Sitter via voicechat med Ricard och snackar skit. Ungen dillar mest en massa goja om WoW samt sjunger …WoW-låtar, men ändå.

Det bidde inget städande. Jag slog in de sista julklapparna och landade framför datorn igen. Behöver göra lite skolarbete, duscha samt äta, men vill hellre gå till Preem, köpa chips och sedan se Frasier. Får se hur jag gör…

Uppe i 47 besökare idag. Oj. Jag börjar känna press på att skriva något vettigt här, haha, men just nu är jag så söndergäspad i hjärnan att det bara blir svammel av det hela… Jag återkommer förmodligen med något vettigt senare.
Skall ta en kik på min analysuppgift jag skall lämna in kompisbearbetan på imorgon och sedan skall jag tramsa iväg för att fixa lite sweets att ägna mig åt whilst watching Frasier under kvällen.

Well… Jao, det var väl ungefär vad jag hade att säga just nu, faktiskt. För tillfället idlar jag på 4chan och lol:ar lite. Och som sagt, pratar med Zzucken (som just började sjunga Lemon Tree, rädda mig!!)

Märkligt. Jag har gott om tid att verkligen göra något idag, att komma någonvart med städningen och allt sådant, eller till och med baka någon god kaka eller två eller whatnot. Men vad gör jag? Sitter framför datorn och stirrar mig blind på skärmen, där inget händer! Ingen är online eller talkative, klotterplanket är någorlunda stillastående igen och ingen av de 10+ bloggar jag bevakar har uppdaterats under dagen – så varför slänger jag inte på lite bra musik och kör loss med städningen? Jag skulle lätt hinna med att fixa hela vardagsrummet nu innan det blir dags för kvällsmat om tre timmar – förmodligen skulle jag faktiskt till och med hinna HELA LÄGENHETEN. Men gör jag det? Nej. Fast nu, iochmed skrivandet av det hela, blev jag faktiskt lite pepp på det.

Steg ett: Komma ur pyjamasen, och i lite mer …riktiga kläder. Eller, rättare sagt: Av med min stickade sweater, på med en bh och en bra tröja, och sedan är jag good to go. Köra lite trevlig julmusik, dansa och sjunga och allmänt peppa loss. …enda nackdelen är att alla lampor i taklampan har givit upp, och det är relativt mörkt ute. Jag får tända massa ljus och alla smålampor!

Funderar på att göra en läshörna vid fotänden av min säng, med den nackdelen att jag då inte kommer att kunna ställa tv:n så att jag kan ligga nedbäddad och glo. Får fundera lite, det skulle vara skönt att ha en liten hörna att sitta i ro och läsa i…

Okej, let’s do this. Förmodligen skulle jag känna mig bekvämare till sinnes om mitt vardagsrum såg lite trevligare ut!
Upptäckte att jag sedan måste göra ett skolarbete, en inlämningsuppgift, till morgondagen. Oops. Får ta itu med det senare ikväll, först och främst skall jag städa av lite.

Puss på er.

Gick över min samtalsanalys lite, lade till lite kommentarer för skratt och markeringar för paus i texten. Rättade till några fel jag gjort, hittade några ord jag missat och nu är det väl ungefär så bra som jag kan få det. Jag vet inte riktigt vad mer som skall göras, och eftersom jag inte ens vet ifall vi kommer att använda mitt samtal, eller det som Lotta sitter och transkriberar (Lisas barn) så känns det dumt att bränna blod, svett och tårar på detta. Får ta med detta till skolan imorgon så att de andra får höra, läsa och känna efter om detta är bra eller inte. Kommer dock att kännas löjligt ifall vi inte kommer att använda detta nu, haha. Hoppas på tentaresultat imorgon också; jag känner mig helt nervös bara jag tänker på det och jag vill så djävla gärna ha G att det finns inte. …fast jag vet till 99% att jag får UK. (synd att jag fortfarande har hopp som räcker till och blir över för den där sista procenten då!)

