Etikettarkiv: meta

Happydance!

Publicerat av

Bara ett par korta ord såhär på kvällskvisten. Hinner ju knappt med nu när jag jobbar lite längre och pendlar två timmar om dagen. Så länge wordpress är uppfuckat så strular det för mig att posta från telefonen, så det är inte riktigt ett gångbart alternativ är jag rädd.

Jag börjar vänja mig vid den kortare fritiden dock. Det är ändå ganska rogivande att åka tåg och betrakta världen utanför genom en glasruta, samtidigt som man kan förkovra sig i allehanda trevlig musik. Det är ju inte fy skam! Jag kommer ju att snea på det förr eller senare, men jag är ju på jakt efter nytt boende i Malmö så att jag slipper tågresan, och helt plötsligt kommer jag att ha så väldigt mycket mer fritid – och förhoppningsvis även vänner att fylla den med.

Dagens höjdpunkt: Telefonsamtal från bästa vännen ♥ Blir alltid lika glad av att få prata med min favorit-Eric :3
Dagens andra höjdpunkt: Bra musik i öronen samtidigt som jag såg ett gäng på typ 15 änder som låg och chillade tillsammans. Petitess, men nonetheless något som fick mig att le.

Man får faktiskt lov att vara glad över småsaker. Så det så.

Annars rullar livet på. Massa nya intryck och saker jag försöker proppa in i skallen på så kort tid som möjligt. Den förutspådda paniken jag skulle ha under första tiden på jobbet har inte infunnit sig – istället är jag väl snarare frustrerad över att jag inte KAN ALLT. Det är femåringscarina som är i farten igen, jag VILL så mycket mer än jag kan ge just nu. Så fort jag kan tillräckligt för att vara helt självgående – då djävlar! :)

Har fått OK (mer eller mindre, skall bara få OK från nästa chef också :)) på att jag får ta ledigt för att åka till Filippinerna en vecka i December och hälsa på pappa! Yay! \o/

Men ja. Klockan är inte mer än halv nio men jag skall se ett avsnitt Big Bang Theory (fortfarande inte Haha-roligt, men det finns en del saker som gör att jag fortsätter att titta…) och sedan skall jag kräla till sängs med en bok. Fredag imorgon, första fredagen på nya jobbet. Och sedan är det helg och på söndag kommer pappa! :D HUR BRA?! \o/

.\,,/

Publicerat av

Utgång två dagar i rad, jag känner mig ju nästan festlig här alltså. Eller ja, just nu känner jag mig mest trött och seg, haha.

Metalbaren ja. Det var ju… eh… bra. Vi kom dit vid elva efter att ha kört Singstar och pimplat vin här hemma och då spelade de först bara Beatles – helt OK i sig, men inte på ett ställe som kallar sig ”Metalbaren” kanske? – och sedan gick något coverband på scenen och spelade typ …blues. Så vi övergav den tanken och stack till Bara Rock istället, vilket var mycket trevligare. Drack ett par cider, snackade om gamla tider och hade helt enkelt en djävligt trevlig kväll. Tack alla inblandade :) (eller för att citera typ alla svenska band på Sweden Rock: Tack som fan)

Idag försöker jag att inte vara för nervös inför morgondagen. Jag skall läsa lite och plocka fram lite kläder, och så skall jag ringa min mommo som fyller 80 idag! ♥

♥?

Publicerat av
Foto: Monica Hansson

Ni kommer att komma ihåg mig när alla gator bär mitt namn
SAGOLAND

Jag hade någon form av galen idé om att jag skulle registrera mig på någon sådan där dejtingsida och se ifall jag kunde göra något åt det här problemet jag har med att jag inte kan hitta någon som står ut med mig som jag står ut med, och så vidare. Men sedan insåg jag att det skulle vara fett ovärt och att man inte kan hitta vettiga personer på så sätt. Det dryga är ju bara att jag är för fjantig för de extrema men för extrem för de fjantiga.

