månadsarkiv: oktober 2015

176 cm Zombie (ibland) (snart)

Publicerat av

10699214094366

Dagens lunchklipp är ovanstående stövlar ↑

De skulle kosta 499:-, men det måste ha varit något fel i kassan för jag fick dem tydligen för 299:- istället. Nu skall vi se ifall denna Zombi-bambi kan lära sig att gå obesvärat i lite högre klackar än vanligt. De här liknar mina dragqueen-stövlar men är lägre än så, så jag tänker att detta kanske är den level man måste ta mellan låg klackar och RIKTIGT höga klackar, typ.

Det är tre timmar kvar av arbetsdagen och snart vankas det tydligen fyra sorters tårta på fyran. Initiellt kände jag mig väldigt pepp på tårta och mingel, men just nu känner jag mig mest trött och osugen. Jag tror att jag tar en banan och sitter kvar på min plats och jobbar istället, så kan jag smita en kvart tidigare sedan.

Men okej. Hörni. Det är dags att snacka lite om mitt hår. IGEN.
Jag har nu två månaders utväxt, vilket är awesome. För en gångs skull är jag verkligen pepp på min egen, naturliga hårfärg och hur djävla fint är inte det egentligen? Jag som färgat sedan jag var 14, liksom. Och jag vill ju ha mer och mer av håret i rätt färg, men just nu har jag det som förut var rött och som numera går mellan guld och brunt och rött och jag vet inte vad. Jag kan ju liksom inte bleka det håret utan att det kommer att paja utväxten, men det känns som att det inte längre kommer att göra någon skillnad att liksom fortsätta hoppas på att shampoo och balsam kommer att göra något. I början var det ju att jag skulle ”tvätta ur” den färgen vi satte i i frisörsalongen, men nu har det tagit stopp. Så hur gör jag nu? Jag vet inte om det liksom bara är att boka ny tid och i så fall få proffshjälp att bleka ur det nu. Sist så nämnde de ju slingor, så det är väl den vägen man skall gå i så fall, men det gör jag INTE själv. Jag har redan betalat ett par tusenlappar för att försöka rädda håret efter mina senaste experiment med det så ;)

VI FÅR SE. Just nu är jag mest sugen på att allt hår skall matcha färgen som kikar upp vid skalpen på mig.

Idag går jag inom H&M på hemvägen. Jag är sugen på något nytt till garderoben. Kanske något som matchar mina nya stövlar – eller något jag kan ha på mig på middagen i helgen.

Dagen har i alla fall blivit lite bättre. Morgonen var jobbig. Jag tog bussen till jobbet och när jag suttit här en halvtimme kunde jag inte ens minnas att jag vaknat och tagit mig hit. Allt var förvirrat. Jag minns visserligen fortfarande inga större detaljer om dagens bussresa. Eller ja, jag tog trean. Jag minns mer av det när jag faktiskt fokuserar på det. Det är ju egentligen oviktigt. Jag ogillar bara att jag då och då är i dimma. Jag vill vara skarp.

*som en kniv*

För övrigt fick jag en ny hårddisk av Martin i helgen, så jag skall kanske se till att få tummen ur och liksom SORTERA allt i datorn snart. Det hade varit fint att veta var allt ligger och slippa behöva lägga tid på att hitta Den Där Bilden eller Har Jag Den Filmen, liksom. Vi får se, kanske pillar lite på det ikväll medan tvätturerna.

Helgen

Publicerat av

Halv elva på en söndagkväll ställer man sig INTE och borrar och hamrar i sin lägenhet, FYI. Efter att grannfan ovanpå väsnats i en kvart igår kväll (igår NATT!) så slet jag på mig kläder och stack upp en våning, där vi plötsligt stod tre grannar och bankade på dörren och sade åt de nyinflyttade dårarna att det kanske inte är så djävla bra ifall vi måste ringa störningsjouren på dem det första som händer efter att de fått tillträde till sin lägenhet. Djävla idioter.

Grannen på min våning röker fortfarande så illa i sitt hem att hela korridoren stinker när man kommer hem.

Någonstans mitt i allt detta är jag och min måndagsångest. Jag drömde något som jag känner att jag måste komma ihåg, men jag vet inte alls. Klockan ringde, jag lade mig på sidan en stund och nu minns jag knappt ens att jag har sovit. Jag är trött. Jag är inte bara sömnig, jag är även väldigt trött på så djävla mycket annat. Det blir så. Måndagar är värst, tisdagar är lite mindre illa och sedan blir det sakta bättre fram tills helgen. Helgerna kan jag andas. Jag behöver min Martin.

