Allt känns ändå bra

Jag har inte sovit jättebäst i nättras – vaknat till ett par gånger, sista gången 03:39 och då skulle ju alltså klockan ringa 05:15, suck. Lyckades i alla fall somna om och när klockan ringde gick jag upp – jag hade ju en springrunda planerad idag, sömn eller inte!  c25k w1r1 gick bra, jag springer nästa gång på torsdag är det tänkt, och har jag tur så har träningsvärken givit med sig tills dess. Det var liiite tungt i benen emellanåt idag ;)

I bakgrunden har jag igång en maraton-stream med Bob Ross och ”The joy of painting” och det är så djävla bra att lyssna på. Vilken underbar människa! Han är så himla fin och positiv och peppig och lugn och mild. Genomgod. Eller ja, han var. Han dog ju för typ 20 år sedan :( Men jag blir glad av att lyssna på det. Hade igång nästan hela dagen igår och kommer att ha igång tills streamen är slut – jag vet inte hur många säsonger det är kvar innan det är slut. Än så länge är det fortfarande igång, iaf. Här hittar ni streamen ifall ni också vill lyssna på världens peppigaste man <3

Jag har inte så jättemycket att säga idag, faktiskt. Trots morgonrunda och Bob Ross har jag lite ångestkänningar, så jag hoppas att det skall släppa under dagen. När jag kommer hem efter jobb i eftermiddag skall jag vispa upp topping till mina cupcakes och sedan ta ner dem till körskolan, och sedan skall jag nog bara slappa, tror jag. Vila. Ta det lugnt. Balansera lite. Jag kanske tar en promenad, men jag har redan nästan 10k steg och med ett mål på 15k så kommer det inte att vara många steg som saknas när jag är klar med cupcakeleveransen senare.

Men ja. Jag skriver säkert mer sedan. Just nu skall jag fortsätta pilla på jobb och lyssna på Bob Ross och hans glada fnitter varje gång han rengör sin pensel. Om Bob Ross säger att jag kan klara vad som helst, det krävs bara lite träning! – så kan jag det. Så det så. :)

Zombies, run!

Nu blir det ett sådant där tråkigt träningsinlägg igen! Eller ja, det är ju kul för MIG och det finns ju kanske några av er där ute som faktiskt är intresserade/engagerade när jag vill bli lite mer fit :)

zombiesrun
Jag har tittat på ”Zombies, run!” tidigare, men eftersom det är en app där man måste

träning

springa kontinuerligt så har jag fått skaka på huvudet och gå vidare. Iochmed min period på, ehrm, 12 år då jag inte åt tillräckligt så är min kropp fortfarande lite efter (men det blir bättre!) och jag måste få ta saker framåt i lagom takt för att inte slita ut mig själv totalt. Martin tipsade mig idag om ”Zombies, run!” iochmed att de har ett program för c25k nu, och jag hann knappt hitta det på appstore innan jag laddat hem det ;)

Testade det direkt när jag kom inför dörren nu ikväll, och resultatet kan ni se här ovan. Stegräknaren visar på att jag idag tagit hittills runt 11,2k steg – jag försöker sikta på 15k för att uppnå de fulla 60 poäng man kan få i EarndIt men det krävs bara 5k om dagen för att

 

jag skall hålla mig på topp på Procera-utmaningen vi körde igång idag. 5k? lol. Jag går cirkus 4k steg om jag går till och från jobb, och de där sista tusen är ju en promenad runt huset så är jag klar. Det är därför jag vill sikta högre – det är ju ingen utmaning för mig att fortsätta i samma stil som idag – jag vill bli BÄTTRE.

Vi får se hur det går. Jag är realistisk och inser att jag kommer att tröttna och börja lata mig eller hitta anledningar att sitta kvar på soffan istället, men just nu – så länge jag har peppen – så tänker jag köra på för fullt. SÅ DET SÅ!

Skriver lite om helgen imorgon istället, nu skall jag in i duschen och sedan blir det film på soffan :)

Det finns en anledning till att jag gått ner från 55 till 11 i sanity…

Foto: Hans Wessman (2012)

Ny dag, nya äventyr! Fast jag tror minsann att äventyren vi hade igår kväll överskuggar det mesta. De saker min stackars baronessa har sett, hört och lärt sig, och de saker hon drivits till att göra! Oj oj oj. Jag vill tyvärr inte skriva om det förrän hon är död (vilket förmodligen händer om 1-2 spelningar ändå :P) för just nu är det roligare för resten av gruppen att INTE veta (fast jag tror ju egentligen inte att de läser min blogg, men ändå).

