Etikettarkiv: gnäll

I kylan och mörkret

Publicerat av

Sitter på Ängelholms flygplats och fryser. Incheckningen öppnar inte än så jag får vackert vänta på att det blir dags.

Mår inte jättebra idag. Dels är jag så djävla stressad över att resa och dels så sitter jag ensam med mina tankar och tappar bort mig lite i alla vilsna gångar och mörka vrår. Borde inte vara såhär, men jag är så djäkla skadad just nu. Det löser sig. Visby är steg ett i läkandet. Laga liten Zombie. Det blir bra.

Funderar på att börja blogga på engelska. Antingen hela inläggen eller lägga till en kort sammanfattning på engelska..? Jag vet inte riktigt. Jag gillar alla möjligheter jag har i svenskan, men jag vet att många av mina icke-svenska vänner skulle uppskatta om jag skrev på engelska istället. Vad tycker ni? Skulle ni strunta i att läsa om jag gav engelska ett försök, eller är det sak samma? Ge mig lite input här, tack.

I’m a creep, I’m a weirdo

Publicerat av

Jag vet inte. Jag känner bara att jag verkligen är konstig och annorlunda. Jag har inte så många att jämföra mig med, men de jag har verkar ju vara helt tvärtom. När jag pratar med folk om det så reagerar de ju som att så som jag fungerar och resonerar är jättekonstigt. Då är det väl inte så märkligt om man blir osäker och undrar vad det är för fel på en..?

Jag har alltid trott att jag är normal. Som alla andra, liksom. Klart man velat stå ut från mängden lite, annars hade man ju inte haft alla tokiga hårfärger eller skumma kläder (även fast huvudorsaken alltid varit och alltid kommer att vara att jag klär mig och ser ut som jag vill för att jag tycker att det är snyggt, och inte för att jag försöker vara *spEsHuL*). Men… jag vet inte. Jag tror att Anna hade förstått. Jag känner bara att jag går vilse på Wikipedia när jag försöker fastställa vad det är som felas mig. Neuros, depression, borderline..? Jag vill bara vara liten och glad igen. Förmodligen är det bara en fas av hypokondri för att jag mår så djävla ruttet just nu (och jag får som sagt skylla mig själv för det är jag som har gjort fel och ingen annan)

Jag vet ju att jag kan vara så mycket bättre än såhär. Jag vet ju att jag kan vara glad och positiv och rolig att umgås med och mysig och bra och fin och trevlig. Jag vet ju att jag inte egentligen är ett litet svart knytt som gör ont hela tiden, att jag egentligen inte går runt med panikångest och har ont i magen och inte kan sova eller äta normalt. Det är bara tillfälligt. Kanske en vinterdepression, och det är ju faktiskt normalt. Det bara hände en massa skit i slutet av December och jag hamnade emotionellt i ett läge jag inte borde hamnat i, och nu sitter jag fast och vet inte riktigt hur jag skall ta mig loss. Jag har pratat med folk om det men jag får inget som hjälper. De ger mig råd och åsikter och jag respekterar och lyssnar på dem, men det känns fel.

Men oroa er inte. Jag skall försöka att inte kräkas ner min blogg med all djävla fanskap jag har i skallen, för det får nog hålla sig i gömundan där.
Jag brukar leva efter principen No regrets för det tjänar ingenting till att ångra sig i efterhand, men den senaste tiden har jag verkligen ångrat sak på annan och det med rätta. Tro mig, om jag skrev ut i klartext allt skit som hänt och vad jag gjort och inte gjort så skulle ni förmodligen hålla med mig om att det är läge för ånger här.

Just saying.

Nu skall jag krypa i säng och se om jag klarar av att läsa lite. Mina knän gör skitont ikväll och jag har helt bisarr PMS trots att det är typ en vecka kvar till indianbesök. Mina bröst har varit svullna och gjort helt galet ont nu i 2-3 dagar och jag börjar tröttna på att ha ont både inuti och utanpå.

Måste komma på något som jag kan peppa lite för. Kanske trots allt orka fixa en Gotlandsresa..? Något att se fram emot. Något bra. Jag skall fila lite på detta. Kanske ni kan ge mig bra tips på vad jag kan vara glad och pipig över?

