Dotted with hearts

Solen skiner just nu, men det ligger blygråa regnmoln utöver Danmark just nu som förmodligen kommer att röra sig hitåt inom kort. Charlie kommer över klockan tio så skall vi gå ut och fota, förhoppningsvis har vi mulet, varmt och torrt då. Regnet kan komma senare :)

Så, efter detta avsnitt av Project Runway är slut skall jag rensa minneskortet, kolla att batterierna i kameran är fulladdade och se ifall det är något som bör plockas med utöver kameraprylarna. Lite frukost, kanske :)

Drömde helt skumma saker. De sökte en bibliotekarie utan utbildning på Gotland, så jag teleporterade dit och gick in för att söka. Efter jag hade ansökt och svarat på lite skumma frågor gick jag först runt inne på bibblan, och sedan gick jag ut i Nordergravar som då låg precis utanför. Vi grillade, och på kvällen kom poliserna så vi skulle doppa gallret i vattnet men då visade det sig att vi var för långt upp i Gravarna för att det skulle finnas vatten i närheten. Jag var jättenervös och visste inte vad jag skulle ta mig till, för jag visste att jag skulle hamna i fängelse ifall de inte gillade att vi grillade i Gravarna.

Sedan vaknade jag. Meh. Dumma dröm :(

I must control the evil demon

Drömde saker som fick mig stressad. Jag minns inte folket runt omkring, men vi skulle på lajv och vi var på flykt. Jag skulle packa mina saker men missade att packa hälften, så jag skyndade tillbaka för att slita åt mig allt det sista men kom hela tiden på nya saker jag var tvungen att få med mig. Snörliv, väst, kjolar, klänningar, min rock, mantel, filtar… Den vi flydde från (eller det?) kom på mig när jag packade, och jag lyckades inte gömma mig i garderoben. Dock lyckades jag komma iväg, så jag sprang över det märkliga båt/stad-landskapet vi befann oss i och hann ikapp de jag skulle lajva med. Men det var nog de som höll mig fången egentligen?

Förvirrad och stressad. Lyckligtvis är det bara en vanlig fredag med vanligt jobb som står på schemat. Imorgon skall jag hämta ut fotografier på Expert, fotografera mina modeller mot någon passande bakgrund och chilla med Nath, och på söndag skall jag komma ihåg att göra något för min mor. Kanske man skulle ge sig på att göra ett porträtt på mammas favoritman, Clint Eastwood? :)

Vi kör en liten färgexplosion här :)

Nu skall jag klä på mig och fundera på vad jag skall göra med mitt galna hår, ser ut som ett ilsket lejon idag. Ugh. Jag börjar tröttna på att a) hitta på nya frisyrer att försöka göra och b) ändå bara köra en av två olika hela tiden. Gief längre hår, plx.

No use in calling

Tillbaka till jobb idag då. Skall ringa ett samtal nu direkt på morgonen, bortsett från det borde dagen se ut som vilken annan dag som helst.

Drömde arbetsrelaterade mardrömmar. Jag tvingades ta samtal för fel team, och deras chef var på mig hela tiden och tjatade att jag skulle ta fler, fler. Vi var för få på plats, folk var sjuka eller borta ändå, och jag hade inte tagit samtal på sju månader så jag var långsam och stressad över det. Sedan när vi tittade på siffrorna så var det ändå typ jag som tagit flest samtal? Jag var irriterad för att han bråkade med mig när jag ändå var bäst.
Det låter väl inte som en mardröm, men man får ju ta det i relation till vad som sker runtomkring mig på jobb just nu.

Mitt hår är i en jobbig fas just nu. Färgen är helt utflippad, och längden går mig på nerverna. Förhoppningsvis växer det snart förbi den här mellanlängden så att det blir lättare att sätta upp det. Det är ju det värsta med att låta håret växa ut – alla irriterande mellanlängder. Lite då och då prickar man in en vettig längd och ser klok ut i en vecka eller två, sedan har det redan hunnit för långt. Gah!

Kommer iaf att sy en hätta eller hatt att ha på lajvet, för såhär kan man ju inte se ut :<
Hoppas att mitt tyg dyker upp snart! :D

(ja se, där kom monstret i magen fram igen! hej hej, lilla monster, gå igen?)

Staff only

Jag drömde om Mötley Crüe. Igen. Denna gången var jag dock inte roadie för dem, utan fick typ vara med dem och spela lite. Först slängde de åt mig en gitarr så försökte jag spela Dr. Feelgood tillsammans med dem, men jag hamrade mest förvirrat på gitarren och försökte se cool ut. Det lät ju ändå ganska rätt. Sedan fick jag gå upp på scenen (det var en scen på scenen, typ?) och sjunga istället, så då sjöng jag Don’t go away mad (just go away) och det gick mycket bättre. Efter det rusade jag iväg till ett köpcentrum som just skulle stänga där jag fick prova en superkort kjol i ett omklädningsrum som var för litet för att man skulle få plats, så personalen tyckte att jag var rolig som tog ett steg framåt och bakåt hela tiden. Jag köpte kjolen, i alla fall. Den slutade precis nedanför rumpan och var mjuk och söt och leopardmönstrad. Eh, och hittades på barnavdelningen. Den hade även hängslen. Sedan gick jag på någon fest där jag hamnade bredvid någon som kanske var från Mötley, kanske inte. Han hade annat utseende. Han raggade stenhårt på mig, vilket var lite läskigt, och sedan blev vi kidnappade av dem. Eh. Sedan vaknade jag.

