Zzzombie

Jag börjar ge upp. Jag har liksom knappt kraft kvar till att fortsätta kämpa heller. Det är samma djävla visa natt efter natt, jag får inte sova klokt. Jag kan inte minnas att jag ligger och vaknar sjukhundra gånger, jag har inte svårt att somna, jag brukar inte ha svårigheter att somna om när jag vaknar (det händer, men långt från varje gång) och jag ”vaknar” alltid när klockan ringer. Men någonstans går det snett. Jag är så trött att jag vill slå till någon. Det värker i kroppen, jag har ont i huvudet, ögonen är svullna och missnöjda och jag känner dag för dag att det börjar bli för mycket. Jag blir trött sjukt snabbt på jobb helt plötsligt, och det segar ner hela arbetsdagen för mig för jag kan inte hålla det tempo jag vill eftersom jag saknar energin för det. För helvete.

Jag vet verkligen inte vad jag skall göra åt saken. Jag har försökt gå och lägga mig tidigare, men det gör ingen skillnad. Jag ligger inte och stressar upp mig innan jag somnar, istället ligger jag och läser i lugn och ro, tömmer huvudet på tankar och somnar sedan utan att känna mig nervös eller något.

När jag hade sömnproblem av den här skalan sist var när jag åkte på panikångest i samband med en grej på jobbet, men då låg jag ju också och nästan skakad i ren ångest och stress innan jag somnade, så att jag vaknade till 5-6 gånger om natten då var inget konstigt. Nu kan jag inte minnas att jag vaknar till mer än en eller kanske två gånger om natten, men det är tillräckligt för att stupa mig totalt inför arbetsdagen.

Vad kan jag göra?

Minns för övrigt lite mer av nattens dröm än tidigare. Tror inte att det är tillräckligt för att det skall göra någon bra historia, men det var jag, Robin och Mia som var på kalas (tror jag?) och sedan gick vi genom väven och hamnade i något konstigt parallelluniversum. Där fanns det söta hundvalpar i en bur men det som var ännu sötare var de små marsvinen som såg ut precis som hundvalparna fast i marsvinsformat, och det var synd om dem så vi tog hand om dem och bäddade ner dem bland handdukar. Sedan skulle jag och Robin sno leksaker från barnen när de var upptagna med att titta på någon skränig film om enhörningar, så vi hade inga problem alls att gå förbi utan att de märkte oss.

…undrar om det hjälper om jag ställer ett baseballträ bredvid sängen och ser till att knocka mig själv medvetslös varje natt innan jag skall till att sova? Slår man tillräckligt hårt borde man ju faktiskt kunna vara utslagen i en sisådär sju-åtta timmar. Nackdelen är dock att man nog har lite huvudvärk när man vaknar…

För en månad sedan…

…så satt jag här. Utsikten hemma från pappas veranda i Zamboanguita på Negros, Filippinerna. Inte helt fel att sitta där och titta på utsikten och äta sin baconfrukost inte!

Känner att jag går miste om något när jag glömmer bort mina drömmar såhär. De betyder något. De försöker säga mig något. Men jag har inte en aning om vad för i sekunden klockan ringer så skringras allt och jag har inte tillräckligt med grepp för att hålla det kvar. Mööh.

Idag blir det wok till lunch, för det stod jag igår kväll och lagade här hemma! Var ju ytterst huslig igår och både städade, putsade fönster och lagade mat. Orkade dock inte baka, så får se ifall det blir tid till det ikväll. Vet inte om vi skall spela rollspel ikväll, men känner mig inte så galet pepp på det i ärlighetens namn. Hade nog hellre bakat och tagit en promenad, för spelar vi så hinner jag inte gå alls idag… Mrrf. Får se vad som är tanken, det vore ju egentligen kul att få träffa spelgruppen lite också.

Just nu ligger jag helt efter i dagens förberedelser. Fastnade i Illustrator i tjugo minuter så jag måste snabbt som sjutton göra mig klar nu så att jag kommer ifatt ^^

En dag, kanske länge än, skall du vaggas till ro

Foto: Monica Hansson

Två nätter i rad har jag vaknat upp efter väldigt mycket action på drömfronten, men jag minns inget alls, i stort sett. Fruktansvärt irriterande, för det känns som att jag saknar ett stort stycke här. Ugh. Har inte sovit bra, heller. Inbillar mig att jag är mörk under ögonen, och känner att jag är seg i hela kroppen. Gnäll gnäll.

Nåväl. Blir väl piggare bara jag kommer iväg till jobb och kommer igång med arbetsdagen. Jag gillar måndagar på så sätt, de är snabbt överstökade och man är alldeles för trött för att inse att man är trött :P

Tvättdag igår, så jag inbillar mig att det kommer att bli lät att hitta kläder idag. Och jag tänker inte tupera håret på hundra år nu, det tog sjukt lång tid att reda ut det igår efter två kvällars trassel, haha ^^

Hade igår på mig ett par byxor som alltid är alldeles för stora. Upptäckte förskräckt när jag tog dem på mig att de satt jättebra, vilket skulle innebära att jag lagt på mig typ en decimeter kring höfter och midja. Så oerhört lättad när byxorna nästan ramlade av när jag var ute och gick i dem, de var lite krympta i tvätten men drog snabbt ut sig  till normal storlek igen… Haha, så nervös där ett tag.

