Det har varit en fin helg. I fredags blev det soffhäng och Supernatural-gluttande. I lördags tog jag mig upp tidigt och stack ut på Bulltofta, där jag först försökte springa 2,5-kmslingan (lyckades igen bara springa 2km) och sedan promenerade samma slinga ett varv. Sedan gick jag hem, chillade på soffan, gluttade på mer Supernatural och vilade lite innan det var dags att göra sig schnygg och tralla över till Lotta för lite förhäng inför kvällens VanGuardia. VanGuardia var i vanlig ordning inte jättespännande – det må vara gratis, men lokalen är under all kritik och det rådde en viss brist på uppskattning över DJ:ns förmåga att göra smidiga övergångar mellan låtar. Jag köpte ett glas vitt i baren, drack mindre än halva och övergav det sedan pga verkligen inte gott vin.
På söndagen tänkte jag få klokt med sömn eftersom jag kom i säng halv tre på lördagnatten, men jag vaknade strax efter åtta och var dödspigg så till slut tog jag mig upp ur sängen, stack ner på Hemköp och handlade frukost och sedan var det ut på Bulltofta igen – den här gången för promenad och mysande i solskenet. Allt luktade blommor, luften var varm och behaglig och inberäknat lördagsnattens dansande så hade jag 27k steg på Fitbiten när jag somnade igår natt. Då hade jag ändå spenderat 4 timmar åt Supernatural och 3 timmar åt att slagga på soffan :P
Jag är fortfarande stressad över faktumet att jag inte kommer att klara av att springa 10,5k utan stopp om1,5 vecka, men igen så är jag väldigt upphängd på att jag har klarat det FÖRUT utan att ta hänsyn till var jag står idag. Sist jag klarade av att springa 10k så tränade jag löpning tre gånger i veckan 8 veckor i sträck – det är liksom inte logiskt att tro att jag skall utan problem skall klara samma sak igen när jag inte ens har i närheten av samma förutsättningar. Jag skall försöka fokusera på att helt enkelt göra det bästa jag kan av det och vara nöjd med resultatet vad det än blir. Jag menar, klarar jag av att springa mer än 2k så har jag ju redan där slagit var jag står just nu ;)
Idag väger jag mellan att ta den långa vägen hem eller att ta den korta vägen hem, dra på mig träningskläder och sticka ut på Bulltofta. Jag tror dock att promenadsträckan är bättre – mina ben är fortfarande lite trötta så jag tror att det är bättre att istället köra löpträning imorgon och låta benen vila idag också. Jag vill ju inte slita ut kroppen, liksom.
Vi får se vad det blir av det hela. Tjipp!