Jag skickade länk till mitt försök till fan art till Nina Flowers i en kommentar igår – och han svarade idag och gillade den :D <3 Squeee! *happy dance*

Madness

Nästa steg i ansökan mot den nya positionen skall som sagt var ske idag. Jag känner mig uppstressad – inte så mycket för att den nya positionen och den biten gör mig nervös, utan för att det blir den andra dagen mitt ordinarie jobb blir lidande på grund av denna utdragna process. Det känns helt enkelt inte helt OK att jag inte får gjort mitt normala jobb idag :<

Har sovit gott, men drömde mardrömmar nu på slutet. Tror jag. Jag minns inte vad jag drömde mer exakt, men det var väldigt hotfullt och dystert. Ugh. Mardrömmar är aldrig en stabil grund för en bra dag :/

Joggade en bit med Nathaniel igår. Det kändes mest väldigt skumpigt, så jag satsar nog på att cykla istället – de dagar jag är ensam måste jag kunna lyssna på musik utan strul, och det är lite svårt när man skumpar vägen fram. Är dock glatt överraskad av min sport-bh som ändå gav såpass mycket stöd, nice! Körde 30 situps när jag kom hem också, behöver komma igång med det där igen. Jag börjar se flubby ut ;(

Skall prova kontakta Korps Handelsbod idag för att se ifall de fortfarande är aktiva (ingen uppdatering på hemsidan sedan 2010, facebooksidan död sedan 2010/12) så skall jag beställa mitt tyg ikväll och hoppas på snabb leverans ^^ Drömmen vore ju att få tyget innan nästa helg! :) Skall inventera hur mycket vliselin jag har liggande också; jag föredrar att använda det framför mönsterpapper. Är dock lite osäker på om mitt mönster finns kvar eller är uppätet av intentinget, i så fall behöver jag fixa ett mönster också.

Nu skall jag klä på mig och rusa till jobb, wish me luck! :)

Jeepers creepers

Väldigt konstig dröm som hela tiden gränsade till mardröm. Obehaglig som sjutton. Vi var Astartes. Det var någon kombination av lajv, rollspel och verklighet, så vi sprang runt och var våra roller. Vi var hela tiden tvugna att lämna folk bakom oss, världen var på väg att gå under eller bli överfallen eller liknande, så när vi satt oss i vår lilla båt på floden för att åka vidare (”båten” var helt fyrkantig och såg ut att vara gjord av korgmaterial) så var det en kille som inte hann med. Han skrek efter oss och vi låtsades först inte höra honom, men det var så hjärteslitande att höra hans förtvivlan att ha blivit kvarlämnad att ledaren (Big?) till slut vände tillbaka för att hämta honom. Båten skrapade nu mot flodbotten eftersom vi var för tunga, och de var alla missnöjda att den extra killen nu var med. Jag behövde inte oroa mig, för jag vägde minst.
Vi kom in till stan, som var området runt Bingebyhallen. Vi skulle dela på oss för att scanna området – nu hade vi plötsligt inte rustning på oss längre utan sprang runt som vi vanligtvis är klädda och som oss själva, inte som våra Astartes. Jag sprang först iväg med två stycken bort mot snällkiosken, och en av de två var killen som blev kvarlämnad tidigare. Den andre, som var med i spelgruppen, bad mig att gå tillbaka för att hjälpa den andra halvan av gruppen. Jag var inte direkt nöjd över att behöva ta mig tillbaka den sträckan ensam, man visste ju aldrig när faran var över oss, men jag sprang tillbaka ändå. Det var underförstått att han som inte tillhörde gruppen skulle bli dödad, och jag ville inte vara vittne till det.
Tillbaka vid Bingebyhallen satt vår ledare och försökte laga båten, men blev hela tiden påhoppad av folk som ville åka med. Folk anföll honom, och en liten pojke blev stucken i halsen med ett svärd när han försökte hjälpa vår ledare. Jag skuttade bort till honom och kollade att han var någorlunda OK, och gav honom en helande injektion med min nartheticum (jag har INGEN aning hur det stavas :D). Just nu hade jag på mig en gul/röd-randig tröja och var ganska poppig, och jag fnissade lite åt att vi låtsades vara Astartes. Men trots att jag hade svårt att hålla masken och allvaret uppe så visste jag att vi alla var i så djävla stor fara om vi inte kom vidare här ifrån.

Men då ringde väckarklockan. Djävla wall of text där, men det är så detaljerat jag minns. Eller ja, jag minns ju andra saker, men inte som tillför någon substans till min redan för stora wall of text.

Unrelated note: Vi skall grilla och spela rollspel imorgon. Deathwatch, om ni undrar. Håhå jaja. Bortsett från det så vet jag inte varifrån jag kan ha hämtat inspiration till den där galenskapen, mer än att jag skall på lajv i juli.

Såhär blå var jag igår, först på jobb och sedan när vi gick ut och åt med pappa: