Pattastrof

Beställde klänning (se ovan) och byxor (se nedan haha skoja bara) från Disturbia och de kom igår! Tog storlek 10 för att det verkade vara korrekt enligt deras storlekstabell, nynnade på ”Perfect 10” en stund och när det kom nu så visar det sig att byxorna är i jättebra storlek men klänningen är lite för stor och bylsig, så jag tänker att jag får sätta ett par stygn i den och korrigera passformen lite. Tanken med denna var att jag skulle kunna ha den i jobbsammanhang men den är — liksom allt annat — för urringad, och jag börjar tröttna på att det blir pattastrof varje gång jag vill se lite fancy ut. Grejen är ju — tyvärr — att så fort man har något som är större än typ B-kupa så blir man direkt märkt som alldeles för bystig, porrig, whatever och visar man sig i baddräkt eller linne eller något som är minsta urringat så är man uppmärksamhetskåt, bekräftelsesökande, slampig och whatnot. Jag blir så trött. Det är en kropp, låt mig vara. Jag kan inte påverka detta med annat än att hugga av kroppsdelar och alltså. ALLTSÅ. Jag skall inte behöva. Jag vill bara få existera utan att behöva skämmas över hur jag ser ut. Snälla.

Snart är arbetsdagen slut och där med arbetsveckan! Ikväll kommer mamma och stannar två nätter, på fredag kommer Eva och hänger och på lördag: kråkfest. Har fått en pysslig idé jag eventuellt gör något av inför festen, jag är inte säker på att den är genomförbar eller att det skulle kunna bli bra, men pyssla är ju alltid bra och det är tönt att inte ens försöka, så! ^^

Mötet på gymmet imorse och gick bra och nu ööh har jag ett nytt gymkort? Jag skulle ju inte, lol. Men men. Jag får försöka kicka igång rutin på detta igen — kanske börja gymma tidig morgon istället för efter jobbet, och se ifall det är mindre folk där då? Jag har även ett möte bokat med en PT som jag KANSKE kommer att träffa under sex månader för att få mer specifik hjälp med de skador och andra besvär jag har? Det var lite det vi pratade om idag. Han har tidigare jobbat med stress och verkar ha koll på hur han skulle kunna hjälpa mig med allt som spökar i mitt huvud så ehhh kanske bra grej. Det kostar ju en del, men om det fungerar så kanske det är värt det, tbh? FITNESS-CARINA, liksom. Stronk och så. ”Vilken är den fittigaste gothen du känner” lol

Tänker på när jag funderade på att utbilda mig till PT och min dåvarande pojkvän tyckte att jag var helt dum och att jag skulle ångra mig osv osv. Jag vet inte, jag. Jag kanske hade tyckt om det. Den pojkvännen hade ju lyckligtvis noll att göra med mitt beslut att axla rollen som chef här, för jag vet ärligt talat inte om jag hade fått support där eller ej. Johan, å andra sidan <3 Inget annat än support, alltid. Aldrig något ifrågasättande, aldrig konstiga råd jag inte bett om. Ribban för män är låg men Johan är ju något alldeles särskilt där. Saknar honom redan; vi myste på soffan igår och såg på X-Files, åt rådjur (nomnom) och det var bra. Jag hade inte lika mycket huvudvärk igår — däremot en del mensvärk, suck — och somnade gott. Imorse hann jag mest bara säga hejdå innan jag hade mitt möte på gymmet, så vi har knappt setts alls idag och det är ju lite sorgligt. Nåväl. Han kommer hem på söndag och då skall jag krama på honom tills mina armar tröttnar <3

Det blir ju inget bloggat här under de kommande dagarna pga LEDIG, så jag säger ha en trevlig helg! Långhelg för de som är lediga även fredag; vanlig helg för er andra. Puss!