Men jag vet ju hur det går för min vilja den är svag; redan nästa dag så tänker jag ”kanske idag?”

Det är inte kul längre. Jag vill bara gråta och gömma mig.

Jag mår illa för att jag oroar mig och stressar och jag börjar få ångest, och jag vet inte vad jag skall göra. Det blir ju bara skit av allt.

Jag får prata med Nathaniel när han kommer hem och se vad jag skall ta mig till… Det är inte alls lika enkelt för mig som för alla andra. Jag är ett djävla unikum på det sämsta sättet. Kan ingen bara komma och rädda mig? :(

(rubriken är för övrigt refrängen ur ”Jag sitter på ett värdshus” av Sorkar och Strängar…)

Jag hatar att ta sjutåget. Och jag hatar att börja åtta, eftersom det innebär att jag måste gå upp sex. Urgh. Fyra timmar matte/fysik idag, ouch?

Började gråta när jag såg på Scrubs igår. Det handlade om döden, och jag fick upp Annas begravning i färskt minne igen och fick samma panik en gång till. Jag vill inte gå in djupare på vad som hände i avsnittet  för det är en spoiler, men… usch. Nath snyftade också, av andra anledningar, men slutade abrupt när han såg hur upprörd jag var och höll om mig en bra stund. Jag känner mig som en fjant, men samtidigt så har jag ju en vettig anledning till det. Jag saknar henne bara så djävla mycket.

Drömde förvirrande drömmar i mystiska skogar. Musikal, otrohet och stora monstermän med yxor som hotar att hugga mig. Vi skulle uppträda, jag glömde alla mina repliker, men jag vaknade innan det var vår tur. Mamma jobbade i affären, jag tuggade ett tuggummi som var större än en jawbreaker (typ äpplestort) och allt var bara skumt.

Nu skall jag leta rätt på en tröja av något slag och sedan försöka förbereda mig mentalt inför att ta sjutåget. Sjutåg och femtåg suger (17:00-tåg, alltså) eftersom det är de tågen alla tar till och från jobbet tydligen.

Ibland känner jag mig som världens minsta människa.
Jag låg bredvid en sött sovande Nathaniel och lät tankarna flyga fritt, och gled sakta men säkert in på ämnet människor och mig. Ja, främst började jag tänka på en person jag var väldigt nära vän med för lite över ett år sedan, dock en person jag bara hade kontakt med via internet och sms. Och jag tänkte att jag skulle vilja höra av mig till honom, fråga hur han mår och ta reda på varför han helt plötsligt bröt all kontakt med mig… Men sedan insåg jag att han förmodligen inte skulle minnas vem jag är.
Jag gör inget intryck hos folk. Jag är en sådan där liten och tyst sak som försynt smyger ur huvudet på folk efter att de har träffat mig.

I somras har jag sett både gamla ragg, vänner och klasskamrater, men inte hälsat på en enda. Främsta anledningen: jag är livrädd att de skall titta förvirrat på mig och säga ”Förlåt, men vem är du?”. Inte för att jag har bytt utseende sedan dess (långt svart hår vs. relativt kort blont hår är en bra start) utan helt enkelt för att jag aldrig gjorde tillräckligt mycket intryck för att hålla mig kvar hos dem som ett irrande minne fram tills nu.

Herregud, jag minns folk jag var vän med när jag var 12, pojkvänner jag hade när jag var 10 och folk jag beundrade när jag var till och med yngre, och inte en enda av dem skulle idag säga ”Ah, Carina Hellberg! Jag minns dig så väl!”

Jag var ihop med Patrick i två år, men skulle jag gå fram till honom på gatan och hälsa när jag såg honom, skulle han inte veta vem jag är.
Jag vet att det finns ett fåtal människor som minns mig, men å andra sidan är majoriteten av dem sådana jag samtalar med via msn eller liknande relativt ofta. Alla de där andra… nej.

Apan känner alla men ingen känner apan. Det är min version av det gamla ordspråket. Är jag verkligen så fruktansvärt ointressant? Jag har alltid sett mig själv som exceptionell och rolig, men allt talar ju emot mig på den här punkten. Ingen har någonsin kommit fram till mig och sagt ”Men det är ju du!”