Jag vet inte. Det känns bara som att jag inte kommer att hitta någon som passar mig och som fyller alla de där konstiga kriterierna jag har. Jag tänker inte rabbla dem här, det är inte direkt så att jag har en shoppinglista jag går efter – men en del saker ger pluspoäng och andra ger minuspoäng. ALLA fungerar såhär, även om andra människor kanske kallar det andra saker. Ni vet. Det är inte jag som är galen ;)

En gång i tiden, innan jag träffade mitt ex (som jag hittade genom WoW, av alla ställen…) så var jag med i Spray Date och efter att ha lärt känna en person där som verkade ha precis samma musik-, film- och boksmak som jag så möttes vi upp ute på Vogon en kväll. Jag hade samma kväll druckit Absinthe med Lotta för första (och hittills enda!) gången någonsin och mådde så djäkla dåligt och när jag väl fick se honom så underlättade det inte direkt att jag var illamående och full. Han såg inte alls ut som på den bild jag sett, och när vi inte längre kommunicerade bara i skrift så visade han sig vara både ytterst osympatisk och väldigt awkward. FÖR awkward för mig, och då är jag ändå kungen av Awkward. Så ja. Lotta drog med mig hem efter att ha lagt märke till att jag var lite panikslagen och sedan dess har jag aldrig försökt mig på det där igen.

Jag är tjugoåtta år gammal och hittills i livet har jag haft två förhållanden. Jag vet inte om det är normalt eller lite, men jag känner mig helt relationsmässigt efterbliven och hade gärna velat ha någon att kalla min egen. NU. Ni vet. Men ja. Läget är inte optimalt, jag inser det. Jag är inte så snygg och charmig som jag hoppas och inbillar mig att jag är, och jag bor ihop med mitt ex. Eh. Ja.

Jag vill bara hitta någon som som sagt var stämmer in på mina önskemål, som vill ha barn, som INTE har en massa ”konstiga” fetischer (jag respekterar fetischister, men eftersom jag själv inte är en så kan jag aldrig fullt ut förstå förtjusningen i det hela. no disrespect, liksom) och ja. Det är väl typ så det är?

Det här är för övrigt INTE en kontaktannons av något slag (om nu inte du som läser detta råkar vara Herr Perfekt och vill ha en Fröken Zombie som mor till dina framtida barn), jag vill mest bara få kräka ur mig lite frustration. För frustrerad är jag. Frågor på det?

I alla fall. Jag är inte så ytlig och elak som jag låter i det här inlägget. Han var säkert en snäll pojke (Spray Date-killen) men det var verkligen inte meningen att bli vi, det var väldigt tydligt.

Kött, humor och demoner

Publicerat av

Ja, då var snart denna tredagarshelg över, den med. Men jag känner ändå att jag fått ut väldigt mycket av den, så jag är inte missnöjd. Och imorgon skall jag flexa så då har jag sovmorgon, whee ^_^

Helgen i korta drag: Har sett på Mighty Boosh med Stefan i Lund, har upptäckt att jag inte bara är allergisk mot äpplen utan även mot körsbär (dafuq), har ätit massssssa kött (bland annat på Jensen’s i Köpenhamn; en köttbit som var så mör att den smälte i munnen på mig ♥), har sett en grön duva och har kramats med min mor. Japp, mycket bra helg detta :) Idag skall jag varva ner och spela lite Diablo 3, eller kanske titta på film. Ute regnar det, jag lyssnar just på Sorkar och Strängar och jag funderar på ifall jag kanske skall köpa mig en fin klänning när lönen kommer imorgon…

Glad midsommar på er, ett par dagar i efterskott sådär. Dagens post enligt bloggutmaningen skall handla om ”Det här hade jag på mig i dag” men eh, jag tror vi skiter i det. Jag kan göra ett collage senare och visa upp lite klassiska Zombieoutfits, om ni nu är väldigt nyfikna på mina dagliga kläder. Typ så.

Tjipp!

Skrivkramp

Publicerat av
Foto: Mia Schlyter

Jag borde börja gå runt med ett litet anteckningsblock i fickan. Kommer ofta på små spännande saker jag vill skriva här, men när jag väl sätter mig och skall posta något så står det helt still i hjärnan. Så det enda som postas dag efter dag är sömnreferat, klädfunderingar och lite skitsnack. Det är illa, jag vill ju skriva om ALLT, men min hjärna kör på scumbag brain och stabbar sönder allt jag funderar på. Hepp.

