Mina föräldrar som unga.
Ursäkta dålig kvalitet men jag har som ni kanske förstår tagit bilden med min mobilkamera.
Kategoriarkiv: 2012-08
Nej, det var fan så mycket mysigare på den tiden. Man gick till skivbutiken efter skolan och browsade skivor i en timme innan man hade lyckats välja ut vilka musikaliska underverk som skulle få följa med hem, och efter att ha sållat och funderat och räknat på hur mycket man hade råd att spendera. Köade till kassan, betalade, gick med kassen svingande i luften och ett förväntansfullt leende på läpparna hem. IBLAND körde man wildcard och köpte skivor på Ginza och CDON trots att man inte kanske hört bandet förut, bara för att man var nyfiken och tyckte att fodralet såg ballt ut.
Väl hemma så stängde man dörren till sitt rum, öppnade plasten kring fodralet och tog ut skiva och häfte. In med skivan i CD-spelaren och sedan satt man och läste med i texterna samtidigt man lyssnade på musiken. Ibland släckte man helt sonika alla lampor och satt där och njöt i mörkret av musiken.
Tiny lvl 18 Zombie med cd-spelare i bakgrunden
Nuförtiden? Not so much. Man ladder hem åt höger och vänster eller slänger in random musik i playlisten på Spotify. Jag andas fortfarande musik men jag saknar det där högtidliga i att komma hem med ny musik i plastförpackning. Man ÄGDE på ett annat sätt. Materialisten i mig var väldigt förtjust i sin välsorterade skivsamling med mängder av färggranna och svarta fodral som stod vackert uppradade på hyllan. Ja, och så de där albumen man gömde bakom de andra för att man inte ville att folk skulle se att jadå, jag lyssnar på SÅDANT också ;)
Ohwell ♬
©Daniel Govar (länk)
Dream a.k.a. The Sandman från Sandman-albumen av Neil Gaiman. Dream, Orpheus, Oneiros – kärt barn har många barn.
Klart läsvärd serie, för övrigt! Många små sidospår som flätas samman när man minst anar det. Gaiman har ju nu gått ut med att det kommer att komma en prequel också, det ser vi fram emot!
En bild från förra året
Jag kan ju inte låta bli att känna ett oerhört avund mot alla som är i Visby just nu. Medeltidsvecka och det sliter och drar i mig att jag vill dit. Finaste veckan på året, sista veckan på sommaren och bästa veckan som finns. Dricka mjöd, dansa till säckpipor och hänga med kära vänner på en filt på strandpromenaden. Istället sitter jag här och jobbar (vilket inte är fy skam det heller, bör tilläggas!) och drömmar mig bort mot en värld där stiliga knektar och odrägliga pirater är vardagsmat. Mrrghl.
MEN jag får idag reda på ifall jag får lägenheten eller ej! Det enda som står emellan mig och en flytt till Malmö om tre veckor är huruvida hon som skall hyra ut lägenheten till mig kommer in på sin utbildning eller ej, och hon räknar med att komma in. Hur awesome? Att slippa pendla är ju rena drömmen! Jag kommer att ha oerhört tight med pengar tills lägenheten i Helsingborg är såld, men efter dess så kan jag ju leva loppan fullt ut :) Det är ju helt enkelt så simpelt att jag får undvika att äta jättedyrt, så klarar jag det utan större problem. Har jag klarat mig på Streamlön i tre och ett halvt år skall jag nog klara mig på en liknande summa i ett halvår nu, om det krävs ;)
Helgen har varit ruggigt bra. Nimis, kött, zoo (KYCKLINGBEBISAR OMG), film och massa mys. I liek ^^ Jag har, och jag skojar inte, tagit ungefär 1600 bilder denna helg. Ni kan ju tro att jag har att gå igenom? Men eftersom mäklaren skall komma och fotografera på onsdag eller torsdag och jag väldigt gärna vill få spela rollspel imorgon (pretty please?) så får bildredigering vänta lite – det skall toppstädas och packas och ordnas hemma. Har 12 kartonger att packa ner resten av mitt liv i, men det skall räcka gott och väl – jag tror till och med att jag kan använda kartonger till mina kläder! :) Får jag positivt besked angående lägenheten idag så kommer packningen att ske på allvar – då får jag välja ut kläder så att jag klarar mig i tre veckor och resten packas ner dirrmode. Hela garderoben kan ju i stort sett packas, så får jag överleva på det jag har i byrån… Typ. Det löser sig. SPÄNNANDE!
Så ja. Jag har väl äventyr för mig trots att jag inte är på Medeltidsveckan, men gah. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag är okej med att inte vara där ;) Nästa år däremot, då djävlar! ♥
Jobbar hemifrån idag. Bra och dåligt. Det var väldigt skönt att slippa gå upp 05:20 och att kunna glida ut i köket i pyjamas och slå igång datorn och arbetet. Å andra sidan gillar jag att ha folk omkring mig när jag arbetar, så det är ju knappast något jag kommer att upprepa ofta som det känns just nu. Jobb har ju för mig alltid inneburit en viss social möjlighet jag annars saknar – redan när jag jobbade på Stream så fanns ju helger då jag i stort sett bara satt och längtade efter måndagen så att jag skulle få ha folk omkring mig igen.
