Lilla monster

Fredag! Äntligen!

Jag sprang igår kväll, vilket gick bra. Det spöregnade, men det gör mig ingenting. Jag har tjatat så mycket om regn på sistone så jag tänker inte ta upp det igen – ni borde veta vid det här laget vad jag har för tankar kring det ;P

Efteråt gick jag och lade mig, tidigt. Jag har sovit okej, och väcktes av larmet vid fem imorse. Sedan packade jag ihop de grejer jag inte tog med till kontoret igår och gick sedan hemifrån. Långpromenad till jobb, cirka 8 kilometer skulle jag gissa. Min GPS ville inte fungera så fick inget vettig estimation baserad på verklighet, så jag får utgå från hur många steg jag tog osv istället. Suck.

Nu har jag nästan 11k steg. Det är en bra start. Kommer att behöva röra mig LITE under kvällen, men det kan lika gärna innebära att jag dansar lite hemma hos Martin ikväll.

Jag är taggad inför mitt skogslopp imorgon. Jag är taggad inför middagen. Jag är orolig inför dagens kommande samtal re: jobbet jag har sökt. Det är läskigt när man inte alls vet ifall det blir ja eller nej. Det är verkligen flip a coin här just nu. Jag *gissar* på ett nej, men jag hoppas ju verkligen, verkligen på ett ja.

Magen är ett monster. Eller ja, magen HUSERAR ett monster. Det kniper och gör ont. Ångest blandat med någon form av hunger, är min teori. Jag hoppas att det släpper när jag vet ifall jag kan gråta eller hurra. Det märker vi.

Försiktigt förhoppningsfull är väl dagens ledord?

Kan de inte bara ringa snart och liksom …ta slut på ångesten, lol. Som ett plåster – ryck av det fort så att jag kan få sörja sedan! Jag kan ju inte börja sörja innan de har ringt och tackat nej. Just nu går jag dumt nog ändå runt och HOPPAS. Kväs det, kväs det.

Ugh.

Det löser sig ju ändå, förr eller senare. Om det inte är meningen att jag skall ha detta jobb så kommer jag väl att hitta ett annat. Det bara tar slut på mina krafter, ’s all. Det tär. Det är slitigt att söka jobb, jag kunde inte ens föreställa mig hur mycket jobb det kräver.

Hursomhaver. Snart lunch. Sedan eftermiddagsmöte. Och någon gång under dagen förhoppningsvis ett telefonsamtal med goda nyheter. Vi får se. Håll eller tummar för mig, ok? <3