Förra årets gran :)

Första decemberrrrrrr! 23 dagar till julafton; tretton dagar tills vi åker! …ni inser att jag kommer att göra såhär cirka varje dag, va? Nedräkning och datum osv? Bara att gilla läget! :D

Jag sov …gott? Typ? Jag vaknade en gång vad jag minns, och det var en timme innan jag skulle gå upp så jag somnade bara om. Kallt, dock. Mitt sovrum är så kyligt, till skillnad från resten av lägenheten märkligt nog. Idag är jag snuvig. Snörvlar och har mig – jag har dock inga andra symptom som skulle innebära en förkylning eller annat, det är bara näsan som surar.

Men hörni. DECEMBER! ÄNTLIGEN! Idag skall jag som sagt var få färdigt köket, samtidigt som jag har henna i skallen :) I matväg köper jag nog bara hem lite bröd så blir det macka, så ”slipper” jag lägga tid på att laga mat mitt i allt. Det blir därmed julmusik på högsta volym och julpepp och julgodis och bara GÖRA FINT.

Apropå julmusik så har ju Mix Megapol samma upplägg som förra året: BARA julmusik under hela december. Går att lyssna på online, så det är vad jag har igång under arbetstid nu. Förra året lyssnade jag hela månaden, med ett par korta undantag där jag istället behövde lite Spotifymusik, typ Dimmu och sådant ;D

Insåg just att jag missade att ta mitt piller idag. Magmedicinen. DET om något visar ju hur mycket stabilare min mage har blivit – att jag inte ens tänker på att ta medicinen för den. Får ta pillret när jag kommer hem istället, den borde klara sig under dagen. Jag har två Novalucol i värsta fall.

Men ja. Jag går in i december med huvudet upp och fötterna ner och känner mig mest förväntansfull och pipglad. Gårdagens arbetsdags minskade ångesten radikalt, nu skall jag bara lyckas hålla det så. Jag känner ju av att jag har monster i magen idag, men om jag inte matar dem med stress och oro kanske de inte växer sig så stora denna första december.

Yay!

Julfika med Eva och Andreas avklarad! Tomteskum, skumhjärtan, pepparkaksballerina och kanelgifflar pga alla saffransgifflar var slutsålda. Vi drack julmust och snackade skit och det var bra grejer :D Nu har jag dock ont i min axel och tror att jag trots att klockan bara är baaarnet ger upp på julstädandet för idag för att låta armen vila.

Jag gick upp vid halv nio imorse och har sedan dess storstädat badrummet, främst. Jag har även städat i kök och vardagsrum (igen) och hallen och haft mig, men det finns en del kvar att göra. Jag tar det i veckan, dock. Jag har en tillräckligt bra grund för att det bara skall krävas en stund varje dag för att få ordning på det innan helgen + hinna få upp pyntet, så yay me! :)

Skall fixa lite att käka nu strax, och sedan blir det nog lite Netflix på soffan innan jag går och lägger mig. Klockan är ju bara halv sex liksom, så det finns ganska mycket kvar av kvällen innan det är sovdags :P

Jag skall i alla fall slå plast om fikat, så att det håller. Kanske tar med det till jobbet imorgon, eller så får väl någon mer komma över och fika liksom. Låt inte fika gå till spillo!

Jag borde hämta ett paket på Hemköp men jag tror inte att jag orkar dra mig ut mer ikväll. Det är stormvarning utfärdad för kvällen och natten, men det är nära till Hemköp. Får se vad jag känner för efter att jag har ätit sedan, kanske vore skönt att röra på benen lite efter att jag stoppat magen full med mat. VI FÅR SE. Det är julklappar, i alla fall! :)

OKEJ. Fixa saker. Chopchop! :)

Sådana saker som är DÖDSVIKTIGA när man är barn. ”Det är inte riktigt jul om man inte x och y!” liksom. Man tycker att ritualer och traditioner och sådant man är van vid är det enda sättet att göra saker på. Man tycker att andra gör FEL om de inte gör som vi. Och detta är sanning och lag och det viktigaste på hela året. Så mycket kärlek i alla dessa traditioner. Så mycket hjärteslitande nostalgi i att djupdyka ner i Hur Det Var när allt var sanning och lag och det enda sättet man skulle göra saker på för att det skulle vara Korrekt Rätt Jul. Så jag önskar att jag får ge mina barn samma upplevelse som mina föräldrar och min familj gav mig, att de har samma barnsliga bestämdhet över hur det SKALL vara. Och herregud magin som infinner som om inte tidigare så under kvällen före julafton när mamma kokar knäck och vi spelar Bingolotto och skinkan står i ugnen och sprider sin vansinnigt goda doft och om man har tur och fortfarande är uppe när skinkan är klar så får man en bit och kanske en bit till och någonstans mitt uppe i allt detta smyger man ner i gillestugan och spanar på julgranen som pyntats tidigare samma dag och klämmer lite på klapparna som lades under efter att vi pyntat färdigt.

Jag saknar detta. Jag försöker upprätthålla samma energi och kärlek och pepp och julkänsla idag som jag hade då, men det är svårt. Jag tror att det svåraste är att omvärlden liksom inte hänger med? Jag kan peppa allt jag vill men folket jag firar jul med har ju sina egna sanningar och lagar att följa och någonstans clashar vi. ”Vi byter inte julklappar i år, vi kör det här julklappsspelet istället” och visst, det är ju fint det också, men jag älskar ju att få hitta de bästa klapparna och få slå in dem och stå hemma i köket och mysa och dricka glögg och lyssna på julmusik och matcha papper med snöre och etiketter och liksom ba DENNA ÄR SÅ FIN och veta i hjärtat att jag kommer att göra personen glad.

Jag tror att tinyCarina hade varit sjukt upprörd över den julafton jag firade för ett gäng år sedan, med mitt ex och hans mamma och min lillebror och allt var ganska kasst och jag hade åtta timmars tvättid (vilket kändes som den enda höjdpunkten på dagen typ?) och det här var vår gran:

En julgranskula i form av en julgran, hängande i ett dött IKEA-olivträd. KANSKE inte min favoritjul? (ändå julklappar, alltid något!)

Året efter bodde jag i Malmö och lagade mat åt mamma och Zzucken och Franzi och sedan kom Martin på kvällen och det var underbart. Det var en så himla fin dag. Det snöade kvällen innan och jag och mamma och Zzucken och Franzi satt på JP’s runt hörnet där jag bodde och åt hamburgare och bara njöt av varandras sällskap och plirade ut i snön och såg fram emot julafton. Och vi pratade om hur kul det hade varit med Singstar men jag hade inget PS2 och jag skickade till Martin ”hur svårt tror du att det är att hitta ett PS2” och han svarade ”äh det behöver du ju inte” och jag bah nej kanske inte och sedan fick jag ett av honom i julklapp dagen efter och han hade ju fått panik när jag dagen före julafton plötsligt kom på att jag borde köpa ett och herrEGUD jag orkar inte hur mycket jag älskar honom (skriver jag samtidigt som jag på allvar blir tårögd av hur överväldigande mycket känslor jag har för den här nörden som är MIN EGEN)

Jag tänker förvarna att det kommer att bli sjukt mycket julposter här nu, i vanlig ordning. Men glada peppiga OMFG ALLT JAG ÄLSKAR MED JUL-poster är kanske aningens roligare att läsa än dag ut och dag in av ondska i magen och dåligt psykiskt mående och allt sådant, eh? Jag menar, pest, kolera eller julstämning? ;)