Jag låter detta diagram visa hur det ligger till just nu:
 Det skulle vara så enkelt just nu. Ta på sig träningskläder, gå utför dörren och bara springa ett varv eller två. Eller till och med att bara klä sig varmt och gå ut på en timmes promenad i rask takt. Så varför sitter jag bara här och ugglar just nu? Varför är det så djävla svårt att hitta orken när man faktiskt HAR peppen?

Jag får se till att tvinga mig själv. När detta inlägg är postat tänker jag ladda igång min powerwalk-playlist, klä mig varmt men lätt och sedan gå en djävla runda. Jag vill ändå bort till Gustav Adolfs torg och fotografera träden där innan julbelysningen tas ner, så idag får det banne mig bli av.

I veckan som kommer skall jag kolla upp klokt hur jag skall gå till väga med friskvårdsbidrag för det gymkort jag till slut bestämt mig för (kombinerat bad/gymkort på Actic som ligger borta vid Aqvakul) och sedan har jag ingen ursäkt längre. Jaså, dåligt väder? Tough luck, du har ett varmt gym att gå på.

Tänkte se till att komma med på deras yogapass också. Jag har testat yoga EN gång men var väldigt tillfreds med det. Det fick mig att stressa ner väldigt mycket och det kändes väldigt bra efteråt. Så ja. Yoga, simning, jogging och så innebandy när det väl kommer igång igen. Jag har till och med köpt nya shorts till innebandyn, och börjat kolla efter en vettig klubba att köpa så att jag slipper snyltlåna av de andra hela tiden.

Så peppen är det ju inget fel på, inget alls! Hela kroppen skriker formligen efter att få komma ut och igång och komma i form och bli frisk och stark och BRA, men ändå sitter jag bara här på soffan och känner …orka. Meh.

Alltså overrular jag nu vad kroppen säger och så säger jag ”Ut och rör på dig!” och gör det också. Nu skall jag ta den där djävla promenaden. Puss på er! :*