Nu skall jag slå in mammas julklapp och Fredriks julklapp och slå om mommos julklapp så att den matchar resten, och sedan …är jag klar. Skall ta mig inom Helsingborg nu någon dag och köpa den där saken jag hittde åt Ida, samt försöka hitta något kul till Amanda. Har en bra plan på var jag skall leta, dock, så jag borde nog hitta något bra. Kom på världens ondaste straff åt Simon också, tror dock att jag skall stå över den idéen för att inte ta livet av den lille stackaren. Man måste ju ändå vara LITE snäll, faktiskt. (fast jag har en storslagen misstanke om att Dan skulle bli nöjd, skulle han fira fuljul med oss)

Andra advent idag, slog det mig. Jag har enormt dålig koll, men jag skyller på att min tid springer bort innan jag hinner tänka efter.

Julutmaning stulen av En Södertäljebos Liv II – Gravidblogg

Julens (och dina) hemligheter:

Har du köpt en chokladkalender?
Nej, jag har fortfarande kvar -och oöppnad!- förra årets kalender.

Har du hunnit med att köpa julklappar?
Klar med alla, utom till några av mina vänner.

Till vem är det svårast att köpa till?
Pappa, eftersom han vägrar önska sig något, redan har allt han vill ha och har gott om pengar för att köpa vadhelst han känner för.

Dricker du alkoholfri glögg?
Jag dricker inte glögg alls, men jag tycker om lukten av det.

Har det hänt att du aldrig stressat inför julen?
Jag är inte särskilt stressad nu, även fast jag BORDE vara det eftersom jag får besök om fem dagar och min lägenhet ser ut som Gehenna.

Hur många stjärnor ger du till årets julkalender?
Jag har inte tittat alls. Jag läste om den i tv-tablån och bestämde mig för att låta bli.

Säg en person som du velat säga ”God Jul” till men aldrig vågat/orkat eller kanske glömt?
Jag är väldigt bra på att säga God Jul, faktiskt. Jag säger det nog snarare till för många än för få ;)

Vem är det som julpyntar hemma hos er?
Tja, eftersom jag bor och lever ensam så …jag.

Älskar du att få julklappar eller att ge bort?
Jag uppskattar visserligen väldigt mycket att få saker, men jag fullkomligt älskar att ge bort! Eftersom min familj är apkass på att önska sig saker får jag alltid hitta på själv vad jag skall ge dem, och när de väl blir nöjda med sina presenter är jag som ett barn på julafton ;)

Vill du fira julafton utomlands eller i vårt kära Sverige?
Utomlands – been there, done that, and don’t wanna do it again. Det var vedervärdigt. Våra o-vita jular i all ära, men Sverige är hemma och det är här jag vill vara på julen.

Känner du någon julstämning nu?
Jag har julstämning inom mig året om. Tro mig, det har hänt att jag glädjestrålande har annonserat antalet dagar kvar till jul redan i maj ;)

Jag utmanar Elenaria, Caz och a4r, även fast jag misstänker att sistnämnde kanske inte är så pepp på sådana här saker ;)

Detta är för övrigt mitt 400:e inlägg! Det firar vi med lite Raptor Jesus!

Jag låg igår, precis när jag skulle till att somna, och filosoferade lite över hur människor fungerar när de interagerar mot varandra. Och jag kom fram till att det hela är som en fågeldans, eller en flört, om ni hellre så vill. Det har med personkemi att göra; matchar inte ens atomer den andres så blir konversationen eller whatnot krystad, obekväm och full av pinsam tystnad. Hittar man däremot en perfect match så kan man verkligen babbla på, känna sig väl till mods och hela tiden kunna ge svar på tal. Och det hela påminner om att flörta, förföra, charma. Man se folk i ögonen, man ler och skämtar, man skrattar åt något osynligt och öhörbart och man lindar dem långsamt ett varv till, ett varv till, ett varv till runt lillfingret. Det kanske till och med ligger i ens jargong, små antydningar men aldrig mer än subtila hintar.

