Allt som är blått, blått, blått tycker jag är vackert

Ett annat blåmärke

 Såatteh… I vanlig ordning skadade jag mig blev jag skadad på innebandyträningen igår. Ingen är förvånad! :) Swami råkade slå till mig med sin bandyklubba så att jag fick ett rejält rapp över handryggen. Jag fick genast en enorm, blå bula där men efter fem minuter i rinnande iskallt vatten så gick svullnaden ner till mer hanterbar storlek. Jag har nu en röd knoga och en ganska blå handrygg att stoltsera med. Hepp! Lyckligtvis skulle vi ändå sluta spela typ precis efter, så jag slapp i alla fall stå som avbytare spela med ondskapt hand :)

Imorgon åker vi då alltså utomlands. Det känns lite svårt att greppa just nu, jag har inte riktigt insett det hela än. Innan tolv imorgon skall följande saker vara avklarade:

  • Packning
  • Skicka julkort till Peggy
  • Städa
  • Diska
  • Sätta upp julgardiner
  • Sätta upp julgranen

Men det löser vi! Jag slutar fyra idag, sedan är det bara att gå full Energizer Bunny (Voodoo Bunny!) så kommer det att gå bra :) Så länge jag inte får stressryck så är allt som det skall. Jag har dessvärre en tendens att stänga av om jag blir FÖR överväldigad, då tappar jag sugen på allt och sätter mig bara ner och glor på tv eller något. Mycket dåligt. Men so far so good, jag känner mig peppad på att få saker fixade! :)

Får se hur normalt jag kan jobba idag dock, det gör ont som fan i höger pekfinger (det skadade) när jag skriver så jag skall nog ta det lugnt. Bra då att jag har typ tre böcker jag behöver kolla i…

Karusellen på bilden har inget med mina ben att göra

Vi skall inte tala om mina lår och hur de mår idag, efter att först ha joggat i tisdags och sedan ha spelat innebandy igår. Oj oj.

Men gissa om det var kul att få spela innebandy efter x veckors ofrivilligt uppehåll? Helt plötsligt var vi nio som skulle vara med och trots att vi fick spela 4 vs 5 (med 3 man på planen och jag hamnade hela tiden på 4-mannalaget morr morr) så var det djäkligt roligt :D  OCH jag lyckades undvika att ramla omkull! Woop woop! Däremot fick jag random kollega i ryggen vid ett tillfälle och det var en ganska rejäl smäll så jag fick gå av en stund tills världen slutade snurra, haha ^_^

För övrigt så önskar jag att jag fick behålla den kroppen jag har varje morgon hela dagarna. Men släpa omkring på lik är ju kanske inte så kosher När jag vaknar så är jag väldigt smal. Magen är platt och glad och kroppen ser väldigt bra ut (i mina ögon i alla fall). Men så fort jag kommer igång med dagens stress och i synnerhet så fort jag ÄTER så svullnar jag upp direkt. Meh!

Vad vill jag ha ut av min kropp? Jag vill ha plattare mage, rundare höfter, större rumpa. Typ så. Men ja, så länge kroppen är hälsosam och mår bra så är väl det i sig ett vettigt mål :)

Keep on running…

Det här med att skada sig lite

Foto: Mia Schlyter (2011)

Det gick inte så värst jättebra för mig på innebandyträningen igår. Jag for i golvet två gånger och skadade mig en del. Första gången krockade jag med en kollega och lyckades vrida upp min högerarm bakom ryggen och landa rakt på handflatan/handleden, samtidigt som jag slog i ländryggen och fick en smäll i ansiktet. Det svärrade i vänstra sidan av käken ett ganska bra tag, och jag fick ta på handledsskydden jag lyckligtvis hade i väskan för att klara av att greppa bandyklubban med högerhanden. Men jag är ju inte den som är den, så jag var strax ute på banan igen och röjde runt. Det dröjde väl inte mer än typ en halvtimme till innan jag gjorde vurpa nummer två och slog en volt över huvudet på en annan kollega och landade såpass illa på vänsterknät att jag fick något som kändes som en bula och knät svullnade upp till nästan dubbel storlek. Jag gick av planen och höll mig av tills det var färdigspelat, hade för ont för att kunna stödja klokt på knät. Ringde Martin för att informera honom att jag skulle bli lite sen hem iochmed att jag inte kunde cykla med knät i den situationen, och han erbjöd sig att komma med bilen och hämta mig. Gulle ♥

Lade ispåse på knäet och tog på Martins inrådan ett par anti-inflammatoriska tabletter när jag kom hem. Idag är knät i normal storlek och det gör inte alls lika ont som jag hade misstänkt. Jag haltar knappt när jag går, så det verkar som att Doktor Martin lyckades laga mitt knä där igår. Great success! Högra handen/handleden GÖR ont när jag aktiverar ”fel” muskler i den, men ja. Jag får ta det försiktigt idag och hoppas att det här inte känns alls på måndag när jag skall ut i skogen.

