Kategoriarkiv: Tankar

Det gäller att vara välplanerad

Publicerat av

Alltså what! Det är ju 20/11 idag, så det är ju bara 34 dagar kvar till julafton! Argh! ALLA DESSA SAKER JAG MÅSTE FIXA. (och håll i åtanke att jag försvinner från Sverige i 12 dagar mitt i allt detta)

Fast även om det känns lite stressande med allt som skall fixas så känns det ju samtidigt väldigt mysigt och trevligt. Jag gillar ju jul! Jag ser verkligen fram emot att få bjuda hem min familj till mitt eget hem (!!) för att fira och mysa och äta god mat och bara få vara tillsammans. För mig handlar julen främst om att få umgås och att få ge. Jag uppskattar verkligen alla presenter jag får, men för mig är det så mycket bättre att ge någon en present och se hur förtjusta de blir. Jag lägger ju en hel del tid och tanke på att fundera ut de perfekta julklapparna till folk, så det är väldigt sällan jag går in i en affär på måfå och kommer ut med något som jag inte redan har funderat på att köpa. Men visst, det är klart att man ibland köper impulspresenter också ;)

Det som är mindre viktigt för mig är vad vi gör under dagen. Jag tycker att det är lika givande att sitta och snacka eller spela spel som att titta på Kalle Anka. Kalle Anka i sig tappar ju ändå tjusningen när man har sett det hundra år i rad, så för mig känns det viktigare att vi gör något alla mår bra av och vill göra än att se på samma gamla tråkiga program som alltid. Jag vet att många ser Kalle Anka som något väldigt heligt och viktigt, men vafan. Orka? :) Det är viktigare att få sitta omgiven av folk man älskar än att slöglo på TV tillsammans.

Jag skall försöka slänga upp lite trevliga julklappsidéer här senare. Just nu måste jag få mina egna julklappar under kontroll – eftersom jag inte är tillbaka i Sverige förrän 12/12 så vill jag hinna beställa allt som beställas skall innan jag åker så att det inte fastnar i postgången.

Jag vet att ni finns där, men ni är för långt borta nu

Publicerat av

Livet är ju väldigt vackert nuförtiden. Jag har ett jobb jag verkligen trivs på och med. Jag har kollegor som är jättetrevliga. Jag har en pojkvän jag mår väldigt bra av, och som jag älskar. Så jag tänker inte säga att jag hade kunnat ha det bättre!

Men…

…jag saknar att kunna sitta i soffan med Amanda en sen lördagkväll, titta på anime och pipa över söta pojkar, bra musik och ljuvliga kläder.

…jag saknar att inte kunna möta Eric på stan mitt i natten för att ta en promenad genom Visby och snacka skit, tömma hjärnan och hjärtat lite.

…jag saknar att inte ha möjlighet att sitta hos Leo tre dagar i sträck och snacka skit och sy lajvkläder och vara sådär seriöst oseriösa och känna sig sådär glad som bara Leo kan göra en.

…jag saknar att inte kunna promenera hem till mommo närhelst jag känner för det, ta en fika och låta henne få PRATA.

…jag saknar att inte få fira jul och födelsedagar och påsk eller vilka djäkla högtider som helst med hela min familj. Mamma, pappa, mommo och mina syskon. Få vara hel igen.

…jag saknar att inte kunna lyfta luren och ringa Anna och veta att hon är den enda i hela världen som verkligen kan FÖRSTÅ mig just nu. Jag saknar allt som har med Anna att göra. Jag drömmer om henne ibland. Det gör mig nedstämd och det ger mig andnöd för jag vill kunna spola tillbaka tiden och få ha henne kvar. Älskade älskade syster min.

Ni betyder alla så djävla mycket för mig. Jag hade så gärna velat ha möjligheten att göra allt detta samtidigt som jag bor och jobbar i Malmö. Sådär som att ni alla bor runt kvisten här bara. Lika nära som i Visby. Liksom. Älskade, underbara ni ♥

(och så saknar jag lite att ha svart hår)

Från ett *squeee* till ett annat!

Publicerat av

Nightmare before Xmas:

Det är 48 dagar kvar till julafton. Jag TROR att jag vet vad jag skall ge Martin och vad jag skall ge Zzucken – utöver det så är jag helt oviss. Det kanske är dumt att redan nu börja hetsa upp sig över julklappar, men min förestående framtid ser ut såhär just nu:

  • Denna helg – Martins mor har fyllt år, skall därför till Göteborg och fira henne.
  • Nästa helg – Flyttstäda lägenheten så att den kan säljas med gott samvete.
  • Helgen därefter – Lägenheten är såld. Eftersom mamma kommer på besök på måndagen, vi skall på konsert (Sabaton+Raubtier) på tisdagen och vi åker mot Filippinerna på fredagen så är vi förmodligen helt döda i samband med detta. För att inte tala om hur flippat matt jag kommer att bli av lättnad när lägenhetsfan ÄNTLIGEN är borta från mina problem.
  • Helgen därefter igen: Som sagt, på ett flyg mot Filippinerna (första helgen i December)
  • Andra helgen i December: Fortfarande på Filippinerna.
  • Trejde helgen i December: Electric Xmas. Och vi kom just hem från Filippinerna, vad begär ni från mig?!
  • Fjärde helgen: Yo bitch, det är Julafton på måndag. Du är körd!
Lyckligtvis så har jag vardagar att försöka planera och få saker gjort på. Följande personer skall jag köpa julklappar till: 
  • Pappa och Prescilla (vill göra detta innan Filippinerna så att de kan få present när vi kommer ner)
  • Mamma 
  • Nille (mammas pojkvän)
  • Fredrik och Frida
  • Zzucken
  • Franzi (Zzuckens flickvän)
  •  ♥ Martin ♥
  • Mommo
  • Martins mor
Har jag glömt någon nu? Eep. Det har jag säkert. Det är för att jag hatar er! DET LÖSER SIG.
Men ja. Julklappar. PLANERING AHEAD.

Hooray for boobies! ∞

Publicerat av

Källa: Halfy @Deviantart

Oktober är snart slut. Rosa månaden. Den månaden varje år som dedikeras till bröstcancerforskningen. Och av någon anledning fick jag häromdagen detta mail på Facebook (från flera håll, kan tilläggas):

Okej vackra damer, då är det den tiden på året igen …
stödja bröstcancermedvetenheten!
Vi kommer alla ihåg förra årets omgång, skriva din bh färg som din status?
Förra året tog så många delar att det gjorde
nationella nyheter och ständig uppdatering av status påminde alla
varför vi gör det här och hjälpte höjning … medvetenhet! Berätta
inte någon män vad status betyder … hålla dem gissa! Och snälla
kopiera och klistra in (i ett meddelande) detta till alla dina
kvinnliga vänner! Tanken är att välja den månad du är född och den
dagen du föddes. Förmedla detta till flickor bara och låt oss se
hur långt den når runt. Den sista om behå gick runt i hela världen.
Din status borde säga: ”Jag ska åka till________________i
___________ månader.”
Den dag du föddes bör vara hur många månader du ska.
Januari – Mexiko
Februari – London
Mars – Miami
April-Dominikanska republiken
Maj – Frankrike
Juni – St Petersburg
Juli-Österrike
Augusti – Tyskland
September – New York
Oktober – Amsterdam
November – Las Vegas,
December-Alaska

Jag blir trött. Jag får sådana här mail varje år. Samma hemlighetsmakeri med det; Säg inget till killarna, tihi. Skriv i din status vad du har för färg på BH:n! Skriv i din status var du lägger handväskan när du kommer hem! Tihi, tihi!

För vet ni vad som är ett mycket mer effektivt sätt att skapa uppmärksamhet kring cancer och cancerforskning? ATT SKRIVA DET I KLARTEXT. Färgen på din bh, var du ställer väskan när du kommer hem eller var du skall ”resa” i x antal månader – det skapar bara förvirring, irritation och frustration. Folk bryr sig inte. Kanske den första statusen man ser gör en nyfiken, men det känns inte riktigt som att detta är hur man skall gå tillväga för att göra omgivningen uppmärksam på bröstcancerforskningen (eller cancerforskning över huvud taget!) Varför inte bara skriva rakt ut vad det gäller? ”Jag gillar mina bröst! Gillar du dem med? Donera pengar till bröstcancerforskningen vet jag!” 

Min mormor är/har varit drabbad av bröstcancer. Vet ni vad det innebär? Det innebär att risken för att JAG kommer att få bröstcancer är väldigt stor – och detsamma gäller min mor. Bröstcancer tenderar nämligen vara ärftlig. Nej, det är långt ifrån säkert att jag och min mamma kommer att drabbas. Vi vet inte hur stor ärftligheten är i vår familj. Vi kanske kommer undan helt och hållet, hon och jag. Men min mormor har haft bröstcancer och räknas idag som tillfrisknad – dock vet man ju aldrig. Det finns ingen säkerhet att hon är HELT KRY och aldrig kommer att drabbas vidare av cancern.

Men ja. Vill ni göra något för cancerforskningen: Donera pengar. Köp ett rosa band.  SMS:a ordet BESEGRA till 72988, då skänker du 50 kronor till svensk cancerforskning (källa). Men skriv inte bara en löjlig status baserat på BH-färg eller föredragen sexställning eller hur många av de sju små dvärgarna du kan namnet på.

Och tjejer: Det finns en app. Här. Den är gratis, och den kanske kan hjälpa er upptäcka i god tid IFALL ni har åkt på skiten. Okej?

Det var allt jag ville ha sagt.

