Haha, seriöst, det där var BEST SFK RUN EVER! Jag har aldrig haft så fruktansvärt roligt när jag kört SFK, och att det var så kul berodde mest på att vi lyckades göra bort oss ett otaligt antal gånger! Störtskön grupp:

• Jag, mage (blood elf), gruppchef och planerare. ;)
• En rouge (undead) som stack efter halva för att han lackade ur på helaren, han var bara muppig.
• En annan rouge (blood elf) som var mycket trevligare!
• En druid (tauren) som skulle hela men som tyckte att han var så dålig. Jag fick skicka små uppmuntande whispers till honom hela tiden ^^ För övrigt är taurens vedervärdiga; de täcker hela skärmen så att man inte ser vem man attackerar
• En hunter (blood elf) som var jättetrevlig. Han hade en liten drake som pet.
• En hunter (blood elf) till, som vi plockade in istället för rougen som stack. Han hade en katt.

…och den katten sedan! Första gången hos Arugal: Plötsligt sprang katten över och attackerade. Jag började panga eld, Arugal dödade mig och katten och en av hunters. De andra – sprang för livet! Vi som dog kom in, ressade och började ta oss mot Arugal. Men… Arugal jagade fortfarande de som sprang. Till slut var han tillbaka på sin plats, alla var i livet och vi skulle till att attackera igen. Varpå katten ÅTER en gång sprang fram och attackerade Arugal! Halva partyt wipeades igen, och de som överlevde sprang sprang sprang. Vid det här laget hade knappt någon någon hel rustning kvar. Så. Respawn i instance, på väg tillbaka till Arugal… varpå varningen kommer igen: ”Flee for your life! He’s coming!!”, eftersom den dumma druiden hade tagit kattform och råkat få aggro från Arugal! :D Så, plötsligt dog ju de som överlevde när vi andra dog, så halva partyt var vid liv, de andra på cemetary. Så kom de äntligen fram, och då var det dags igen. ”Ha koll på katten! Druid, du stannar där du är! Och så måste du hela mig, eftersom jag drar mest aggro”. Okej, det var planen. In för tredje-fjärde gången, sista chansen – sedan ger vi upp.
Och plötsligt… Är jag den enda kvar. Med Arugal. Druiden dog när han helade mig: ”I sacrificed myself for victory!” Jag har fullt liv och använder evocation för mana, Arugal tål en eller två blasts om ens det. Så jag pangar, han dör, han droppar belt, jag needar, alla andra passar och plötsligt står jag ensam kvar i Arugals stora sal och garvar så att jag får ont.

Så djävla knepigt! Men roligast någonsin :D Alla förolämpningar mot Arugal, alla skumma små glåpord inom partyt, det faktum att alla dog men ingen surade… Och så fick jag ju Belt of Arugal :) Jag är nöjd, och har nu allt jag ville ha i SFK! :D

Nu skall jag skippa till Coop och köpa bröd, sedan blir det mackätning ftw!
För övrigt är jag lvl 25 nu!

Nu har jag ändrat några ordval, och kikat på var jag behöver ändra. Inser dock att jag behöver ha en bok från skolan för att fixa det sista, så imorgon skall jag knata in på skolbibblan med lånekortet i högsta hugg och rycka tag i en av de där gudsfärgätna böckerna. Jag hoppas verkligen att jag lyckas fixa resten, det måste ju vara lagom pinsamt att först få rest och sedan få göra omtenta…

Nu skall jag levla Vinter och drömma om bättre tider (läs: Söndag, då jag får träffa mamma och sedan måndag, då jag får fara till Paris)

Jag är dödstrött idag. Jag behöver nog sova lite mer om nätterna. Typ. :P

Snart 30 guld. Snart level 25. Det är en ganska bra trend… Det får bli SFK för hela slanten idag, jag vill ha Arugals Belt gawddammit! Sedan skall jag köpa hest. Eller, pipi. Jag vill inte ha ful fågel :( Jaja, får se ifall jag kan bli bästis med någon som säljer något annat riddjur. En fin liten raptor hade ju varit swell…

Nu skall jag skriva resttenta. Jag återkommer här senare, eller så snart jag är tråkad till tårar av tentaskrivandet :P