Sover ensam ikväll eftersom Martin just åkte hem, och imorgon efter jobb åker jag och Zzucken upp till Göteborg tillsammans. På lördag blir det familjemiddag! Alla tre syskon + mamma skall äta middag med våra respektive. Så mysigt \o/ Det är så länge sedan jag, Fredrik och Ricard träffades alla tre, så det ser jag verkligen fram emot! Tidigare på dagen skall jag och Martin hem till hans moster som fyller/har fyllt år och fira henne, vilket också skall bli väldigt trevligt :)

Idag skall jag packa samt spendera mina sista matpengar på ett par vantar jag behöver ha ute i skogen. Hejdå pengar, hejdå mat, hej och välkommen stressmagen. Hurra.

Här står jag naken och trycker mig mot en stam

Foto: Monica Hansson (2011)

Ja, igår spelade vi ju då i vanlig ordning innebandy. Inte helt upphetsande att falla och skrapa upp knät inom de tre första minuterna vi spelar – och sedan få spela vidare med svidande knä en timme till. Tänkte i min dumhet att det inte skulle bli så farligt i duschen efteråt eftersom det ändå kommit salt och svett i det under tiden vi spelade, men tji fick jag – det sved så att jag ville köra en knytnäve genom glaset i duschkabinen. Muthafucka.

Kände mig ytterst stel igår efter vi hade tränat färdigt, men hittills (peppar peppar) är kroppen ändå okej. Räknar dock med att vara i stort sett lam imorgon när den värsta träningsvärken kommer att drabba mig, haha. Ohwell. Träningsvärk är ju ändå ett väldigt tydligt kvitto på att man faktiskt HAR tränat, och innebandy är banne mig väldigt mycket muskelkontroll så det är ju inte konstigt om musklerna gör lite ont efteråt. Jag imponeras ändå av mig själv – att jag har såpass kontroll som jag har i nuläget trots att jag är otränad som tusan. Det känns lite som att jag faktiskt har potential att kunna få ordning på torpet – och det gillar jag!

Magen har inte varit svullen och dum på ett par dagar nu. Jag är ju en sådan där konstig djävel som kollar på mig själv oklädd i helkroppsspegeln varje morgon och sedan utgår från det i huruvida jag ser bra ut eller inte. Eh. Det är inte jättebra egentligen, jag blir så sur så fort jag får för mig att jag ser för knubb ut. Idag såg det bra ut fram tills jag fick på mig den här kjolen jag har idag – den har en massa knappar och extratyg precis framtill så min mage ser större ut än jag hade velat att den skall göra. Jag försöker ju att inte vara för upphängd på hur min kropp ser ut, men vad fan. Jag har mina ideal och de vill jag ju följa. Jag var i alla fall nöjd över hurpass krångligt det var att få upp kjolen över höfterna när jag klädde på mig – både höfter och rumpa har faktiskt blivit lite större! \o/

Nåväl. Nu skall jag komma igång med dagen :)

Lite squeee och lite angst

Foto: Monica Hansson (2011)

God morgon! Här sitter jag och känner träningsvärken komma krypande. Just nu är jag mest stel i baken, men det är nog på ingång vad gäller vader, lår och midja också. Ja, midja. Hur spelar DU innebandy om du INTE får träningsvärk i midjan..?

Väldigt roligt, i alla fall. Att spela, alltså. Inte träningsvärken, den är mest sur faktiskt. Men men, det skall väl kännas att man har varit igång och rört på sig :)
Det var lite samma stuk som när jag joggar; Första tio minutrarna var fruktansvärda och jag flåsade värre än det värsta telefonpervo och trodde att jag skulle dö. Första pausen vi tog lade jag mig ner på golvet och försökte överleva. Sedan blev det bättre, och även om jag var trött som satan på slutet kände jag mig ändå mer alert än den första stunden. Är det alltid så? Det känns konstigt att jag ändå är så ”uthållig” liksom.