Jag åkte upp till Martin i fredags efter att vi spelat ett parti Exploding Kittens på kontoret och jag blivit bjuden på fin hallonöl av Fox efter att jag insåg att ölen jag så glatt öppnat var en alkoholfri Staropramen. Tågresan gick bra, jag sov större delen av vägen men fick se lite av hallandskusten i skymmande solnedgång och det var värt. På lördagen firade vi Yvonne och jag körde oss fram och tillbaka + upp till Nödinge för att handla lite. Olof kom över på kvällen så han och jag satt och såg på när Martin spelade TV-spel en stund. På söndagen firade vi min mamma vilket innebar häng med min bror och hans lilla familj. Jag fick klappa bebis! Allt var bra :) Jag fick köra hem efteråt, och sedan blev det lite soffhäng med Martin innan han körde mig till tåget. Tågresan var sjukt tråkig, det var för mörkt för att man skulle kunna se något genom fönstret och jag var varm och trött och hade ont i alla leder och ville bara hem till min säng. Och så fort jag hamnade i säng började alltså grannen ovanpå göra oväsen ifrån sig. Hepp.

Kanske de grannarna inte blir så arga om jag ringer mommo? De förra knackade ju i golvet eftersom de inte alls gillade att jag högljutt ropade korsordssvar till någon som uppenbarligen inte hörde, klockan halv åtta på kvällen. Jag vet inte jag, det är väl lite tidigt för att störa sig så illa på något som tog en kvart?

Nåväl. Tvättid idag, inga planer för veckan, Göteborg igen nästa helg för vi skall på middag på lördagen. Vi kör på.

Allt och inget

Publicerat av

Gårdagen kändes ändå märkligt produktiv, fast den väl egentligen inte var det. Vi hade tre timmars utbildning i hur man motverkar diskriminering på arbetsplatsen, och efter det tog jag min promenad hemåt och svängde inom Hemköp, där jag hämtade ut paketet till Martin + köpte macka. När jag kom hem åt jag macka och kollade på ett avsnitt av Project Runway, och sedan fixade jag en grej vid datorn i strax över en timme. Strax efter halv åtta mötte jag upp med Eva på Pizzeria Ramona där vi åt pizza och snackade skit i en timme innan jag gick hem och packade inför dagens tur till Göteborg. Jag lyckades faktiskt genomföra hela packningen igår – något som låter som hur enkelt som helst men problemet är ju alltså att jag VARJE GÅNG bestämmer mig halvvägs in i packandet att ”jag packar klart imorgon bitti” och sedan får stackars Nyvakna Carina försöka reda ut vad gårdagens Lata Carina inte kände för att fixa. Det är en klar fördel att packa när man är lat jämfört med när man är nyvaken och har noll koll på annat än att det är fredag och jag borde lägga någon form av kläder i den här väskan va??

Det var tydligen bröstcancerdagen igår, enligt min kalender. I år har jag sluppit alla dessa djävla ”Skriv var du lägger väskan när du kommer hem TIHI TIHI” och ”Skriv vilken färg du har på bh:n TIHI TIHI” eller ”Skriv längden på ditt hår HÖHÖ” och det känns bra. Jag är fortfarande väldigt starkt av åsikten av man hellre skall vara tydlig med vad det gäller. Bröstcancer är skit och drabbar både kvinnor OCH män. Alla har bröst, det har liksom inte med ”den kvinnliga formen” att göra. Med bröstcancer i släkten (min mommo) så finns alltid en risk att det är något jag själv kommer att drabbas av – eller min mamma, för den delen. Vi är liksom i lite större riskzon där än någon som då alltså INTE har bröstcancer i släkten. Så nej, det är väl inte riktigt något jag tycker att man skall hålla på att tramsa och skojsa till det om och göra folk irriterade över. (vi skall inte ens snacka om vad jag tycker alla kampanjer som går ut på ”RÄDDA BRÖSTEN” för för helvete, är inte människan som brösten sitter på cirka 100 000 000 000 gånger viktigare??) (ja)

Jag håller i med mina morgonsmoothies. Det har väl inte blivit någon större skillnad på kroppen än, men det kan ju liksom bero på att jag inte har tränat på typ tre veckor. Jag VILL träna, jag har bara noll ork och lust och motivation just nu. Jag veeeeeeet att bara jag kommer ut och igång så är det inga problem sedan, då är det bara att hålla igång, men …gnörghl. Orka.

VI FÅR TA OCH LÖSA DET.
Slita ut tummen med våld och så BA GÖR.

Ohwell.

Jag måste lyckas få till en fungerande rutin hemma. Jag blir för lätt distraherad av allt annat i livet och sedan får jag för mig att saker är jobbigare än de är, och till slut växer sysslobergen tills man riskerar att dö ifall man får dem över sig och det är ju djävligt svårt att få till det då. Gör direkt. Plocka undan direkt. Diska direkt. Lägg i tvättkorgen direkt. Städa direkt. Vik kläder direkt. Jag är inte så hemsk som det låter, men det är tillräckligt för att jag skall bli överväldigad av det och så stagnerar allt. Liksom… fixa.

