Schmåndag

Men det är ändå lite konstiga saker jag saknar? Springa i Pildammsparken. Promenera i Bulltofta. Försöka ta snyggekort på Turning Torso från Ribban. Gå hem över stan och titta i skyltfönstren. Jag trivs ju så himla fint här i Surte/Göteborg, men oj vad vissa saker lyser med sin frånvaro vad gäller Malmö. Vill inte ens prata om människorna jag saknar för det är ju värre än ett fint promenadstråk :< Problemet när man flyttar är hur lite det går att träffa de där vännerna som ligger en varmast om hjärtat. Finaste malmövännerna <3

Jag har sovit i stort sett inget under natten. Var så sjukt uppe i varv/stressad igår kväll och tror att jag kanske slocknade någongång efter två, men sov oroligt och har varit mer vaken än sovande och det känns idag. Då är det ju EXTRA kul när de börjar ställa in tågen och ha sig pga olycka. Nej, det är ingens fel, men idag var helt fel att få detta i ansiktet. Lyckades ändå ta mig till jobbet. Trött, stressad, lite ledsen. Ute pendlar det mellan snö och solsken och jag vill försöka springa ikväll.

Var så stressad över hela tågsituationen att jag inte ens klarade av att äta frukost. Det halvgamla brödet blev bara trämassa i munnen på mig så jag spottade ut och stack till tåget istället. Tog en banan på jobbet. Idag är ingen bra måndag.

Because reasons så är det just nu vääääldigt osäkert att det blir en tripp till Ullared nästa vecka, så just nu är det enda anledningen till att jag INTE går sönder över min födelsedag i riskzonen. Kul. Jag tänker ändå vara ledig, jag får väl städa eller något istället. Jag vet inte. Jag vill mest bara inte fylla år.

Heh. En gång i tiden såg man FRAM EMOT sin födelsedag. Det slutade jag med när jag var i tjugoårsålder. Trettioårsdagen var trevlig men det var för att jag och Martin var i Japan och åt kobebiff då.

Aja. Livet är ju inte över än på ett par år. Jag bara önskar att jag slapp känna mig så stressad hela tiden. Det är det enda.