Dagens look. Japansk sommaruniform, för det passar ju sig så djävla bra i Januari. Well, i Skåne är det faktiskt sant. Ursäkta random urringning, jag gjorde om den för den var lite skum och nu är den lite urringad ur vissa vinklar :/

Jag krymper i samma takt som problemen växer

Publicerat av

Efter SEXTON DAGAR har vi äntligen internet hemma igen. Jag kan inte påstå annat än att jag är sjukt missnöjd med Tele2, och jag kommer att undvika samröre med dem i fortsättningen (när jag flyttat isär från exet och så vidare). Tack, men nej tack. Ni har varit långsamma, dryga och försökt göra er lustiga på vår bekostnad, och den väldigt konstiga räkning vi fick hem idag gör oss INTE mer vänligt inställda till Tele2. Nu sätter jag dock punkt för detta. Jag orkar inte bry mig mer. Men jag kan inte rekommendera Tele2 till NÅGON. Hejdå.

Annars då?
Tja… uppochner, åt helvete och djävligt dåligt. Har sedan i lördags lunch ätit en halv Grandiosapizza, typ 10 salta balkar, en minimal salladsportion och fyra Bullens pilsnerkorvar. Har gått ner ett kilo i ren förtvivlan och spenderade större delen av söndagen med att ligga i sängen och önska att jag var någon annanstans. Depressionen är ett faktum, och jag vet inte vad jag skall göra för att ta mig ur. Jag vill inte ha piller, jag vill inte gå till någon terapeut, jag vill bara må bra och fungera som vanligt igen. Jag har ju alltid sett på mig själv som en glad och positiv människa, men cynikern i mig tar över och jag hittar inte längre något att vara glad över. Allt känns så sjukt hopplöst, och jag har satt så stora käppar i hjulet för mig själv att jag inte vet vad jag skall ta vägen. Jag är förtvivlad och börjar gråta för ingenting, trots mina desperata försök att bete mig som en vuxen människa. Jag vet bara inte hur jag skall laga detta, och det gör mig så ledsen. Jag har förstört så in i helvete för mig själv här. Ett tafatt försök till att be om ursäkt har gjorts, men ja. Nej. Det är för sent och det är förstört.

Känner att jag vill och behöver fly hem till min ö. Tittade på flygbiljetter och båtbiljetter idag men jag har inga pengar och jag ville bara gråta över hur omständligt det skall vara att ta sig hem. Jag behöver Eric och jag behöver Leo och jag behöver få gömma mig under en filt på Erics soffa med en kopp te och en bebis att klappa på. Jag slits i stycken här och jag klarar inte av att tänka klart. Jag vill bara spola tillbaka tiden en månad och göra precis tvärtom vad som gjordes.

Jag vet att jag inte är särskilt tydlig med vad jag talar om här ovan, men jag vill inte skriva det i ren skrift för det var ju så problem började. De senaste, i alla fall. Jag behöver hålla detta inom mig istället, även om jag är rädd att jag skall gå sönder. Men det löser sig. På ett eller annat sätt löser det sig väl alltid?

Men ja. Hur gör jag med depressionen då? De enda utvägar jag ser är att åka till mamma eller att åka till Visby, och jag behöver Visby så det sliter i mig. Satt och grät en timme i telefon med Eric i lördags natt. Fina underbara vän som finns där när ensam och ledsen Zombie behöver få prata ♥

Jag vill snabbspola framåt. Eller bakåt. Eller jag vet inte. Jag vill bara inte vara HÄR och NU. Jag vill prata med en specifik person om detta men det går inte det heller. Och jag vill ha min syster hos mig. Jag vill få prata med henne och lyssna på henne och höra vad hon tycker, och låta henne veta att hon inte är ensam. Jag saknar henne så djävla mycket, och det gör mig ju heller inte gladare. Varför försvann du, Anna? :(

Jag klarar bara inte av att hantera det här själv. Jag behöver någon som kan tänka åt mig och förklara och trösta och få mig att slippa behöva bära detta själv. Jag orkar inte.

♬ On the 12th day without internet Tele2 gave to me… ♬

Publicerat av

♬ …ingen djävla internetuppkoppliiiiiiing ♬

Ja. Nej. Vi har inte haft internet sedan 2011. Det är precis lika illa som det låter! Jag är trött på detta och jag vill kunna återgå till normala rutiner. Jag vill spela WoW, göra klart jobb jag har att fixa och kunna lyssna på streamad musik utan att oroa mig för att kvotan på min mobil skall gå i taket.

Men ja. Just nu fungerar det bättre att surfa i IE än i FF och det gör mig också lite extra grinig. Jag gillar inte IE :(

Dagen har varit bra! Jag har varit på topp, konspirerat, skrattat, twittrat och jobbat med en del nya saker som gör mig både road och oroad på en gång, typ. Jag gillar min arbetsplats :) Den underhåller på flera nivåer samtidigt. Folket är så speciella, arbetet i sig känns för det mesta givande och ja. Det är en kombination av så många saker som gör det till en ytterst roande arbetsplats.