Jag funderar på att leta upp och köra en sådan där blogg-utmaning. Ni vet, när man skall under 30 dagar skriva om en massa minnen och hur man är och vad man äter och så vidare. Eller posta en bild om dagen som skall passa in under en viss kategori. Då skulle man ju kanske få lite mer spridning över de olika posterna, och inte bara skriva samma sak hela tiden?

Skulle egentligen spela lite Diablo 3 igår och försöka ta ett par levlar så att jag blir sextio någon djäkla gång, men istället kröp jag ner i sängen med laptopen och såg på Dangerous Liaisons, för jag var på humör för lite kostymdrama. Ohgods kläderna. Ohgods en ung John Malkovich i 1800tals-utstyrsel och peruker. Mjau. Vilka ögon han har! Jag tycker mest att han ser lite smått efterbliven ut i det mesta han spelar, men han funderar alldeles utmärkt som Vicomte Valmont. Lite sneda kattögon, sådär. Vackra läppar också. Och en djävla slampa är han.
Och hallå, en väldigt ung Keanu Reeves! Jag minns inte att han var så söt på den tiden. Jag menar, som Jonathan Harker i Dracula så är han ju mest …Keanu Reeves. Sådär död i ansiktet hela tiden. Sure, det var han väl i ärlighetens namn som Chevalier Danceny också, men ja. Helt OK för mig!

Alltid kul att hitta sådana där filmer där de här välkända skådespelarna är jätteunga. Som Christian Bale i Unga Kvinnor, eller Christian Slater i Heathers. Ni var så små och söööta.

Eh ja. Men ja. Ni vet. Jag är trött och har inget direkt att skriva om. Jag tror vi tar och letar upp en sådan där 30-dagars utmanings-grej och ser vad det blir av det. Eller stoppar ett anteckningsblock i fickan. Typ så.

En hjärna som förtjänar att ätas

Publicerat av

Foto: Monica Hansson

Jag har väl egentligen alltid varit mer eller mindre atheist (även om jag nog var ganska agnostisk som barn), trots att jag som tidigare nämnt som tonåring hade en period då jag gav wicca ett försök. De mer hedniska vägarna har alltid lockat, om inte annat så för sin romantik och sin närhet till naturen. Som wannabe-skogsväsen så är det ju något som ligger mig varmt om hjärtat, trots att jag fortfarande inte tror på gudar och gudinnor. Däremot så tycker jag fortfarande att wicca på många sätt känns mer *jag* än kristendomen eller dylika religioner någonsin kommer att göra.

I alla fall. Trots min atheistiska natur så är jag alltså ändå väldigt romantiskt inställd till detta. På det sättet så plockar jag väl kanske fram lite saker jag *väljer* att tro på, just för att jag vill. Som till exempel att viss magi faktiskt fungerar, just för att man VILL att den skall fungera. Jag köpte ju ett pentagram vid mitt senaste besök på ön och valde att övertygas om att den skulle ge mig energi från mina rötter närhelst jag behöver. När jag nu använder det pentagrammet som smycke så känner jag ändå en viss del av min hemstad stråla igenom den. På det viset. Vardagsmagi.

…sedan har jag alltid tyckt att häxor har ett sjudjäkla bra sätt att klä sig! Jag gillar :) Men det är ju heller inget nytt ^_^

Men förstår ni hur jag menar, eller är allt det ovanstående bara pladder som faktiskt inte alls har någon vettig innebörd..?

Förresten: Nya skorna. Jättesnygga, bekväma! Alla bra saker! MEN de har så hårda klackar att man verkligen klampar sig fram (känner mig som trollet i Bockarna Bruse, som klampar sig fram över bron) OCH den vänstra skon gniker. Alltså verkligen; Klamp klamp gniiik, klamp klamp gniiik. Och tro mig, det är inte bara i mitt huvud. När folk på jobb vänder sig om och flinar åt mig när jag går förbi dem på jobb efter första gången så börjar man till slut gå runt med ett obekvämt halvflin själv när man skall ta sig till köket/badrummet/annan del av lokalen. Vadfan!

