Morgonstund har istappar i hår

Foto: Nathaniel Johansson (2011)

Foto: Nathaniel Johansson (2011)

Jomen såatteh… Godmorgon. I vanlig ordning är jag ett litet paket av trött, med allt vad det innebär. Ute är det isande kallt, inne är det mest blah men det blir väl bättre under dagen.

Igår efter jobb så tog jag och mamma en fika på stan och sedan gick vi helt enkelt hem och chillade under kvällen. Åt lite pizza, slötittade på TV och snackade skit. En väldigt trevlig kväll, faktiskt. Det behöver inte vara mer avancerat än så :) Myszombie föredrar bekväma hemmakvällar framför stimmiga biobesök. IBLAND föredrar jag dock rockiga nattklubbar där man kan dansa i korsett fram till småtimmarna + sjunga karaoke.

Jag fick förresten en fråga angående mönstret till den Companion Cube jag broderade till Martin till förra veckan! Det mönstret kan köpas här :) Texten under skapade jag mönster för här.

Tack alla som tar sig tid att lämna en kommentar här ibland. Det gör mig jätteglad när ni orkar bemöda er att bemöta vad jag skriver, oavsett vad det är ♥ Jag kommer nog aldrig upp i 600 kommentarer per inlägg, haha, men det fungerar utmärkt med ett par kommentarer i veckan också :3

Ok, over and out! (for now…)

Det blir bättre :)

24

Foto: Nathaniel Johansson (2011)

En tanke;
Varje morgon när jag cyklar till jobbet så tittar jag alltid in genom mitt sovrumsfönster som jag cyklar förbi; samma när jag cyklar hem. Jag gör det av ren reflex och för att dubbelkolla att inga lampor står på, men samtidigt slås jag varje gång av tanken ”Tänk om det står någon/något där?!”.

Jag läser för mycket creepypasta för mitt eget bästa :P …men TÄNK OM!!!

Lyssnar på lite låtar jag förtärde när jag var sådär 16-17 år gammal. Nostalgin rusar som en puls genom kroppen och det känns bra, trots att skoltiden alltid bär med sig ett stygn av svårmod. Jag vill så gärna få krama om mitt yngre jag och säga att det blir bättre.

Jag har fortfarande svåra stunder. De blir färre, och jag försöker reda ut dem. Jag försöker väl inte längre fly, som jag tidigare gjort. En gång i tiden var min enda lösning att bara förtränga och mura in det som fick mig att må dåligt – nu försöker jag se något annat i det. Jag är inte bra på det, det skall gudarna veta. Men jag inbillar mig att det gör skillnad att jag FÖRSÖKER. Inte bara ger upp. Martin hjälper mig så mycket här, han ger mig styrka och visar ofta vägen. Älskade underbara ♥

Men ja. Nu skall vi inte bli tunga om hjärtat här bara för att jag råkade zappa till lite äldre låtar på Spotify. Och skoltiden bar ju ändå mycket BRA med sig också, även om det mest handlar om erfarenheter och ett sätt att se på omvärlden som kanske inte alla andra har. (naj, jag försöker inte säga att jag är alternativ och cool, jag menar mest att folk som hade andra förutsättningar i skolan har andra förutsättningar nu, på gott och ont)

I ALLA FALL. Om två timmar skall jag skutta mot buss och då även stanna inom och hämta ut en grej på vägen. Sedan blir det tre timmar lyxbuss och sedan blir det KRAMKALAS. Jag har en fin familj, en underbar pojkvän och vänner som jag älskar. Hej livet, du är bra ♥

Gnörghl.

Foto: Nathaniel Johansson

Ingen jättebra natt. Jag är osäker på hur mycket jag har sovit men fick i alla fall sova första halvan av natten oavbrutet – jag hade en playlist igång och minns inte att jag har vaknat och hört något av den, så den måste ha spelat färdigt innan jag började studsa.

Antingen så drömde jag eller så började grannen ovanför mig sjunga någongång runt fem-halv sex i morse. Detta förvirrade mig så till den milda grad att jag fick för mig att min väckarklocka hade ringt, men efter att ha konsulterat telefonen så fick jag somna om en halvtimme till.

Drömmarna (de som faktiskt otvivelaktigt VAR drömmar) var märkliga, olustiga och utspelade sig i den konstiga verklighet av Helsingborg som jag har byggt ihop för drömbruk (as it seems). Jag tror inte att jag var delaktig, jag var nog bara där för att betrakta. Det får mig inte att känna mig mindre illa till mods. Inte en regelrätt mardröm, bara väldigt jobbigt att vara där och se hur saker började lösas upp. Inte mer om det nu, det roar ingen och oroar mig, och jag minns inte tillräckligt för att kunna återge något vettigt här ändå. Typ så.

Måndag. Imorgon skall vi väl äntligen få spela rollspel – det har ju bara gått tre veckor sedan sist… Fast jag räknar nästan med att det blir inställt igen, det har varit lite mycket av den varan på sistone :P OJ VAD JAG LÅTER UPPÅT. Det är inte så illa faktiskt, jag har sjukt mycket att göra hemma så skulle rollspelet vara inställt så har jag annat att fylla upp tiden med. Plus att imorgon så vill jag ju hinna se episode 2 av RuPaul’s All Star Drag Race, woop. Det lär ju dock inte vara så mycket roligare än sist, hittills har den säsongen bara givit mig magont.

OKEJ. Jag skall sluta klaga. Det är en galet vacker morgon idag, det är iochmed vintertiden ljust nog för att jag skall kunna se något när jag åker till jobbet och helgen kommer att bli awesome, så jag skall försöka fokusera på alla bra saker som kommer istället för att hänga upp mig på alla griniga småsaker. FAKTISKT.

Men ja. Jag återkommer om en stund med min fredagsfemma. TRE DAGAR FÖR SENT. Ohwell :P