Svarta Madam

Foto: Richard Scholtz
Hatt: http://tegelstenclothes.com/

Ytterst förvirrad när jag vaknade imorse. Förstod inte alls varför klockan ringde, det är ju helg! Eller..? Jag tog det säkra före det osäkra och gick upp. Men HELVETE vad trött jag är just nu. Dock verkar det som att jag fått sova hela natten igenom, wooo!

Försöker nu vakna till liv till tonerna av lite Dead Can Dance. Väldigt bra. Jag är nöjd. Kommer dock att spendera lite tid till att försöka lokalisera mig var jag är i tidsflödet känner jag. Det är onsdag idag. Det innebär att det var tisdag igår och jag missade min tvättid i ren utmattning efter arbetsdagen för att jag fick för mig att den var idag. Hepp.

Skum djäkla dröm också. Minns inte allt. Men jag tror att den var del av att jag trodde att det var lördag idag. Skånetrafiken, skum fest, bussar hit och dit…

Känner att jag mest postar sjukt ointressanta saker här. Är det något ni vill veta? Något ni tycker att jag borde ta ställning till? Något som hade varit kul om jag skrev mer om? I wanna knoooow. Lämna en kommentar här om ni har något på hjärtat, så kan jag ju bli lite mer spännande för er, wooo!

Nu skall jag hitta kläder. Hepp!

Jag slipper ju såklart gärna att ha ett skitstort blåmärke på rumpan, men vad fan hände med att vara konsekvent?

Foto: Mia Schlyter

Så igår hittade jag då alltså ett nytt, för mig helt främmande blåmärke på högerknät. Det gör ont, det är format helt konstigt och det har en väldigt mörk brun nyans. Ingen aning varifrån det kommer, min enda teori är att jag på något sätt reser mig helt fel när vi skall upp från golvet på dansen, men jag vetefan.

Igår fick jag ett djävligt vasst knä MITT på högra delen av rumpan vilket gjorde så sjuuukt djävla ont och fick rumpan att dela bort (folk skall inte hoppa i sängen argh!), men detta verkar jag inte ha fått något blåmärke av!? Kul att min kropp är så konsekvent…

Drömde mardröm mitt i allt. Det låter förmodligen inte det minsta läskigt, men det var en sjögurka eller något. Det var en gurka. Med insektsben. Typ stora djävla gräshoppeben. Fyra stycken hade den. Och någon tyckte att det var kul att peta på mig med den här djäkla tingesten?! Vaknade upp med en gläfsande flämtning, men var för trött för att hålla mig vaken så däckade ganska snart igen.

Om två timmar går mitt tåg till Göteborg. Jag inser att jag är uppe i FÖRBASKAT god tid just nu, men jag vill inte glömma att packa något så jag har hellre gott om tid på mig :)

Lär inte posta något mer här innan imorgon kväll, men ni kan ju ta en titt senare om ni vill. Kanske mobilbloggar något eller så :) Kram!

Som vanligt är det inte apan på bilden som har skrivit dagens läsarbrev

OBS! Apan på bilden må se ond ut, men har inget med följande händelse att göra!

Så ja. Typiskt Zombie bestämde jag mig mitt i all uttråkan att det var dags att se på film istället, eftersom jag spelat Crimecraft så att handlederna värkte (känner fortfarande av lite muskelsmärtor i den högra, morr!) så jag satte mig och såg på The Resurrected. Vi vet ju alla att jag är skräckfilmsälskare och att jag inte blir rädd för mycket i filmväg, men samtidigt var jag ensam hemma och har en sjukt god fantasi, så det var väl lite småjobbigt när jag skulle ta mig genom mörk lägenhet för att krypa ner under täcket i ett sovrum jag inte kunde belysa förrän jag låg på min plats.

Drömde mardrömmar. Tror dock inte att detta var det minsta relaterat till mitt filmval, jag hade förmodligen drömt detsamma om jag ägnat kvällen åt att se på My Little Pony. Jag var jagad av en vän, eller kanske av en kombination av två vänner (han bytte utseende för en kort sekund där mitt i). Jag gjorde allt jag kunde för att fly, men han fick hela tiden fast i mig, så jag var tvungen att skada honom för att komma loss. För varje gång jag skadade honom blev han argare och farligare (såklart) och jag blev mer och mer desperat att komma undan. Jag ville inte skada honom, jag ville bara få flyga iväg. (jag kan flyga i mina drömmar; det är underbart men i marddrömssyfte är det fruktansvärt). När han till slut fick fast i mig och jag inte längre kunde komma undan så vaknade jag.

Sjukt trött. Klockan var sju då, jag somnade någongång runt tre. Nu vid nio känner jag mig inte så mycket piggare, haha :D Men som sagt, skall ut i skogen idag wooo! Ser dock inte ut att vara det bästa av väder, men mulet fungerar väl det med… I just want the dramas!

Skrämseltaktik

Foto: Mia Schlyter

Väntar fortfarande på Martins halva av bildserien vi tog ovan, men han har varit sjukfrånvarande sedan jag kom tillbaka från min semester så det är bara att fortsätta vänta. Förhoppningsvis finns det med minst lika många favoriter hos honom också!

Så djäkla creepy när jag vaknade imorse. Jag var övertygad om att jag såg en sådan där bländskugga av Nathaniel sätta sig upp och försöka ta kort på mig med min kamera. Ni vet, när man blir  bländad och allt börjar lagga efter? Jag såg detta hända ett par gånger, men när jag tittade och tänkte efter insåg jag att han legat och sovit hela tiden. Lagom läskigt.

Apropå fotografering så skall jag och Mia ut på fotoäventyr på söndag! Det kommer att bli awesome! :)