Jag börjar ge upp. Jag har liksom knappt kraft kvar till att fortsätta kämpa heller. Det är samma djävla visa natt efter natt, jag får inte sova klokt. Jag kan inte minnas att jag ligger och vaknar sjukhundra gånger, jag har inte svårt att somna, jag brukar inte ha svårigheter att somna om när jag vaknar (det händer, men långt från varje gång) och jag ”vaknar” alltid när klockan ringer. Men någonstans går det snett. Jag är så trött att jag vill slå till någon. Det värker i kroppen, jag har ont i huvudet, ögonen är svullna och missnöjda och jag känner dag för dag att det börjar bli för mycket. Jag blir trött sjukt snabbt på jobb helt plötsligt, och det segar ner hela arbetsdagen för mig för jag kan inte hålla det tempo jag vill eftersom jag saknar energin för det. För helvete.
Jag vet verkligen inte vad jag skall göra åt saken. Jag har försökt gå och lägga mig tidigare, men det gör ingen skillnad. Jag ligger inte och stressar upp mig innan jag somnar, istället ligger jag och läser i lugn och ro, tömmer huvudet på tankar och somnar sedan utan att känna mig nervös eller något.
När jag hade sömnproblem av den här skalan sist var när jag åkte på panikångest i samband med en grej på jobbet, men då låg jag ju också och nästan skakad i ren ångest och stress innan jag somnade, så att jag vaknade till 5-6 gånger om natten då var inget konstigt. Nu kan jag inte minnas att jag vaknar till mer än en eller kanske två gånger om natten, men det är tillräckligt för att stupa mig totalt inför arbetsdagen.
Vad kan jag göra?
Minns för övrigt lite mer av nattens dröm än tidigare. Tror inte att det är tillräckligt för att det skall göra någon bra historia, men det var jag, Robin och Mia som var på kalas (tror jag?) och sedan gick vi genom väven och hamnade i något konstigt parallelluniversum. Där fanns det söta hundvalpar i en bur men det som var ännu sötare var de små marsvinen som såg ut precis som hundvalparna fast i marsvinsformat, och det var synd om dem så vi tog hand om dem och bäddade ner dem bland handdukar. Sedan skulle jag och Robin sno leksaker från barnen när de var upptagna med att titta på någon skränig film om enhörningar, så vi hade inga problem alls att gå förbi utan att de märkte oss.
…undrar om det hjälper om jag ställer ett baseballträ bredvid sängen och ser till att knocka mig själv medvetslös varje natt innan jag skall till att sova? Slår man tillräckligt hårt borde man ju faktiskt kunna vara utslagen i en sisådär sju-åtta timmar. Nackdelen är dock att man nog har lite huvudvärk när man vaknar…