Jag har svårt att förstå mig på folk som tränar utan musik. De springer runt, runt parken men har inget som håller dem sällskap, hjälper dem hålla takten, driver dem vidare. Jag antar att de är mer hardcore-löpare än jag som klarar av det, haha. Jag har ju förvisso svårt att göra NÅGOT utan musik. Underbara, älskade musik. Hur som haver, jag gjorde en playlist igår med lite musik att lyssna på när man går/springer/dansar. Den finns här, ifall någon är intresserad :)

Vad gäller att kunna lyssna på musik när man springer så kan jag ju rekommendera en sådan här:

Man stoppar sin iPhone/iPod i den, och plasten låter en utan problem kunna manövrera den om man vill byta låt eller liknande. Utmärkt när man kör träningsprogram via telefonen också :) Enda problemet jag har hittat med ”Zombies, Run!” är att den bara vill spela musik som ligger på telefonen – den är inte okej med Spotify. Någon som vet hur man kringgår detta? Känns lite bassligt om jag måste ladda hem all musik jag har i min playlist och lägga över det via iTunes (nemesis!)

Mina ben känns helt okej idag! I alla fall för att gå, jag hoppas att de håller för att springa också. Skall ta en värktablett innan vi spelar innebandy i eftermiddag så skall det nog gå bra.

Tog för övrigt en ganska lång omväg kring Pildammsparken på vägen till kontoret imorse. Helt klart värt det! Träden luktade dagg och solsken, luften var frisk och jag blev hela tiden omsprungen av folk som var ute och morgonjoggade :)

Är det inte fint hur folk (vi!) strävar efter att bli Harder, Better, Faster, Stronger?

Kämpa på :)

Jag gillar kläder som är anpassade efter situationen. Om jag går på middag vill jag ha aftonklänning. Om jag går ut vill jag ha snyggast outfit på klubben. När jag är på jobbet vill jag ha bekväma men snygga kläder som representerar mig som person. Eller ja, ALLT jag bär representerar mig och min personlighet, oavsett var jag är. Så… när jag tränar vill jag ha bekväma kläder som är anpassade efter vad jag gör. För innebandyträningen innebär det shorts och en kortärmad tröja i material som andas. Mer specifikt; denna tröja. Stadium hade åtminstone förra veckan ”Köp 3 betala för 2” så jag fick tre finfina innebandytröjor för mindre än 200:- :)

Så vad innebär det egentligen, att klä sig efter the occasion? Jo. Det innebär följande: När jag drar på mig träningsbyxorna, sport-BH:n och min löparhoodie så är jag all set for running. Jag går in i mindsetet att ”Jag kommer inte hem förrän jag har fullföljt dagens mål” (dagens mål = vad Zombies, run! tycker att jag skall uppnå, men sätt för all del egna mål här. Gå/spring fem kilometer; gör allt ni orkar i 30 minuter; gå fram och tillbaka till *whatever*) och jag VET att när jag får komma hem igen och ta av mig kläderna kommer jag att vara simultant TRÖTT och PIGG.

Kläderna gör mannen/kvinnan. Om man går utanför dörren med någon lös plan att träna lite men samtidigt har på sig styva jeans och en skjorta och obekväma skor så kommer man inte att åstadkomma NÅGOT. Det är värt att ha en uppsätting vettiga träningskläder – och kommer man igång med att röra på sig så VILL man ha mer. Tro mig. Igår satt jag och dreglade över ett par löparskor från Nike. För, eh, ”bara” 2300:-. Och de är inte snygga. Det är gympapjuck! Det är knappast vad jag sätter på fötterna när jag vill vara uppklädd. Men jag ser på dem och jag ser mig själv springa som vinden genom Pildammsparken, genom regn, hagel och solsken, och det känns BRA.

Så. Mitt tips: Om ni inte har några träningskläder – gå ut och köp ett gäng. Ni behöver ett par vettiga sneakers, ett par byxor anpassade efter vädret och vad ni tänker träna (inte jättebra att springa i superbaggy tjocka träningsoverallsbyxor i bomull), en skön tröja och en hoodie eller jacka (för att inte bli för nedkylda). Är ni kvinnor så är en bra sport-BH att rekommendera. Köp inte det billigaste bara för att det är billigt – köp något som SITTER BRA, och som inte skaver eller skumpar för mycket.

Och sedan… får ni inte gå hem förrän ni har uppnått ert mål. Tough luck! ;)

…de här skorna hade också suttit fint.

Påbörjar vattendrickandet idag. Hällde ut den halva läskburk jag hade kvar sedan lunchen och har hittills druckit snart 1 liter vatten. Enda noterbara bieffekten hittills: Är sjukt kissnödig. Har varit på toa tre gånger. Yikes! Förhoppningsvis vänjer sig kroppen vid det :P Å andra sidan skall man dricka 8 glas vatten uppdelat på en hel dag (ett glas i timmen) så jag är väl lite för ivrig i att få i mig vattnet, antar jag :P

Jag har redan sedan tidigare druckit mycket vatten, men nu tänker jag försöka byta ut allt drickande under kontorstid till H2O istället för diverse läsker – även fast jag håller mig till light-varianterna. Vatten > allt annat.

Så ja. Inga fler ursäkter! Drick mer vatten och MÅ BÄTTRE. Låter det inte underbart enkelt? För det är det. Faktiskt. Är du törstig? Ta ett glas vatten. Direkt. Utan att passera läskkylen ;)

(och tänk vad pengar man sparar in på att inte behöva köpa all dryck – den finns ju gratis hemma i kranen!)

Sverige har faktiskt väldigt bra kranvatten, kan tilläggas. (vill ni se en dokumentär om ett land med VEDERVÄRDIGT dricksvatten kan jag rekommendera GasLand – det är rent skrämmande hur illa det är)