Jag har allvarligt talat svårt att tänka mig en miljö där man INTE använder sig av sådana här hemliga flörtmetoder när man arbetar/pluggar/umgås/whatnot. Alltid är man värderande, läser av varandra, låter blicken nonchalant glida över folk när de närmar sig – do you like what you see? – rättar utan att vara riktigt medvetande om det till sitt hår, ler en aning blygt och sedan börjar man. Parningsdansen. Aldrig lika seriös eller medveten som en fredagkväll på puben, men ändock; det hela följer samma mönster, är det jag försöker få sagt. Och ni som läser detta, tänk igenom det här. Surely har ni någongång försökt vara charmig, kvick och lite flörtig när ni talar med någon? Och ja, jag menar mot båda könen, oavsett sexuell läggning. Är inte hela det här med att skaffa vänner ett sätt att lägga ut sig själv på köttmarknaden igen? Man vill ju inte klä ner sig, man sitter inte tyst och stumt stirrar ner i bordsskivan; man måste ju vara flörtig, visa upp sina vackraste fjädrar och visa sig charmig och rolig.

Så på så sätt är det ändå konstigt att jag är så djävla kass på att ragga! Jag har inga problem med att charma kunderna på jobbet. Jag hade inga problem att få trevliga vänner nu när jag började skolan. Jag har inga problem med att le lite extra åt bartendern för att jag vet att det innebär att han gärna är trevlig tillbaka. Jag vet inte om det kanske går ut på att ett ragg i syfte att få lite s3xx0rs, lite action i Underlandet om ni så vill, har ett såpass …well, kanske rent utav ”skrämmande” syfte att det får en att dra öronen åt sig och skrämt sitta rigid och stel på sin stol, snarare än att man flyttar närmre, lägger en hand på hans ben och låter andedräkten leka med hans hals?

Jag behöver komma ut mer. :P

…jag menar självfallet ”kasta snöbollar” och inte ”kasta snögubbar”. I may be strong (as if) men SÅ stark är jag inte! Såvida det inte är väldigt små snögubbar… Aw, det hade ju faktiskt varit ganska sött!

Solen skiner, köp gardiner. Var är snön? Det är fjorton dagar till julafton, så var ÄR snön? Jag saknar visserligen skodon att ha i sådant väder, och jag har fortfarande inte lagat jackan. Jag har inte tillräckligt tjocka vantar, jag har ingen mössa att värma min stackars skalle med – men jag vill ha snö! Jag vill bygga snögubbar, kasta snögubbar, få knallröda kinder bara av att titta ut genom fönstret… argh!

Nyvaken, i vilket fall som. Känner mig helt mosig i skallen. Jag skulle väldigt gärna vilja vara lite motiverad till att städa och sådana saker idag, men jag tror att det kommer att bli ytterligare en dag framför datorn. Well, jag har fem dagar på mig att städa som fan här hemma, och jag har en dag ledigt nu i veckan, så om inte annat får jag städa då. Eller imorgon, efter skolan. Jag måste göra klart transkriberingen idag också… Först slappa lite, dock. Sova behöver jag göra någongång runt tolv-ett inatt, så jag har ju ett antal  timmar på mig att få saker gjorda idag.

Känner mig helt förväntansfull. Dagarna, veckorna, månaderna har sprungit förbi snabbare än …uh… ilskna bin, och nu är det verkligen bara fem dagar kvar tills mamma och Zzucken kommer hit. Hur gick det till? (jag klagar inte! jag är mest bara förundrad!)
När jag jobbade tog tiden väldigt god tid på sig. Den masade sig framåt som en skadeskjuten snigel: Mina trettiotimmarshelger tog ALDRIG slut och nåde den som försökte längta lite efter sina lediga dagar – det tog en smärre evighet innan de dök upp. Dagarna tog veckor, veckorna tog månader, månaderna tog år och var åren tog vägen har jag inte en blekaste om. Tre år på det stället, känns som halva mitt liv och samtidigt som två dagar, nu när jag sitter här i Skåne – där tiden inte har något fotfäste. Det är intressant. Men som sagt, jag klagar inte! Det känns skönt att se dagarna flyga förbi ett tag. Fyller år om tre månader och sjutton dagar, så… ;)