Min jultröja är den snyggaste av alla! Jag fick till och med komplimang av en av eleverna som satt och väntade på sin lektion <3 Gulle!

Det är tisdag och snart har banne mig halva veckan gått igen. Tiden bara rusar, såhär på slutet. Jag ser fram emot nyårsafton med bävan — som bekant (kanske?) så är jag ju verkligen inget fan av nyår. Jag är ett creature of habit och tycker om när saker Stämmer, jag finner det obekvämt när det blir årsbyte och saker ändras. 2019? Mjae. Jag är heller inget fan av hetsen efter ett Bra Firande (fast vi har jättebra planer och det är skönt!) och hela grejen med att man skall lova att förbättras och whatnot. Sådant kan man lika gärna lova den 11/12, eller 3/4 eller när fan som helst, ändå.

Skickade blommor till mommo igår pga Nobeldagen. Borde ringa, men lunchen blev så hetsig då alla åt inne och jag fick ta två andra (privata) samtal så det blir så tight. Jag har ångest över att det är så länge sedan jag ringde, och jag har ångest över att jag varken har tid eller råd att åka och hälsa på henne :( Jag känner mig som Det Sämsta Barnbarnet, för jag vet hur mycket ett samtal betyder för henne. Herregud.

Ikväll har vi tvättid, men inte så mycket som skall tvättas idag och det är skönt. Jag ser fram emot ett framtida boende där vi har egen tvättmaskin och torktumlare, så att man kan tvätta efter behov och hålla tvätthögen på ett minimum.

Jag upptäckte igår att Systembolaget helt och hållet har slutat sälja Bailey’s Mint Chocolate. Whyyyyyyy! Jag ville ju ha till julen! Vi kör nörd/kompisjul den tjugoandra och jag har redan en ”tårta” planerad (kladdkaka med mint) och den Bailey’s hade varit himla bra till, MEN SÅ BLIR DET INTE. Det finns ju andra saker med smak av mint, men Bailey’s hade en så mild och mjuk smak till skillnad från t.ex. Minttuu som är mycket mer IN YOUR FACE med det hela.

Vi får se.

Igår läste jag igenom 12 år gamla blogginlägg och blev lite ledsen över mig själv. Vad dåligt jag mådde då, när jag var 22 år gammal och just flyttat till Kävlinge. Vad mycket skit som pågick. Vad mycket värre saker skulle bli innan det äntligen började bli bra igen. Vad gärna jag hade velat ge mig själv en kram och säga att DET BLIR BRA, stå bara ut lite till!

Erfarenheter hjälper en att växa, men vissa erfarenheter är svårare att ha med sig än andra. Jag är glad över vem och var jag är idag, men det har varit en krokig, snårig och stundtals mörk väg hit. Jag är glad att jag aldrig gick vilse, och de gånger jag kanske gick åt fel håll hamnade jag ändå på rätt plats till slut. Det är en sak att bära med sig.

Livet är ändå bra, hörni.

Ha en fin dag! <3

Liten Carina, tandlös Anna

Det finns ju en del små julminnen som bitit sig fast. Det finns väl MÅNGA minnen som biter sig fast, men julminnena är ju liksom ett snäpp bättre, typ. En lista, för mitt eget höga nöjes skull, och i ingen kronologisk ordning:

• När Anna kom hem från fastlandet och hade mössa på sig och lyckades lura mig att hon frös om huvudet för att hon snaggat av sig allt hår.
• …när pappa tagit hem en 10-litershink med majonnäs som tog upp halva djävla kylen för att Anna älskade majonnäs och han ville skämta med henne. Good times :D
• När Anna hade med sig sin knepige grekiske pojkvän hon träffade när vi var på Kreta typ fyra månader tidigare och hon och jag lämnade honom kvar hemma med familjen och bylsade iväg i snön för att gå upp till Öster och köpa cigaretter åt henne och godis åt mig. Jag vet inte varför vi inte gick till Kometen som låg ett stenkast hemifrån, men det var en fin promenad. Jag kommer ihåg att det var kallt, att vi skrattade och att jag åt en ask med violgodis.
• Våra olika hörnor i gillestugan där vi hoardade våra julklappar innan utdelningen var avslutad och det var dags att öppna. FRENZY!
• Att vi alltid slogs om vem som skulle få sitta bredvid mommo <3
• Dagen innan jul när vi först pyntade moffas gran, sedan mommos gran, sedan våran gran. Mycket fika, mycket värme och kärlek, och kvällen som alltid mynnade ut i knäcktillredning för mamma och Beatrice Potter för mig.
• ÄNGLAGÅRD
• När mommo sov kvar på jul och låg i min säng och jag på en madrass på golvet.
• Hur hela familjen packade in sig i 1-2 bilar efter frukosten på julafton för att åka till kyrkogården och tända ljus hos våra saknade. Det här är varför jag emellanåt får julmyskänslor av att promenera på kyrkogården före jobb.
• Smusslet med papper och tejp och presenter. Hur mamma alltid fick vara ifred i köket eller storrummet när hon slog in våra paket för vi ville ju inte veta i förväg, men hur vi ändå alltid klämde och skakade på vissa paket lite extra när vi fick hjälpa till att lägga dem under granen :3
• Rastlösheten när vi efter lunch väntade på att Kalle skulle börja.
• Att vi varenda djävla år skulle göra en massa marsipan vilket alltid gick till såhär:
  Anna, Fredrik och Ricard övergav mig vid bordet för jag var för snäll för att överge och jag stod till slut ensam och ba FUCK IT och rullade all marsipan till små bollar, trots att de första kreationerna var innovativa och noggrannt gjorda tomtar, grisar och julgranar. Att INGEN FUCKING ÅT MARSIPAN på julafton, trots att de tog upp en avsevärt stor del av godisbrickan mamma alltid ställde fram åt oss. VARFÖR GJORDE VI MARSIPAN INGEN VILLE VARKEN GÖRA ELLER ÄTA SKITEN lol <3

Vad mycker jag tycker om julen! Vad mycket jag saknar när vi var en hel familj som firade tillsammans på det viset. Jag och Martin bygger vår egna familj och våra egna traditioner, dock, och jag ser fram emot när vi väl får in barn i bilden. For now skämmer vi bort mina brorsöner, yikes vilken hög med presenter vi råkade få ihop till dem… :o