Jag tror inte ens att personen som ”utnyttjade”* mig för två år sedan har ägnat mig en enda tanke sedan dess, och då var han till och med en vän fram tills att det skedde.
Så liten är jag i världen.

Nu skall jag krypa ner hos min varme man igen, och försöka glömma hur liten och trist jag är.

*Ordvalet kanske får mig att tänka mindre på det som skedde?

Det senaste, bild togs för max en timme sedan:

(haha, benet med blåmärket på ser dubbelt så stort ut som det andra! beror på hur jag står, inte på hur jag är byggd :P)

Blåmärket jag fick på piratfesten, dusch tagen när jag just kom ur duschen så den är lite klippt :P

Sov gott, drömde konstigt. Uppfann tydligen ett nytt att sova på när jag drömde, men jag minns inte vad det gick ut på nu. Jag tror det hade med två Carina att göra igen (en som sover, en som går upp) och det fungerar ju alltid när jag tänker på det när jag sover…

Idag får vi nya grannar! Det blir trevligt :) Och imorgon blir det alkohol + tv-spel = sant, det ni ^^

Jag skall be Nath ta kort på mitt ben sedan; det har gått från gul-lila till knallblått. Hej och välkommen, du nya lilla blåmärke. Du matchar de andra.
(konstigast just nu är det som sitter på baksidan av handleden på vänster arm, det är typ brungult. Nani?)

Betalade min halloween-outfit igår. Det blev inte den gulliga häxoutfiten jag först ville ha, utan en Snövit-outfit istället. Det blir bra det med, den får sedan hänga bredvid min Alice-outfit ^_^
Nu skall jag bara hinna köpa ett plastäpple (var köper man sådant?) och modda det lite to go with the outfit :)

Nath skall på fest ikväll efter att de flyttat klart och så kommer Diddi hit och leker med mig.

Fick Ritteknikboken idag, lyckas ändå inte göra läxan. Jag känner mig ofattbart korkad och jag hatar att lämna in ofullbordade saker, men vad skall jag göra? Jag vet överhuvudtaget inte vad det är jag är tänkt att göra, jag kunde lika gärna få uppgiften uppläst för mig på kinesiska. Feck. Jag får lägga med en lapp där jag förklarar att det inte har med lathet att göra, utan helt enkelt att min hjärna är en dålig hjärna. Bad brain, Zombie sad :(

Domännamnet jag vill ha är ledigt, funderar allvarligt på att skaffa det. :) Lite goda nyheter mitt i allt ledsamt, alltså.

Ingrid använde mig som monster i en film för halloween idag, haha. Ryktet går att den hamnar på youtube i framtiden, så får ni se ^^

Och så loggade jag på WoW och skaffade nya frisyrer på både Vintarden och Ghoul, whee vad söta de blev! Satt och studsade i stolen i ren pur glädje ^^

Nu skall jag dock avsluta här, borsta tänderna och kräla ner bredvid karlslok innan han somnar ifrån mig. I demand smooches! Meow!

Tågkaos igår. Jag och Nath hamnade mitt i det när vi skulle åka till Lund för att käka kvällsmat på Subway, lagom jobbigt. Tågen var packade som sillburkar, och det värsta är ju att det var rusningstågen som drabbades. Grattis… Artikel.

Hungrig nu, men det går över. Skall nog köpa en macka innan vi kommer igång med skolarbetet tror jag :) Ifall fler är hungriga är det ju inte så svårflörtat heller, haha ^^
Idag kommer Ingrid med hem efter skolan, vilket blir kul. Hoppas att jag fått min Ritteknikbok innan dess så att vi kan fixa läxan, jag får dåra på det ämnet ärligt talat… Jag gillar inte att vara dålig på saker :/

Efterlyst var hackat under gårdagen. Deras hemsida, alltså. Idag är hemsidan blank, så någon har ju iaf lyckats få bort det värsta från den…
Har fått hem senaste patchen av WoW (efter mångt och mycket! det var inte många saker som gick min väg igår kan jag ju säga…) och skall logga in en stund i kväll om jag har tid :) Jag är jättesugen på barber shop, vill fixa ny fin frisyr på Ghoul! :) (och säga hej till alla våra guildies <3)