Min jultröja är den snyggaste av alla! Jag fick till och med komplimang av en av eleverna som satt och väntade på sin lektion <3 Gulle!
Det är tisdag och snart har banne mig halva veckan gått igen. Tiden bara rusar, såhär på slutet. Jag ser fram emot nyårsafton med bävan — som bekant (kanske?) så är jag ju verkligen inget fan av nyår. Jag är ett creature of habit och tycker om när saker Stämmer, jag finner det obekvämt när det blir årsbyte och saker ändras. 2019? Mjae. Jag är heller inget fan av hetsen efter ett Bra Firande (fast vi har jättebra planer och det är skönt!) och hela grejen med att man skall lova att förbättras och whatnot. Sådant kan man lika gärna lova den 11/12, eller 3/4 eller när fan som helst, ändå.
Skickade blommor till mommo igår pga Nobeldagen. Borde ringa, men lunchen blev så hetsig då alla åt inne och jag fick ta två andra (privata) samtal så det blir så tight. Jag har ångest över att det är så länge sedan jag ringde, och jag har ångest över att jag varken har tid eller råd att åka och hälsa på henne :( Jag känner mig som Det Sämsta Barnbarnet, för jag vet hur mycket ett samtal betyder för henne. Herregud.
Ikväll har vi tvättid, men inte så mycket som skall tvättas idag och det är skönt. Jag ser fram emot ett framtida boende där vi har egen tvättmaskin och torktumlare, så att man kan tvätta efter behov och hålla tvätthögen på ett minimum.
Jag upptäckte igår att Systembolaget helt och hållet har slutat sälja Bailey’s Mint Chocolate. Whyyyyyyy! Jag ville ju ha till julen! Vi kör nörd/kompisjul den tjugoandra och jag har redan en ”tårta” planerad (kladdkaka med mint) och den Bailey’s hade varit himla bra till, MEN SÅ BLIR DET INTE. Det finns ju andra saker med smak av mint, men Bailey’s hade en så mild och mjuk smak till skillnad från t.ex. Minttuu som är mycket mer IN YOUR FACE med det hela.
Vi får se.
Igår läste jag igenom 12 år gamla blogginlägg och blev lite ledsen över mig själv. Vad dåligt jag mådde då, när jag var 22 år gammal och just flyttat till Kävlinge. Vad mycket skit som pågick. Vad mycket värre saker skulle bli innan det äntligen började bli bra igen. Vad gärna jag hade velat ge mig själv en kram och säga att DET BLIR BRA, stå bara ut lite till!
Erfarenheter hjälper en att växa, men vissa erfarenheter är svårare att ha med sig än andra. Jag är glad över vem och var jag är idag, men det har varit en krokig, snårig och stundtals mörk väg hit. Jag är glad att jag aldrig gick vilse, och de gånger jag kanske gick åt fel håll hamnade jag ändå på rätt plats till slut. Det är en sak att bära med sig.
Livet är ändå bra, hörni.
Ha en fin dag! <3
Den tröjan ?