Stillar samvetet, en punkt åt gången

585_3909935546240_233249286_n

Yay! Nu är en av de största punkterna på min lista avklarad och överstruken; fixa dopbilderna från i somras och skicka dem till Fredrik och Frida. Jag har en till väldigt stor punkt att fixa, och det är att göra klart och lägga upp Villa Prescillas nya hemsida (pappas lägenhetshotell på Filippinerna) som jag har grejat med. Det är bara bilder som saknas, så jag får ta mig i kragen och se till att lägga upp dem ASAP så att hemsidan kan launchas. Sedan är det mest småpyssel som står på listan – det här är de två viktigaste punkterna.

Känns skönt att ha det avklarat. Jag vet som sagt var inte vad det är som har fått mig att dra ut på det så djäkla länge, men det är rent pinsamt. Hu.

Nu skall jag krypa i säng tänkte jag, och se ifall jag orkar läsa ut boken ikväll. Imorgon bitti tänkte jag träna lite innan jobb – jag har legat på lathyllan ett tag nu och det syns på kroppen. Så jag vill göra något åt saken innan det går överstyr igen. Jag hittade en gammal notering där jag skrivit ner mina mått och insåg med förvåning att jag varit så mycket större än jag är nu. Jag har väl aldrig SETT stor ut på så sätt, och jag tänker inte säga att kroppen jag hade då var sämre än den jag har nu. Jag vill inte skriva mer om det här, det kanske dyker upp något på träningsbloggen och annars får ni gärna fråga, men jag vill inte posta saker som kan vara triggande för vissa om jag kan undvika det, ’kay? :)

Nåväl. Jag sätter punkt för dagen här så hörs vi imorgon igen. Kram och godnatt osv! :)

ps: idag på innebandyträningen fick jag inte bara ett snyggt blåmärke (över de andra tre blåmärkerna jag för tillfället sportar på högerbenet) utan bollfan som träffade mig slog även upp huden på mig. mm, så skönt. such sport. so bruise. wow. ds.