Haters gonna hate. Jag är bara så sjukt trött, det är så djäkla mycket att göra hemma att jag blir vindögd, och då har jag ändå kommit igenom ungefär hälften. Men det TAR ALDRIG SLUT. När jag packat upp en kartong finns alltid två nya. Jag vill bara bli klar, så att jag kan få sätta mig på soffan och andas ut ett tag.

Men det blir fint. Lägenheten har verkligen potential att bli riktigt bra boende, jag trivs bra där redan – trots flyttkaos. Det är lite synd att den ligger precis intill vägen och att ingången till huset är precis bredvid mitt sovrumsfönster – det uppstår en del ljud som mellan varven stör mig en del. Jag kan vakna till av att någon smäller igen ytterdörren och sedan klampar upp för trappen, till exempel. Men sådant vänjer man sig vid, man lär sig att koppla bort alla störande ljud efter hand.

Martin har hjälpt mig mer än vad någon kan begära. Jag känner mig helt överväldigad över hur mycket han ställer upp för mig just nu. Inte för att jag direkt förväntar mig att han skulle rycka på axlarna och säga ”tough luck, fixa det själv”, men jag är ändå positivt överraskad över hur fin den människan är. Galet. Och han är MIN. Det ni ♥

Han åkte hem igår kväll men kommer tillbaka på fredag. Min önskan och förhoppning och mål är att jag då skall vara klar i lägenheten så att det är fint och renstädat när han kommer. Det enda som egentligen kan förhindra att detta går i uppfyllelse är hur snabbt min kropp rasar ihop ikväll och imorgon. Jag har ju driven och motivationen, men tyvärr har jag en kropp som efter fyra dagars hårt fysiskt arbete börjar tappa orken till att flytta kartonger och kräla runt på golvet med böcker. Ugh.

Jag skall se ifall jag inte kan få upp lite bilder på mitt nya hem när det är färdigt, så får ni se vad fint det är. Jag beställde just ett riktigt snyggt duschdraperi så tror att det kan bli ballt i badrummet sedan :)

Ohwell.