Framtiden

nekkid-mindre

Solsken, höstmorgon, sval värme och bra musik i lurarna när man går till jobbet. Det är torsdag, jag har ett berg av disk som jag borde ha tagit hand om för flera dagar sedan men vafan, living on the edge, jag diskar ikväll.

Om en vecka åker vi till Schweiz och hur spännande är inte det? :D Ett land jag varit sugen på att se men aldrig trott att jag skulle komma till, och nu är jag snart där ett par dagar och tittar på flygplan och aliens och slott och ost och choklad och så vidare. Vi skall bo på ett nybyggt litet hotell vid sjön i Lausanne, så vi har både vatten och alper att titta på. Kameran skall med, det lär dyka upp ett par bilder från resan sedan när vi är hemma igen. Om inte annat kommer det på instagram, i vanlig ordning. Om ni inte redan följer där så är jag voodoobunny, ifall ni är peppa på att se mina bilder på typ stenfår och blommor och Japan.

Jag minns inte vad jag drömmer längre. Jag vet att jag drömde i nättras, men be mig nämna detaljer eller ens teman från drömmen och jag är handfallen. Varför tappar jag bort mina drömmar? En gång i tiden kunde jag i detalj skriva ner handling, dialog och till och med vad folk hade på sig – nu är det bara ett töcken. Det är trist, mina drömmar har alltid underhållit mig så det känns som en liten förlust faktiskt.

Jag behöver ett har höstskor och det ser så mörkt ut på den fronten. Jag browsar alla skoaffärer jag kan tänka mig och ingen har skorna som bara ropar mitt namn. Det är så blaha, allting. Men jag kan inte gå runt i mina tunna sommartygskor när regnen kommer, det kommer att sluta i amputerade fötter och söndertrasade skor. Jag får se ifall jag kan lyckas gå in kängorna jag har hemma, det kan ju fungera. Jag får bara sådant djävla skoskav av dem varje gång jag ens tittar på dem (typ) men jag får väl köra baby steps. Ha på dem kortare stunder i början och sedan eskalera. Kanske bra idé att börja gå in dem när jag städar hemma idag? JA. Let’s do this.

Jobb nu. Tjipp och wog och kram och höst på er :)