Så ja. Ikväll skall exet spela rollspel i köket och jag får hålla mig till dator med internet via mobilen eller till att se på film. Hade tänkt titta på någon kannibalrulle igår men orkade aldrig, så kanske blir det kvällens plan helt enkelt.

Var väldigt pepp på att gå ut och gå, men det blåser en del så jag får se om jag stannar inne i värmen istället. Idag HAR det faktiskt blåst lite så att till och med jag har lyft ett ögonbryn vid ett par tillfällen. Typ som när det skallrar i fönstren så att man tror att man skall täckas av glassplitter, och så där.

Skall se ifall jag kan posta någon bild från i söndags här sedan, beror på hur jobbigt det blir att ladda upp via 3G-nätet :P

Att lyssna på Guns ’n’ Roses hjälper ju också

Publicerat av

Jag mår bättre idag, faktiskt. Förmodligen för att jag fick för mycket sömn i nättras så att jag är lite lagom avtrubbad och bortdomnad i skallen, men ja. Man får vara glad för det lilla! Lite uppehåll i det svarta om så bara för en dag är välkommet.

Försöker planlägga hur jag skall gå vidare. Kärlek och dylika känslor är ju något som i högsta grad fuckar upp mitt kontrollbehov å det grövsta, så jag måste försöka få kontroll över situationen igen. Fråga mig inte hur, för det har jag inte räknat ut än. Jag har mest räknat ut att jag behöver räkna ut detta, more or less.

Ikväll blir det rollspel i alla fall. Vi skall rolla karaktärer och lära känna varandra lite. Call of Cthuhlu <3 Tror det blir bra underhållning i det, det känns som att vi har en djävligt stabil grupp på g och jag ser fram emot att se vad för djävelskap vi kan bli indragna i här :)

Fortfarande inget internet hemma. Känner mig som en gammal klocka som står och upprepar same old same old. Inget nytt på den fronten, och jag börjar bli så sjukt trött på Tele2. Nu kan de inte ens ge oss en ETA, efter 11 dagars internetstrul. Vi ringer dem dagligen nu, så får vi se ifall vi tröttnar innan dem.

Jag vill spela WoW… Behöver få döda och farma och grinda och questa och socialisera. Ni vet. Sådär man gör. Pew pew.

Börjar väl så sakteliga tappa fotfästet i den här djävla dyn

Publicerat av

Inte ens någon ETA på när vårt internet är tillbaka kan vi få. 10:e dagen utan internet, börjar ruttna rejält på det där nu.

Jag är på väg att bli deprimerad, igen. Inte på grund av internet. Allt är bara så djäkla hopplöst. Träffade en person jag tycker om och som tycker om mig, men det kan inte bli vi och anledningarna är så logiska men det gör inte mindre ont för det. Jag känner att jag förlorade min chans tidigare och har varit ledsen över det, men ändå hoppats över att en ny chans skall infinna sig. Nu inser jag med stigande förtvivlan att den chansen inte kommer att uppstå, och jag vet inte hur jag skall hantera detta.

Istället sjunker jag ju djupare ner i hopplöshet. Jag försöker klamra mig fast uppe men jag hittar inget som håller mig kvar. Kvicksand. Djäkla dy. Vet inte hur jag skall göra.

Önskar att det var annorlunda. Att jag kunde sitta här och skriva hur bra jag mår nu och hur lycklig jag är. Istället gnäller jag bara. Klarar inte av att rycka upp mig. Har inget att le åt.

Det löser sig väl. Det känns bara så satans svart och dystert just nu.

Jag återkommer.

Brunt hår:

20120109-212222.jpg

Intet nytt på östfronten

Publicerat av

Sitter fortfarande utan internet. Lagom irriterande. Har så mycket jag behöver få skriva men att skriva via mobilen är inte direkt uppmuntrande. Istället kräks jag ut allt på Twitter, som en djävla uppmärksamhetstörstande fjortis. Tänker inbilla mig att ni tycker om mig ändå, för att jag är snäll och söt och så vidare.

Och brunett, numera. I used to be a redhead like you but then I took an arrow to the knee. Känner jag mig mindre emo imorgon så kan jag nog fixa en bild. Annars får ni föreställa er mig som vanligt fast med mörkbrunt och lite tråkigare hår.

Håret verkar dock må lite bättre av detta. Alltid något. Håret mår bra, jag är emo.

Puss.