Mina bröst ömmar så att jag knappt vågar snudda vid dem med armarna vilket gör att jag är lagom handikappad just nu. Min rygg gör så ont att jag försöker komma fram till ifall den kanske skulle sluta mola och värka ifall jag sätter en kniv i den, eller om det faktiskt – mot förmodan! – skulle göra mer ont. Jag vetefan, självklart finns en mängd fördelar med att vara kvinna, men att få stå ut med den här skiten en gång i månaden är inget jag egentligen önskar min värsta fiende.
Å andra sidan har jag inga fiender, så jag kan ju inte påstå mig vara 100% säker att så är fallet.
Ägnade mig idag åt att, utöver att göra mina arbetsuppgifter, beställa mig en ny mobil. Det blir en Nokia N95, och jag räknar med att den levereras under morgondagen. Tillbaka till Nokia, alltså, efter att ha haft Ericsson-mobiler i två-tre år. Vi får se, jag har ju redan tidigare haft en mobil från N-serien (N-gage) och jag är ju trots allt ”uppvuxen” med Nokia iochmed att det var deras mobiler jag höll mig till mina tre-fyra första år som mobilägare.
Nathaniel är hemma från Lund om en halvtimme och har då med sig en kall macka från Subway till mig. Uppenbarligen har vi även fått kakor eftersom de var på väg att stänga, så det var ju snällt. Så länge det inte är chokladkakor, jag gillar inte riktigt choklad.
Folk kallar mig dålig kvinna, själv ser jag mig som en individ med en individuell smak. Orka vara helt besatt av choklad för att man råkar vara lite framtung? Nej, snarare mår jag bara illa av för stora mängder choklad och föredrar lakrits. :3
Nu skall jag gå ner och flytta saker från sängen så att jag kan gå och lägga mig direkt när jag fått äta min Subwaymacka. Beroende på skall jag kanske till och med vara så extrem att jag offrar mig på att ta ett piller för att slippa vara helt förstörd på grund av min djävla rygg.
En gång i tiden bodde djävulen i min näsa, jag tror nu att han har flyttat till intressantare boende i min ryggrad. Tack för den, televerket.