Man blir ju lite lätt nervös faktiskt

Besökare hittills idag: 285. Eh. Hej. Var kom ni ifrån? :D Jag blir ju nästan lite nervös när jag går från att ha haft ~10 läsare om dagen under min frånvaro till att gå upp på nästan 300 dagen efter jag kommit hem igen, haha.

Så seg idag. Så GALET seg idag. Jag kände mig så utvilad när jag vaknade imorse, och jag har idag ätit typ mer än jag åt på hela förra veckan (well, inte riktigt, men det kändes nästan som det ;)) men nu efter jobb så känner jag mest att om jag a) lägger mig ner – alternativt b) blundar för länge – så kommer jag att somna. Dirrmode. Jag skojar inte, jag satt och svajade när vi var på IKEA och åt tidigare (vi skulle köpa galgar så vi passade på att käka också). Jag kände flera gånger att jag försvunnit någon millisekund, lite läskigt faktiskt.

Lite blandade känslor över att vara hemma igen. Det är såklart skönt att vara tillbaka i sina vanliga rutiner och så vidare, men samtidigt så sitter det fortfarande en liiiiiten huldra innerst inne i mig och skriker efter skogarna. Det är alltså på väldigt många nivåer enormt efterlängtat att jag på lördag morgon åker hem till öjn! <3 Jag känner mest squeeee och pipglädje bara av att tänka på det, och det känns som att jag har en massa små små spindlar som dansar runt i magen på mig. Squeee!

Skall ha lite kurs för Bella nu i hur photoshop fungerar, efter det tänkte jag slänga upp lite av bilderna jag tog på lajvet så får ni se hur enormt snygga folk var! :)

Vågar ni så får ni gärna presentera er lite också, så slipper jag sitta här och vara helt paranoid över den enorma läsartillströmmningen jag har haft idag :D
Vad är ni för ena, och varför skymmer ni i stort sett hela mitt soffbord? (det är fan en öl till den som utan att fuska vet vad det är för citat!)

Ett par snabba reflektioner såhär på morgonkvisten

Nyvaken. Vad konstigt det nästan känns att vakna och inse att man inte bara legat bekvämt, utan även till fullo undvikit alla mygg, spindlar, skalbaggar och ormar också. Hurra!

Man uppskattar inte riktigt sin vardagliga bekvämlighet förrän man varit utan den i en veckas tid. Att kunna äta tillagad mat sittandes på något bekvämare än hård och fuktig mark eller en tränplanka; att kunna tvätta sig ren i rinnande varmvatten; att få sova i en säng, utan stenar och hård mark som försöker äta sig in i kött och ben på en. Jag är glad att jag är hemma, och jag är väldigt glad att jag åkte :)

Som utlovat skall jag senare försöka posta en klok redovisning över hur det har gått för mig – just nu försöker jag mest väcka hjärnan och få den att inse att jag om en timme skall vara brukbar för arbete. Är det bra eller dåligt när man fått sms från kollegor som saknar en? :3

Jag vägde mig för övrigt precis innan jag for hemifrån, och jag vägde mig igen precis när jag kom hem. Så som jag har svettats och inte ätit klokt på en vecka var jag övertygad om att jag tappat minst fem kilo, men faktum är att min vikt inte är det minsta förändrad. Däremot inbillar jag mig att jag blivit av med överflödigt chubb som nu istället givit mig lite mer armmuskler än tidigare. Vi kan väl säga så, i alla fall?