Ja, alltså. Såhär är det: Om man har varit i skogen i tre dagar och i stort sett suttit ihopkurad i en eldstad i ett fuktigt vindskydd som snabbt fyllts med rök, och sedan kommer hem och slänger ut den uppsättning kläder man har haft på sig under de här omständigheterna och låtit de ligga på balkongen i fem dagar, och man sedan vidrör dessa för att frakta dem ner till tvättstugan där de skall få saneras med hjälp av hett vatten, tvättmedel och mjukmedel – då LUKTAR MAN DJÄVLIGT ILLA IGEN. Bara så att ni vet. Så, eh. Undvik!

Fy farao.

Mitt hår börjar bli långt och trots att jag inbillar mig att jag nog kanske lite sådär förmodligen måhända vill färga det svart igen så trivs jag ju ändå med att ha det såhär rött. Det känns som *min* färg. Redhead bedhead. Rödhåriga Zombie. Folk tror ju mellan varven att detta ÄR min hårfärg, haha, även fast jag inte fattar hur de kan få för sig det för jag ser ju inte ut som en ginger trots att jag gör mitt bästa liksom. För er som inte vet: Jag är blond egentligen. Ni vet, sådan där riktigt tråkig grådaskig råttblond som man mest bara blir sur av att se. Hrm. Hennan är min räddning och plötsligt går jag ju runt och inbillar mig att jag är SNYGG också. Hujedamig.

Det är måndag, det är en tisdag och en onsdag mellan mig och lönen och jag har för närvarande 10,27 på kontot och hur det skall räcka till lunch inte bara en utan TVÅ dagar går rakt över mitt förstånd. Jag tror att jag får knapra knäckebröd till lunch eller något. Jag HAR pengar på väg in, som jag egentligen skulle ha fått förra måndagen och som sedan dess ligger någonstans i transit, men de kommer ju att dyka upp tidigast imorgon efter 13 (misstanke!) och då missar jag när alla andra knör iväg för att äta lunch och vi vet ju alla vid det här laget att jag struntar i att äta om jag inte har sällskap. Eller ja. För det mesta i alla fall. Så jag sitter väl ensam på kontoret och knaprar knäckebröd i ren förtvivlan. Typ. Pengarrrrrr. Need. ;(

Aja. Tre dagar i skogen med lite löv, blåbär och otillfredsställande militärpåse att äta – jag klarar väl två dagar utan lunch I guess.