Den senaste tiden (typ senaste veckan?) har jag känt mig nöjd när jag har kollat mig själv i spegeln på morgonen. Det verkar som att min dumma mage har givit med sig och jag tycker att kroppen ser bättre ut. Den KÄNNS bättre också; jag brukar klämma mig själv på låren när jag cyklar (…gör inte alla det?) och det känns bra. Inte slappt och sladdrigt utan fast och starkt. Hur nice ^_^

Var ute på IKEA en sväng efteråt också. Hade initiellt tänkt cykla ut eftersom bussen tog ungefär lika lång tid som en cykeltur skulle ta (enligt Google maps), men snälla Hanna på kontoret skulle också ut dit och erbjöd mig skjuts med henne och hennes pojkvän. Yay! Köpte därmed två mattor (hallen/köket) samt en lampa (vardagsrummet) utöver de andra småsakerna jag behövde.

Idag skall jag för övrigt bege mig ner till banken och se ifall jag kan få en ny bankdosa. Min bankdosa finns NÅGONSTANS i lägenheten men jag hittar den inte och börjar få lite panikångest över detta. Magen gör ont och det kryper i kroppen på mig. Fan också.

Beväpnad med en bandyklubba kan jag säkert uträtta stordåd

Foto: Mia Schlyter (2011)

Jag börjar få skrivkramp igen. Är inne i en sådan där svacka där det är svårt för mig att komma på något kul att skriva. Det märks kanske iochmed att jag faller tillbaka på att bara skriva svammel om vad jag sysslat med föregående dag? Jag försöker komma på något intressant att skriva, men det är inte alltid så lätt. Jag har ett fulltidsjobb att sköta och har inte direkt tid till att sitta och fundera på ämnen jag har något att bidra med min åsikt till. Typ så.

Den här veckan rör sig framåt med stormsteg. Idag har jag uppföljningsmöte med PT, ikväll skall vi spela innebandy efter jobbet, imorgon är det torsdag och på fredag skall jag vara i Varberg nästan hela dagen och sedan skall jag hem till Martin och kramas. Det är ett möte för hela företaget på fredag, och om jag inte missförstått helt skall det komma en talare utifrån och prata med oss. Sist det snackades om det så nämnde de Mia Törnblom, som tydligen skrivit böcker om självkänsla. Det ni! Kanske är något? :)

På måndag skall jag till Previa för mitt första samtal där det skall diskuteras stresshantering. Jag har ju stressat ner avsevärt sedan jag flyttade från Helsingborg – trots att vi kom överrens med varandra är det ju ändå en väldigt stressande situation att tvingas bo tillsammans med sitt ex, och de här två timmarna jag slipper spendera på tåg varje dag är guld värda. Jag mår ju helt klart bättre nu än jag gjorde för bara en månad sedan. Däremot märker jag också att jag har börjat få problem med att äta igen. Sådär att jag kan tycka att det är helt okej att bara äta en gång om dagen. Eh. Det är inte bra, och jag inser ju såklart att det är ett problem. Förhoppningsvis är det något som förbättras iochmed att jag får lite extern hjälp med alla dumma saker som ibland försiggår i mitt huvud.

Lyssnar för övrigt fortfarande på piratplaylisten jag gjorde för en vecka sedan. Arrrr!

Höstnymf

Foto: Monica Hansson (2011)

Jag är ganska övertygad om att jag lämnade kortet hemma när jag åkte till jobbet idag. Jag har inte kollat efter, men jag tror faktiskt att korthållaren ligger kvar hemma på hyllan och avvaktar further information. Dang nabbit. Då är ju frågan om jag skall skippa lunch eller om jag måste spendera 30 min tur/retur hem för att hämta kortet… Ugh. Smartskalle.

Det oroar mig lite att det redan nu i slutet av September är så djäkla kallt. Utomhus är ändå ganska okej, jag är mest ute under transportsträckor (eller när jag springer) och då rör man sig såpass att man får upp värmen rejält efter bara ett par minuter. Men inomhus, på kontoret, så fryser jag. Jag sitter just nu och känner kylan komma smygande igen. Det är rått och ruggigt, och jag känner inte att jag har tillräckligt mycket bra kläder att ha på mig för råa och ruggiga dagar. Hittade dock lite fint på H&M när jag och Martin var där och tittade i lördags, så får ta och införskaffa lite kläder ifall ekonomin tillåter efter att jag har betalat mina räkningar. Guuh. Vill inte frysa ;( Får helt enkelt bli en avid tédrinkare av sällan skådat slag.

Imorgon är det innebandyträning! Vi får se hur bra jag är på det, haha :D Måste komma ihåg att packa ner träningskläder när jag kommer hem ikväll. :)