Neige dein Haupt

Jag gick på fest och allt jag fick var en stukad fot och ångest! Eller ja, jag hade himla trevligt också, så jag skall väl inte klaga :) Foten är dock stukad och har en himla spännande rödrosa nyans numera. Skall det vara så? VA?!

Tröttheten personifierad, men jag såg åtminstone ut som en gyllene gudinna i lördags och det kan ju bara vara bra.

Åt lunch med Michaela idag, hur himla lyxigt var inte det? Oerhört nöjd med det, faktiskt. Vi hann bara ses en timme men det var en VÄLDIGT bra timme, så! <3

En lugn vecka på gång, vilket är bra. INGEN TRÄNING pga min fot är elak och rödblå och ledsen i ögat, suck. Jag som just skulle få börja springa på allvar igen efter att höften liksom skärpt sig, men nu blir det soffläge fram tills foten slutat göra ont och förmodligen lite mer vila efter det så att jag inte riskerar att paja den etter värre, men UGH. Jag vill springa. Jag vill gå. Jag vill simma. Jag vill inte bli en soffpotatis :( DET LÖSER SIG, jag får skylla mig själv som dansade mig ner för en trappa i ett par liiite för stora skor så att hela jag for omkull, och det hade kunnat gå mycket värre. Jag klagar ÄNDÅ, för att jag kan.

Två veckor till semester och imorgon om två veckor har jag nyss landat i Visby och GUDARS vad jag ser fram emot det? Sånt himla längt på Visby just nu. Fina hemstad.

(som ni ser hann rosorna komma fram i tid — de låg på lådan när jag kom hem från Rigmor i torsdags kväll! fredagsinlägget hade bara lite annat fokus så det kändes inte som nödvändighet att nämna just då)

(allt är bra, bortsett från min fot)
(foten suger)