningsvärk?!

Okej, efter YTTERLIGARE ett massive fail från Strava där den vägrar att ha koll på cirka något alls när jag cyklar så skall jag nu testa MapMyRide. Förhoppningsvis är den svaret på alla mina böner osv, men jag lär ju skriva något om den här sedan när jag har fått testa lite.

Nåväl. Igår satt jag 90 minuter på biblioteket (Malmö Stadsbibliotek, så himla fint!) och läste körkortsteori. Hann väl en sisådär 70 sidor eller så i boken, men jag fokuserar ju mer på att verkligen hårdläsa och försöka plocka upp kunskapen + göra anteckningar snarare än att ta mig igenom boken i normal hastighet, så :)

Väldigt inspirerande plats, och så himla fint att sitta rakt i solskenet och titta ut på naturen mellan varven när jag lät hjärnan smälta vad jag just läst.

Problemet är bara att hur mysig omgivning jag än har (bibblan) eller hur mycket jag än romantiserar pluggandet så är jag så djävla trött på det. Och då har jag knappt ens börjat :P Jag var inget fan av pluggande i skolan heller, men där hänger inte betygen (som för den delen var väldigt bra :)) på liv eller död vilket det kan göra när det kommer till trafikregler och att ha koll på vad man gör som förare :P Men jag fixar detta, no worries :)

Har även tagit hem en sådan där teori/test-app som jag pillade lite på innan jag gick hemåt efter min studiesession igår. Jag fick underkänt på första provet jag lulztestade (19/30 poäng – körde inte ett helt prov :)) men det spelar ju ingen roll alls. Det ger mig mest en överblick över vad jag kommer att behöva plugga extra på. Tydligen har jag god koll på skyltar och stadskörning, t.ex. Det handlar nog väldigt mycket om tur också, det känns ju som att många svar var ”Äh vafan klicka på något bara” även fast jag försökte att tänka över varje svar. Jaja, sluttjatat om det :)

Idag har jag dubbellektion på körskolan, vi kommer att fortsätta där jag har hållit mig fast de senaste typ sex lektionerna; stadskörning och köra efter anvisningar. Ledorden är ta det lugnt, planera i förväg, ha bra uppsikt runtom bilen, var beredd inför obevakade/bevakade övergångsställen och korsningar. Jag var lite hetsig när jag körde i måndags; överlag gick det bra, men jag hetsar för mycket. Kör lite för stressat. Jag hoppas att det främst berodde på att det var första körtillfället på över en månad och inte att jag plötsligt blivit en vårdslös förare :/

i can haz writes books?

Och, till allas förvåning – främst min egen! – så bestämde jag mig för att spela innebandy idag och har därför med mig träningskläder och hela tjofräset. Jag har inte spelat innebandy sedan slutet av Augusti när jag fick ont, så vi får se hur det går. Eftersom vi med mig som spelare blir 9 pers så innebär det 4+5 i lagen och då finns det ju utrymme för mig att gå av och avsluta ifall jag skulle känna av att jag får ont. Woop! Jag har ju saknat detta. Jag gillar innebandy. Jag är taggad! Så håll alla era tummar för mig att jag inte får ont, pls <3

Hejsvej!

I söndags tog jag bort Facebook från mobilen och igår var jag inloggad på Facebook i kanske fem minuter allt som allt. Det känns bra. Jag är trött på att Facebook suger så djävla mycket energi av mig och sällan ger mig något tillbaka. Istället upplevde jag gårdagen som positivare och produktivare än på länge. Bra grejer! Man behöver pausa från saker ibland. Får se när och hur jag bestämmer mig för att göra angående Facebook sedan, men just nu fortsätter jag att hålla aktiviteten på ett extremt minimum. Det är främst min träningsgrupp jag går in för att kolla :)