Hooray for boobies! 
Foto: Monica Hansson
Screen Shot 2013-10-02 at 8.56.17 AM

Kvinnliga förebilder

Publicerat av

En av mina största förebilder under min uppväxt var Modesty Blaise. Jag lånade pappas Agent X9 och andra tuffa tidningar och tyckte att det var jättespännande att läsa alla actionserier och äventyr. Modesty är en kvinna med skinn på näsan, hon kan ta hand om sig själv i vilken situation som helst och hon kan hantera vapen utan problem. Det finns INGET våpigt hos henne – inte ens i spelfilmsversionen som mest känns som en pårökt hippiefilm :D …och så har hon ju asball klädstil, det skulle inte förvåna mig om min förtjusning för catsuits och svart lack kommer från min infatuation i Modesty Blaise ;)

Visst. Karaktären Willie fanns – men han hade någon form av (blind?) flickvän (?) (Maude..?) och jag uppfattade aldrig att han på något sätt var mer kompetent än Modesty. Hennes klädval kändes heller aldrig som påtvingade – det kändes väl mest som att hon klädde sig som hon gjorde för att det gjorde henne smidig och såg ballt ut. Och vad fan, vem bryr sig egentligen?

Men jag såg ju såklart Disneyfilmer jag med. Jag identifierade mig bara väldigt sällan i någon av prinsesskaraktärerna. Det är så många som nuförtiden nästan vill bojkotta Disney för att de är oroliga att deras barn skall få förvrängda könsroller p.g.a. Disney och deras konstiga genusmotvals. Jag tycker väl kanske inte att man BÖR se Disneyfilmer – de är faktiskt inte särskilt välgjorda utan känns mest påtvingade och lökiga, men det finns såklart undantag.

Jag ville mest ha sagt att man kan växa upp med Disneyfilmer men ändå föredra någon som Modesty Blaise – en kvinnlig karaktär som inte tar någon skit.

Mina fem cent, bara :)

(förresten gillade jag Magica de Hex också, apropå Disney. Hon hade också bra klädstil :) Grön ögonskugga och den lilla svarta – helt rätt tänkt!)

Här står jag naken och trycker mig mot en stam

Publicerat av

Foto: Monica Hansson (2011)

Ja, igår spelade vi ju då i vanlig ordning innebandy. Inte helt upphetsande att falla och skrapa upp knät inom de tre första minuterna vi spelar – och sedan få spela vidare med svidande knä en timme till. Tänkte i min dumhet att det inte skulle bli så farligt i duschen efteråt eftersom det ändå kommit salt och svett i det under tiden vi spelade, men tji fick jag – det sved så att jag ville köra en knytnäve genom glaset i duschkabinen. Muthafucka.

Kände mig ytterst stel igår efter vi hade tränat färdigt, men hittills (peppar peppar) är kroppen ändå okej. Räknar dock med att vara i stort sett lam imorgon när den värsta träningsvärken kommer att drabba mig, haha. Ohwell. Träningsvärk är ju ändå ett väldigt tydligt kvitto på att man faktiskt HAR tränat, och innebandy är banne mig väldigt mycket muskelkontroll så det är ju inte konstigt om musklerna gör lite ont efteråt. Jag imponeras ändå av mig själv – att jag har såpass kontroll som jag har i nuläget trots att jag är otränad som tusan. Det känns lite som att jag faktiskt har potential att kunna få ordning på torpet – och det gillar jag!

Magen har inte varit svullen och dum på ett par dagar nu. Jag är ju en sådan där konstig djävel som kollar på mig själv oklädd i helkroppsspegeln varje morgon och sedan utgår från det i huruvida jag ser bra ut eller inte. Eh. Det är inte jättebra egentligen, jag blir så sur så fort jag får för mig att jag ser för knubb ut. Idag såg det bra ut fram tills jag fick på mig den här kjolen jag har idag – den har en massa knappar och extratyg precis framtill så min mage ser större ut än jag hade velat att den skall göra. Jag försöker ju att inte vara för upphängd på hur min kropp ser ut, men vad fan. Jag har mina ideal och de vill jag ju följa. Jag var i alla fall nöjd över hurpass krångligt det var att få upp kjolen över höfterna när jag klädde på mig – både höfter och rumpa har faktiskt blivit lite större! \o/

Nåväl. Nu skall jag komma igång med dagen :)

Rosa Oktober

Publicerat av

Foto: Lotta Amundson

En av mina drag queens från RuPaul’s Drag Race har tydligen gått bort under natten som gick. Sahara Davenport. Läste detta på Nina Flowers’ wall på Facebook och det har inte dementerats av Manila Luzon. Sahara var 27 år gammal, skulle fylla 28 i December. Lika gammal som mig, alltså. Han var fit och verkade inte leva ett väldigt risktagande liv, så jag undrar vad det var som hände. Det har inte uppdaterats något på wikipedia än. Idag tänker jag lite extra på Manila och hoppas att han kan ta sig igenom detta.

Oktober är rosa månaden, då man uppmärksammar och samlar in pengar för bröstcancer. Som sagt var, bröstcancer går i min familj, min mormor är bröstcancer-survivor. Det finns en överhängande risk att jag kommer att åka på fanskapet också. Och kom ihåg Peggy – en kvinna med bröstcancer som tar emot varenda öre ni kan tänka er att skänka henne. Hon är döende och har kronofogden tätt intill. Hon har hittills fått bidrag från vänliga själar så att hon klarar hyran en extra månad, något som ger henne möjlighet att släppa den ekonomiska ångesten lite och istället kunna slappna av och fokusera på att överleva.

Jag jobbar fortfarande på att få upp lite saker jag tänkte sälja. Ifall någon undrade, alltså. Eh.