Dag 03 – Mina föräldrar

Ja, jag skippar som sagt var Dag 02 – Min första kärlek just nu, den kommer senare. Jag hoppar direkt på dag 3 istället!

Det här är min vackra mamma och min snygga pappa. Jane Monica (tilltalsnamn Monica) och Bo Anders (tilltalsnamn Anders – eller Snyggen, om han själv får bestämma). Vad ananasen gör på bilden är jag osäker, men de verkar i alla fall väldigt uppspelta över dem.

Mina föräldrar är nuförtiden skiljda från varandra och lever båda i varsitt nytt förhållande; mamma bor ovanför Göteborg med sin sambo Niklas och pappa bor i Zamboanguita på Filippinerna med sin hustru Prescilla.

Min mor var 25 och min far 27 när jag kom till världen, en tidig tisdagsmorgon i Mars 1984.

Allt jag kan om livet har jag lärt mig av de här två. Pappa har lärt mig att hårt arbete och hög arbetsmoral tar en långt i livet, och jag har alltid strävat efter att åstadkomma ett jobb jag kan vara stolt över, i vetskapen att även han är stolt över mig. Min far drev matvarubutik när jag var barn så han var inte hemma mycket under min uppväxt, men jag har många väldigt starka och BRA minnen av när han var hemma och vi bakade småkakor eller lekte kurragömma ihop. Jag har aldrig sett honom som en främling på grund av ”frånvaron”, och jag älskar honom enormt. Jag saknar honom oerhört nu när han bor på andra sidan världen, men lyckligtvis är han i Sverige på besök om ett par veckor! Det ser jag självfallet fram emot väldigt mycket ♥

Stolt far med en månadsgammal Zombie

Min mor är en kvinna jag är väldigt mentalt balanserad med. Vi kan föra långa, givande konversationer där knappt var tionde ord behövs sägas högt – det räcker med en blick eller ibland ett ljud för att vi båda skall veta precis vad den andra tänker. Folk har vid tillfällen uttryckt förtvivlan över hur svårt det är att hänga med när jag och min mor konverserar – dels på grund av tempot, dels på grund av dialekten och dels på grund av de väldigt få ord vi egentligen faktiskt säger.

Mamma och jag träffas mer ofta än jag och pappa, naturligtvis. Vi kommer att fira midsommar ihop hon och jag, tillsammans med min bror Ricard och mammas sambo Niklas. Jag blir väldigt glad av att träffa min mamma, och vi håller kontakt via telefon flera gånger i veckan. Det är mamma som kan få mig att känna såpass stor kärlek att jag blir tårögd bara genom att skicka sms som innehåller följande ord: Jeddai. (mamma vet inte hur man stavar till jedi och det gör mig så galet lycklig och road när hon skriver jeddai till mig. varför låta bli att skriva det bara för att man inte kan stava det?)

Sjukt osmickrande bild på mig, men mamma ser söt ut ♥

Det gjorde mig väldigt ledsen när mina föräldrar skiljde sig för sex år sedan, men båda två verkar så glada och tillfreds med hur deras liv är nu att det inte spelar någon roll för mig att de inte är tillsammans längre. Jag har alltid trott att de är paret som ALDRIG kommer att dela på sig, men man kan inte alltid ha rätt och ibland blir det helt enkelt annat än man trodde att det skulle bli. Jag älskar båda något så oerhört och skulle göra vad som helst för dem. Fina älskade underbara föräldrar.