I morse gick jag upp klockan fem och stack ut och sprang 2 kilometer utan stopp, och sedan 2 kilometer till där jag pendlade mellan gång och språng. Det blev lite väl mycket uppför direkt när jag började, och det känns lite i ben och rumpa just nu, men det är bra grejer ändå. Lyckas jag hålla bra fart i uppför så innebär det ju att jag håller bra fart överlag :) Dock lite irriterad över att ingen av de appar jag kör för GPS ville fungera klokt imorse. Nike+ hade koll på avstånd och fart, men kunde utöver det inte ge mig en vettig översikt över vilken väg jag tagit osv, och Strava bestämde sig för att bara fungera de två sista kilometrarna. Hade samma problem med Strava igår när jag ville ha koll på mitt cyklande till och från jobb – på väg till jobb så fungerade det tydligen bara de 3 sista minutrarna; på väg hem inte alls. Kul, tack. RunKeeper är just nu lika dåligt det. Frågan är ifall jag skall leta  vidare och testa andra appar eller om jag bara skall hålla ut och hoppas att Strava slutar strula snart? Fördelen med Strava och RunKeeper här är ju att de går att koppla ihop med MyFitnessPal, vilket sjukt mycket underlättar logging av träning utöver matintag. Jag KAN göra det manuellt, men det är jätteskönt när det löser sig själv. Får fundera lite över det där.

Idag har vi stormöte på kontoret, och efter jag har slutat jobba för dagen trallar jag iväg till Bibblan för att plugga. Jag tänkte ju som sagt plugga redan igår, men det var världens dyblötaste regn och jag kände bara att jag verkligen inte ORKAR ut och gå med böcker i det vädret. Så löjligt väder för övrigt – det syntes knappt att det regnade men herredjävlars vad blöt man blev så fort man kom ut i det.

Körlektionen gick bra. Vi kommer att upprepa på morgondagens lektion vad vi gjorde igår, och efter det så kan jag förhoppningsvis flytta vidare mot nästa delmoment istället. Jag TROR att nästa moment är motorväg..? Men ja. Det känns bra att jag tänker ägna en timme eller två av eftermiddagen/kvällen åt att studera och faktiskt förbereda mig klokt inför fortsatta körlektioner. Jag vill så gärna få allt detta att fungera, och lyckas ta det där drattans körkortet snart!

Men men men. Dags att dra den här dagen vidare framåt. Ha en fin dag nu, hörni! :)

Torsdagsmorgon med solsken och Lana del Rey och i eftermiddag får jag massage!

Träningskläderna i väskan, skall testa att springa på löpbana senare tänkte jag. Får se hur det går, men känner mig åtminstone taggad att försöka :)

Det här med att lista ut vad man skall ha på sig när man tränar utomhus och vädret inte helt och hållet har bestämt sig för hur det vill vara. Jag menar, på sommaren springer man i linne och kortbyxor och det är för varmt oavsett vad, så där är det ju lättare. Det är bara att inse att det inte går att hitta kläder som för en att känna sig sval nog när det är 800º (du kan lita på mig) och solfan gassar en rakt i ansiktet vilket håll man än tittar åt. Nu, under upptrappningen mot sommarväder, så är det antingen för svalt eller för varmt ute. Man tar på sig hoodien för att inte frysa och när man sprungit de första 200 metrarna så börjar man ångra det beslutet så djävla hårt – och sedan, när man sprungit färdigt och svalnat lite så fryser man och tackar satan för att man hade hoodien med sig. Det finns inga rätt, det finns bara fel. Men ja, oavsett vad så är det så djävla skönt att komma ut och röra på sig och man är ju KUNG efteråt. Man är bara en KUNG på olika nivåer av helvetestemperaturer.

Det är lite svårt, ändå. Jag tränar tre gånger i veckan och äter efter mina mål. Jag märker skillnad i kroppen men jag vill ju att det magiskt över en natt skall gå från meh till HALLELUJA. Det fungerar inte så, det tar veckor eller månader innan man får det man vill ha av detta. Det handlar bara om att hålla ut, hålla humöret uppe och hålla fast i hoppet. Det kommer att hända, det är bara en tidsfråga. Men herregud vad svårt det är med tålamodet ibland? Det här är varför folk ger upp. För att det tar tid. Keep going, keep going. Varje träningspass gör mig bättre, oavsett ifall det syns på kroppen eller ej. Varje träningspass stärker muskler och gör mig snabbare eller uthålligare eller bättre på något annat sätt. Det är så det fungerar. Ingen träning är någonsin bortkastad. Ett är mer än noll.

Men ja. ’Nuff about that. Jobba, massage, springa, Hell’s Kitchen ← koncis sammanfattning av dagen. Hepp!