Det blev i vanlig ordning bara de tre core-spelarna som dök upp; Jag, Ööl och Goth. Alternativt Jag, Ola och Göthberg om man hellre vill. Vi plottade att bränna ner en kyrka samt att kidnappa en tjugoårig adelsdam, men sedan gjorde vi varken eller. Vi lyckades lösa mysteriet utan någon dramatik! Eller, eh, det innefattade ju dock att en av karaktärerna förvandlade sig till sagda adelsdam och eh, försökte förföra en präst. Host. Det KAN ha varit jag. Eh. Host.

Jag känner att rollspel i alla fall var precis vad jag behövde. I ärlighetens namn övervägde jag i att skita i att dyka upp för jag kände mig så opepp och omotiverad gällande det mesta, men i retrospekt är jag väldigt glad att jag var med. Nästa spelning blir på tisdag och då skall vi spela hemma hos mig! Jag har lovat/mutat gruppen med vaniljmuffins, så där har jag att roa mig efter arbetstid på tisdag ;)

Idag skall jag och Kriss ut och springa på c25k! Det är EGENTLIGEN w1r3 för mig, men eftersom jag pausade så länge kommer jag att köra om från w1r1. För dagens språng betyder det ingenting, det är samma ”svårighetsgrad”, men när jag springer nästa gång gör det all världens skillnad.

Tjipp! :)

Det är fan dags att göra något åt detta nu

Jo, jag tänkte ju vänta med att börja med detta tills flytten var klar. För att kunna börja i lugn och ro och utan att det krockar med andra saker. Men vad fan hörni, när det har gått så långt att man mår illa när man ser sig själv i spegeln utan kläder och man inser att man börjar fundera på att svälta sig själv för att få bort allt överflödigt kroppsfett som sitter på så fel ställe och gäckar mig så kom jag fram till att nej, jag börjar NU. Innan det är för sent. Innan jag initierar självskadebeteende (svält) eller andra dumma idiotsaker.

Så jag sprang. Jag kom nyss inför dörren, jag har just stretchat lite och fått av mig blöta träningskläder – i retrospekt kanske inte den bästa tiden att börja träna, när det spöregnar ute? Vet ni hur mycket mer något så lätt som tunna djävla träningsbyxor blir av spöregn? Eller hur mycket svårare det är att lyfta fötterna när skorna väger ett halvkilo mer?

Jag tänker inte ljuga. Det var tungt som fan, det gjorde ont att andas och just nu känner jag att jag inte ens är svettig om pannan för det går upp i ångor direkt. Det droppar vatten från håret dock, så ryggen är just nu blöt. Och ja, det kommer att vara svårt som FAN att motivera mig själv till att göra detta en gång till på torsdag. Jag kanske till och med struntar i det. Inte för att jag vill vara tjock, utan för att jag är en dålig djävla latmask som hellre sitter inne och surar över hur tjock jag är istället för att orka göra något åt det. Men jag tänker ge allt jag har för att faktiskt hålla schemat på detta nu, och faktiskt komma ut på torsdag. Om jag så bara orkar springa hälften av rundorna (allt som allt 8 x 1 minut som skall springas just nu) så får det vara bra nog. Jag tänkte ge upp ikväll, när mobilen glatt deklarerar att ”du har sprungit runda två av åtta och har sex rundor kvar!” och jag redan var så trött att jag ville spy. Jag kommer inte att kunna röra mig imorgon – trots att jag har stretchat så kommer varenda muskel i kroppen att gråta.

Men vet ni vad. Jag tänker FÖRSÖKA. Jag vill inte titta på mig själv i en spegel och känna mig äcklad och förakta det jag ser. Jag vill kunna se på mig själv utan kläder och tänka att det ser helt okej ut.

Och kom inte och påstå att jag är smal eller whatever. Jag HAR gått upp i vikt igen, och jag tror (utan att våga ta reda på det på riktigt) att jag väger mer än någonsin. Visst, det är fortfarande ingen totalt ohälsosam vikt, men det sitter på fel ställe. Jag har inget emot att få lite bredare höfter och lite mer rumpa, men när allt sätter sig på magen på mig så kan INGEN påstå att det ser vackert och bra ut. Fuck that.

Jag bestämmer.

Nu kör vi, för helvete. Och jag tänker också säga såhär: Alla glada påhejningar och uppmuntringar HJÄLPER. Peppa mig, håll mig motiverad, hjälp mig ta mig igenom detta. Ensam är stark men om jag har er som knuffar mig framåt så kommer det att hjälpa. Faktiskt. ♥

____________________________
Edit: Länk till appen jag använder. Den är pedagogisk och lägger sig över t.ex. Spotify, vilket gör att man kan lyssna på musik samtidigt man springer och följer anvisningar. So far, so good :)