Jag vill ju ha en whiteboard egentligen. Jag vill ha en tydlig plats där jag kan skriva upp dagens schema och kunna bocka av vad jag har gjort. Jag är väldigt visuell när det kommer till sådant så att ha en lista över ”Onsdagssysslor” t.ex. hade varit djävligt bra. Jag skall fan leta rätt på en bra whiteboard att sätta i hallen…

Nåväl. Jag har jobb att göra och timmar att räkna tills jag är framme hos Martin. Vi hörs på måndag igen hörni <3

Två dagar typ

Publicerat av

Lunchpromenaden gick bra. Jag hittade väl *typ* vad jag ville ha till Yvonnes kort, så det blir lite hemmasnickrande med det sedan så får vi se vad det blir av det. Passade även på att ta en snabbis inom ÖB för att köpa ramarna till mammas present, så nu skall allt bara slås in så är det klart inför helgen :) Det känns bra!

Jag skippar planen på långpromenad hem och tar istället friskvård med lToro om en liten stund för en solig promenad i Pildammsparken. Då kommer jag hem i god tid och kan chilla hela kvällen, samtidigt som jag kommer att nå mitt stegmål för dagen :)

Idag testar jag tusen VPN-tjänster för mobil (well, jag har nog i alla fall 40-50 appar nedladdade för detta ändamål…) och det är så djävla tråkigt. Jag glider runt på samma djävla webbsidor hela tiden bara för att få trafik, och det släcker alltså själen på mig. Kör något Youtubeklipp i bakgrunden (på datorn) för att ha något som hjälper mig att behålla sanity, men måste ju såklart ha full fokus på vad jag gör på telefonera. Jag önskar att det vore lite roligare, men förhoppningsvis har jag massor av skoj att kolla på när jag är klar med detta :)

När jag började blogga för typ 9 år sedan så brukade jag ju posta 3-17 inlägg om dagen, allt beroende på. Jag känner ibland att det är lite klent med mina ~5 i veckan numera, men  iochmed att allt länkas till Facebook så vill jag inte liksom spamma folk med fåniga inlägg bara för att jag kände för att skriva något.

………………………….

Okej, jag började skriva detta inlägg igår eftermiddag, men uppenbarligen fick jag aldrig färdigt det. Det blir så ibland :) Vi fortsätter nu istället.

EN VACKER DAG skall jag sortera färdigt alla gamla inlägg jag importerat från gamla bloggen. Den dagen är inte idag, även fast jag alltid får lite randompepp på sådana saker så fort jag kommer att tänka på dem. Idag är det torsdag, mammas och Yvonnes presenter är färdigfixade och jag har ett paket till Martin jag skall hämta ut på vägen hem. Imorgon sticker jag till Göteborg och det blir bra. Min senaste grej är tydligen att åka SJ Snabbtåg i Första klass. På något vänster får jag för mig att ta allt dyrare och dyrare resor..? Egentligen värt det, egentligen inte alls värt det. Men det är skönt och det går snabbt, och man får muffins. MUFFINS MUTHAFUCKA.

Kvällarna är …sega. Dagarna är också sega. Det mesta är segt just nu. Jag fortsätter att göra vad jag kan för att inte sjunka ner i deppen, men herregud. Det är som den där scenen som fick alla att gråta i Neverending Story, när Atreyu blir av med sin häst i sorgträsket och allt är jättehemskt. Det är ju ändå en bra metafor för det där, börjar man despaira så kommer man att sjunka snabbt som satan.
Som barn var för jag för övrigt skiträdd både för den superläskiga vargen och för oraklen. Men herredjävlars vilken bra film det var, ändå. Den är inte lika bra när man är vuxen, men  för mig som barn så var den magisk.

ANNAT som var magiskt var ju julkalendern och jullovsmorgon. Bara tanken på hur spännande det var som barn får mig än idag att bli helt mysig inombords. Fyfan vad jag bara älskar julen. Och det hjälper. Dagar som bara är en svart sörja så kan julmusik och planering av julklappar vara precis rätt grej för att få mig att flyta uppåt en bit. Bra.

MEN JA. Det här skulle inte bli ett inlägg om jul, haha. Det kommer tid till det :) Det är första oktober, något som i vissa kretsar även kallas ”the first of Halloween” och även månaden för spoopy och skeleton wars och så är det med det. Jag ser fram emot Halloween då jag och Martin är bjudna på fest, och jag funderar på ifall jag skall uppgradera min Umbrella-zombie lite eller köra på något helt nytt? (Umbrella! Umbrella!)