Jag är ju väldigt kluven när det kommer till det där. Å ena sidan så är jag sedan uppväxten ensamvarg, jag stör mig när det är för mycket folk som springer runt och väsnas och stör och jag har svårt att veta hur jag skall anpassa mig till folk för att inte sticka ut för mycket och känna mig i vägen. Å andra sidan är det kul att ha någon att prata med och innerst inne vill man väl helt enkelt vara socialt accepterad? Så ja. Det är skönt att vara ensam ibland men jag har ett större socialt behov än jag själv trodde.
Men efter en hel vecka då jag har gått upp 05:20 så var det väldigt skönt att få sova till strax före åtta idag, helt klart. Hade jag inte haft så förbannat mycket att göra på kvällarna denna vecka (mäklarvisiten och så vidare) så hade jag ju försökt jobba lite olika tider just för att låta mig själv få sova ut någon dag, men ja. Ibland kommer verkligheten emellan och då får man anpassa sig därefter. Vågar inte ens börja reda i vad jag har för planer nästa vecka än, haha. Eller jo, mäklaren kommer ju tillbaka på onsdag eller torsdag för att fotografera så behöver ägna halva veckan åt att fotografstäda. Agh. Och jag kanske skall på photoshoot i helgen, det är obekräftat än så länge.
Dagens look?
Denna helg då? Jadå, mest ligga ihopkrupen och sova, misstänker jag. Samt åka på utflykt :)
Men ja. Vi hade ju mäklaren hos oss igår kväll. Storstädad lägenhet, mycket att göra innan han kom dit. Trött som sjutton, många tidiga morgnar och för lite sömn den här veckan. Men dit kom han, med sjögrönblåa ögon (Stilla Havs-blå) och tog sig en titt. Sedan skrev vi kontrakt och gick med på utgångspriset han ville sätta. Vi är ju inte lika blåögda och naiva nu som vi var för 1,5 år sedan när vi sist försökte sälja. Kan vi få utgångsbud eller mer blir vi jättenöjda. BLI AV MED SKITEN. Ni vet. Trött på läget, och så vidare.
Men jag fick väl i alla fall känslan att det skulle gå att få det sålt, liksom. Så nu kan vi bara hålla tummarna tills huden spricker, samt packa och hålla städat. Får ju besök i helgen men skall försöka se ifall man inte kan lyckas packa undan mer. Eller kanske allt, allt det där som inte behövs på daglig basis utan som gör sig lika väl i en kartong i förrådet som det gör nerstoppat i en byrålåda i sovrummet.
Så ja. Jag är hoppfull, förväntansfull och pepp, men samtidigt försöker jag vara nykter, realistisk och cynisk. För att inte bli besviken, liksom. Det går sådär ;)
Jag har inte hört något angående tvåan jag vill andrahandshyra än. I’ll keep you updated ifall jag hör något.
För vad som känns som ungefär hundra år sedan så var jag aktiv medlem på ett forum där Masuimi Max’s fanbase hängde. Kanske inte så mycket för att jag fangirlade henne så djäkla hårt, men jag gillar forumhäng och på den tiden var hon ju inte alls lika sönderknarkad och tråkig som hon är nuförtiden, så det kändes inte alls konstigt att hänga där. Jag har trots allt typ 3k bilder på henne på en av mina gamla hårddiskar. Ah, estetik… ♥
Anyhooo. Det var inte just MM herself detta skulle handla om, utan helt enkelt om det här fanbaseforumet jag var medlem på. I början var man väl awkward som alltid, när man försökte hitta sin plats i massan, men snart och snabbt lärde man sig vem som var vem och vilka som spelade roll, och plötsligt var man en av pusselbitarna. Folk förväntade sig att jag skulle vara med i diskussioner, folk värderade min åsikt och folk blev mina vänner. Jag har fyra-fem av mina gamla forumsvänner på Facebook nuförtiden; det finns diverse skäl till varför jag inte längre är kvar på forumet men de är inte riktigt relevanta i sammanhanget.
Jag saknar gemenskapen vi hade. Glädjen i att lyckas gräva fram en bild ingen annan hade, nöjet i att diskutera alla möjliga ämnen, GEMENSKAPEN som sagt. Kära gamla vänner. Fina underbara människor.
Det var under ett tag till och med tal om att en av dem skulle flytta hem till mig. Jag kanske är galet godtrogen, naiv och helt utan självbevarelsedrift, men ja. Det blev ju ändå inget av med det, det rann totalt ut i sanden när jag började dejta Nathaniel.
Jag hade velat göra det igen. Hitta ett forum, registrera mig och bli en av de där. Men internet är inte idag vad det var för fem år sedan, saker och ting utvecklas snabbare än man hinner tänka (”det går i 180, snabbare än man tror” som en …eh… *vis* man en gång sade) och jag tror att jag bara skulle bli besviken om jag faktiskt försökte.
Jag saknar er.