Solen skiner, köp gardiner. Var är snön? Det är fjorton dagar till julafton, så var ÄR snön? Jag saknar visserligen skodon att ha i sådant väder, och jag har fortfarande inte lagat jackan. Jag har inte tillräckligt tjocka vantar, jag har ingen mössa att värma min stackars skalle med – men jag vill ha snö! Jag vill bygga snögubbar, kasta snögubbar, få knallröda kinder bara av att titta ut genom fönstret… argh!

Nyvaken, i vilket fall som. Känner mig helt mosig i skallen. Jag skulle väldigt gärna vilja vara lite motiverad till att städa och sådana saker idag, men jag tror att det kommer att bli ytterligare en dag framför datorn. Well, jag har fem dagar på mig att städa som fan här hemma, och jag har en dag ledigt nu i veckan, så om inte annat får jag städa då. Eller imorgon, efter skolan. Jag måste göra klart transkriberingen idag också… Först slappa lite, dock. Sova behöver jag göra någongång runt tolv-ett inatt, så jag har ju ett antal  timmar på mig att få saker gjorda idag.

Känner mig helt förväntansfull. Dagarna, veckorna, månaderna har sprungit förbi snabbare än …uh… ilskna bin, och nu är det verkligen bara fem dagar kvar tills mamma och Zzucken kommer hit. Hur gick det till? (jag klagar inte! jag är mest bara förundrad!)
När jag jobbade tog tiden väldigt god tid på sig. Den masade sig framåt som en skadeskjuten snigel: Mina trettiotimmarshelger tog ALDRIG slut och nåde den som försökte längta lite efter sina lediga dagar – det tog en smärre evighet innan de dök upp. Dagarna tog veckor, veckorna tog månader, månaderna tog år och var åren tog vägen har jag inte en blekaste om. Tre år på det stället, känns som halva mitt liv och samtidigt som två dagar, nu när jag sitter här i Skåne – där tiden inte har något fotfäste. Det är intressant. Men som sagt, jag klagar inte! Det känns skönt att se dagarna flyga förbi ett tag. Fyller år om tre månader och sjutton dagar, så… ;)