Har förresten sovit typ INGENTING i natt. Jag är just nu helt död i skallen och det lär väl märkas i mitt förvirrade skrivande idag. Sådär va, gick och lade mig vid nio, läste fram till typ elva. Var jättetrött, jag lovar! MEN så fick jag en massa tankar i huvudet och blev jättepigg och förvirrad istället. Låg och läste bloggräl i en timme och sedan försökte jag igen att somna, men det gick ju sisådär. Sedan har jag vaknat till typ hundrasjuttioåtta gånger under natten. Ugh. Och ikväll skall vi spela rollspel, så då blir det ju ingen tidig sänggång. Scumbag brain ;(

Att inleda morgonen med en dusch är typ det bästa som finns

Publicerat av

Behold: Min mytomspunna och väldigt tråkiga naturliga hårfärg – den där mina kollegor inte tror på!

Måndagsmorgon alltså. Utanför fönstret gäckar det mulna vädret – vad då, sommar? Det är för fan höst! Aja. Jag är kluven: Det är inte äckelvarmt och det är inte äckelsoligt så att man bränner sig bara genom att titta ut genom fönstret, men samtidigt så är det tråkigt att den enda årstiden som skall värma upp en och ladda ens batterier inför den mörka, murriga (mysiga!) hösten liksom …misslyckas, med det. Kollade väderrapporten i min mobil och det ser ju inte ut som att den där sommaren återkommer heller. Tog den semester eller?

Alltså, solen: Allt är förlåtet! Kom fram och skin lite nu, jag kan ha parasoll om det är så alltså. Let’s kiss and make up?

Ja. Det är på den nivån alltså. Jag har börjat prata om vädret. Inte jättespännande, kanske. Det är ju inte direkt som att det är svårt för er att själva titta ut genom fönstret och ta in den här informationen utan min hjälp. Å andra sidan är det kul om ett par veckor när jag backtrackar i bloggen och surt hittar det här inlägget, med soleld över hela mig och huvudvärk på grund av vätskebrist och gudvetvad. ”Varför sade jag sådär? Solfan kom ju faktiskt fram!” typ. Vi får se.

Men ja, alltså. Det här med bilder. Jag tycker ju att det är kul att posta bilder. Lite som en reminder liksom, texten du läser har skrivits av en person som ser ut SÅHÄR. Som att det ändrar något. Som att det blir bättre eller sämre? Samtidigt har jag ju märkt att inlägg med bilder på typ blommor och väggar inte riktigt är lika roliga för er, så uppenbarligen påverkar det ju på något sätt att det är en bild på en tråkig zombie och inte en vacker blomma som ligger med här. Grejen är ju bara den att jag har INGET NYTT att komma med där. Nada, zip, zero. Det är därför jag just nu mest gräver upp och postar bilder från Visby, den där tiden då jag hade tråkigt typ hela tiden och mest satt i köket och poserade. Eller ja, som i ovanstående exempel: låg på köksgolvet. Funderar väl på om man skall våga sig på något liknande nu, liksom. Lägga en schysst makeup och så posera lite framför kameran. Men jag vet inte. Jag har blivit så …seriös nu. Typ? Vi får se.

Annars då? Jotack, tackar som frågar. Jag behöver nog mer vitaminer. Funderar på att köpa lite sådana där vitaminer som hjälper för hår och naglar. Silica. Whatever. Jag är trött på att skallen föder små wookies varje gång jag tar en dusch liksom. Om jag nu skulle reproducera en massa Star Wars-karaktärer kunde jag väl hellre få en rancor? De är ju balla. Inte för att jag vet hur jag skulle få fram en sådan och det är nog inget jag vill gå djupare in i heller. Tråkiga skämtet: Du är så tjock att om du vore med i Star Wars skulle du heta Chub-bacca. Chubbie. Jag suger. TRÅK. Hejdå.