Okej, då har jag testat att göra Red Velvet-cake. Stoppade smeten i muffinsformar för enkelhetens skull. Men eh… ja. Jag skulle nog ha låtit bli att baka idag. Jag har strött socker omkring mig, tappat ut en halv burk bikarbonat på en tröja, fått händerna och halva bordet (typ) täckta med röd karamellfärg och …ja. Det var inte jättekul, kanske. Grannen ovanpå har under tiden roat sig med att borra. I en kvart. Med tanke på att de borrar och hamrar flera gånger i veckan så undrar jag vad i helsike det är DE BYGGER DÄRUPPE!? Argh. Jag orkar inte.
Nu har jag duschat och smakat på en Red Velvet-muffin och det kändes väl inte så djäkla speciellt faktiskt. Förvisso var jag fortfarande mätt efter kvällsmaten, men …mja. Det gick ju såklart att äta, men det är nog inget jag satsar på att göra igen. Skall ta med 19 muffins till kontoret imorgon, så får de äta vad de vill eller inte.
Är trött och stressad och vill mest av allt gå till sängs nu (ja, redan nu) men jag skall åka till Göteborg efter jobbet imorgon (och seda jobba hemifrån Martin på fredag) så jag behöver packa och ställa i ordning vad jag skall ha med mig och så vidare. Hade missat en grej som Martin egentligen skulle ha haft med sig i bilen när han åkte i söndags, så jag har lite extra att släpa på. Men det blir nog bra så fort jag kommer ombord på tåget och hittar någonstans där jag kan få sitta ostört tills tåget ankommer Göteborg. Jag gillar inte tåg. Alls. Inte just nu. Men det får vara värt det. Får jag krama på min älskling imorgon så är allt besvär i världen värt det just nu.
Nåväl. Har en miljon saker kvar att göra (känns det som) men jag har i alla fall hunnit med två av de som kändes viktigast, så ja. Skall skriva ner ett recept och sedan lägga fram kläder för fyra dagar, SEDAN får jag borsta tänderna och kräla till sängs med min bok.
Någon ringde för övrigt på min dörr förut, men när jag tittade ut var det ingen där. Det gjorde mig nervös så jag släckte ner de flesta lamporna i lägenheten och försöker hålla paranoian i schack. Det är ju inget att oroa sig för, men jag är inte så bra på att vara ensam hemma. Vet inte vilket som läskigast; att det inte var någon där eller att det rent potentiellt faktiskt skulle kunnat vara det..?
Eep.
