Fick nyss höra att en kollega från Stream gick bort i cancer i förrgår. Sitter helt slagen, det var totalt oväntat. Jag kände honom knappt, det var väl inte mer än att vi jobbade på samma ställe (och under en viss tid i samma team) men det hindrar inte att jag sörjer.

Och jag har inget skydd mot döden. Inget alls. Det går rakt in i hjärtat. Jag dras direkt tillbaka till nittonde juli 2005. Direkt. ”Det har hänt något hemskt” säger pappa och jag faller mot golvet men han fångar mig. Kommer jag någonsin att klara av att höra de orden?

Så… jag känner mig lite ledsen just nu. Jag är fruktansvärt ledsen för honom och hans familj. Han var ung, FÖR ung. 24 år gammal. Ingen skall dö då. Anna var 25, nästan 26. Alldeles för ung. Och jag drömde om Anna natten till igår och det får mig alltid lite ur balans.

Helvete också.

Vila i frid, T.

♥