Zurück zu Hause! Nu skall jag bara kolla brevlådan i Azeroth, och sedan skall jag djävlar i mig knåpa resttenta! När den är färdigknåpad blir det WoW, alternativt diska/städa, och så skall jag gå till Coop och köpa limpa, ost och mjölk så att jag kan leva på mackor ett tag. Macka är ju bättre än ingenting, right? Igår åt jag dock jättemycket carbonara, som jag tillagade hemma hos Smege. Mat är kul när någon annan diskar ;)

Drömde någon skum mardrömsgrej om spindlar, ormar, krokodiler, skorpioner och jag vet inte vad. Hela min familj var fånge hos någon sekt (djävla Simpsons!!) och när vi försökte fly var vi tvugna att battla ner alla bossar (djälva Shadowfang Keep!!) och första bossen var två jättefarliga spindlar. Vi lyckades dock hitta dem innan de blev jättestora, så vi kunde mosa dem. Mamma hade en bebis i famnen, jag vet inte om det var Ricard, och Fredrik var nog inte med alls. Boss två var ormar, men vi hann aldrig så långt. Jag tror att jag lyckades vakna där. Jag tror för övrigt att Cell hade ett finger eller två med i spelet, för han sektledaren var nog Raggedy Man…

Funderar på att kanske byta bloggdesign igen. Om jag hinner och orkar skall jag nog göra en beta-version först… Kanske. Heter det beta-version, förresten? :P

Hej svej, jag glider runt i kjol och uppknäppt skjorta och ser sådär lagom candy-dandy ut. Duscha, var det ja. Stänga balkongdörren först, det blåser på mig. Suck och blä.

På fredag skall Simon hit på tackmiddag för att han var snäll och hjälpte mig måla. Samtidigt har jag tvättid, this will amuse me!

Idag fick jag förresten en rosa penna av Lotta. ”Du gillar ju rosa” sade hon lite roat, och jag tackade och tog emot och satte den lilla pennan i min ficka så att jag såg lite kool ut. Jag undrar förresten vem som är den ofrivillige tredje i vår arbetsgrupp? Vi skulle dela in oss tre/fyra i varje grupp. Jag och Lotta tog en tom ruta och skrev i våra söta små namn, ingen annan skrev upp sig. Alls. Magnus skrev sig i en helt egen ruta. Två andra tjejer valde också att ta en annan ruta. Så Susanna sade ”Nu kommer jag att agera lärare och sätta in de som är frånvarande idag i era grupper” och jag och Lotta fnissade lite, för ingen vill frivilligt vara med oss ;) Det gör inte oss något, det är mest roande faktiskt.

Duscha duscha duscha vaaaaarmvatteeeeeen <3

Skavsår supreme. Skorna går alldeles utmärkt så länge jag inte har ett visst par strumpor i dem, har jag förstått nu. Två gånger har jag använt strumporna i de skorna; två gånger har jag skavt av all hud på högra hälen och tvingats halta till och från tåget. Charming, ne?

Språksociologi är verkligen jättekul! Det är trist att jag missar tre föreläsningar nästa vecka, men jag tror nog att Paris med mamma också är jättekul ;)

Nu skall jag duscha och sedan spela lite WoW innan jag skall till Helsingborg.

Mina matproblem blir större, och jag förstår inte hur jag skall kunna hindra det hela innan det går för långt.

Jag kan inte äta. Det handlar inte om att jag tror att jag är ”tjock”. Det handlar inte om att försöka bli ”smal” eller att mat ”äcklar” mig eller något sådant. Det handlar bara om att jag inte alls har någon lust att äta, att jag sällan blir hungrig och att när jag väl tvingar mig själv att äta så får jag i mig en eller två mackor. Igår åt jag två mackor och tre skedar nudlar.

Jag vill inte ha det såhär. Jag vill kunna äta normalt och må bra, och inte märka hur de muskler jag lyckats träna upp efter gymnasiet börjar tyna bort igen. Jag skakar ju, jag är matt, sömnigare än vanligt och allt beror på att det saknas saker i min mage. Vad gör man? Hur kan man få sig själv att få i sig åtminstone ETT mål lagad mat om dagen?

Jag vill återfå min aptit.
Senast jag åt mat på riktigt var nog i fredags.